08 maj 2012

Regeringen lyfter viktiga frågor för att fler elever ska nå skolframgång

Den som följt min blogg sedan jag började blogga vet att det finns en fråga som fick mig att börja blogga från första början. Nämligen den om att jämföra skolresultat och hur orättvis en sådan jämförelse ofta kan vara.

Jag har länge sagt att det mest rättvisa vore att helt enkelt räkna bort prov- och betygsresultaten för sent anlända elever och i ett inlägg om nyanlända och betyg länkar jag till en debattartikel i SvD skriven av Dan Gaversjö där han tar upp samma fråga. Att det är ett systemfel bakom betygsstatistiken. Det är inte ofta man lyfter dessa viktiga frågor men nu verkar det bli ändring på detta. Idag meddelade regeringen att Skolverket ska få i uppdrag att redovisa prov- och betygsstatistik där resultat från elever som gått fyra år eller mindre i svensk skola ska exkluderas. Äntligen, kan jag tycka. Varför tog det så många år att genomföra något så, i mina ögon, enkelt?

När jag häromdagen fick höra att regeringen kallade till presskonferens om ett reformpaket mot segregation i skolan blev jag väldigt nyfiken. Jag vågade inte bli hoppfull men redan under presskonferensens första minutrar började jag förstå att regeringen faktiskt börjar inse hur det ligger till. "Vi lyckas helt enkelt för dåligt med utlandsfödda elever", säger Erik Ullenhag när han visar upp en graf där man synliggör denna elevgrupps sjunkande resultat. "Vi har ungefär 70 000 elever i den svenska skolan som är födda utomlands, vilket motsvarar 1o % av eleverna i skolan. Endast 63 % av dem nådde gymnasiebehörighet 2010."

Erik Ullenhag säger att "vi behöver grunna noga på hur vi möter nyanlända elever i skolan" och Jan Björklund fortsätter med att tydliggöra att "den svenska skolan och den svenska läroplanen är i grunden uppbyggd på att de som går i svensk skola går i nio år i grundskolan, man går från början till slut. Dessutom bygger den på att man har svenska som sitt modersmål."

Detta är självklarheter men det är långt ifrån självklart för alla oss som undervisar elever som har ett annat modersmål och/eller är födda i ett annat land än Sverige. Vi funderar ofta över om det alltid är så att eleverna ska anpassa sig till styrdokumenten och den svenska skolan eller om det kanske kan vara så att styrdokumenten och skolan också behöver anpassas utifrån de elever man har. Den svenska skolan är inte anpassad till nyanlända eller sent anlända elever och Jan Björklund menar att den stora förändring som skett de senaste 10-15 åren handlar om att invandrare förut hade "hyfsad utbildningsbakgrund" vilket inte längre är fallet och "den förändring vi nu ser i invandringens karaktär utmanar det svenska skolsystemet och det är därför vi ser de resultat som redovisas i olika rapporter".

När regeringen säger att vi måste vidta åtgärder för att dessa elever ska få en chans att nå skolframgång blir jag hoppfull. Det behövs en rejäl utredning av hur svenska som andraspråksundervisningen organiseras och fungerar. Det behövs en utredning som en gång för alla tar ställning i frågan om svenska som andraspråk ska vara ett eget ämne likställt med svenska eller om det ska vara ett ämne för nybörjare i svenska språket. Det behövs en rejäl utredning som talar om för oss hur organisationen av undervisning för nyanlända fungerar allra bäst. Att utreda behörighetsfrågan för lärare i svenska som andraspråk är även det väldigt viktigt. Ni som följer min blogg vet hur jag blivit "obehörig" trots att jag borde vara tillräckligt behörig.

Jag blir hoppfull när Jan Björklund säger att de sent anlända eleverna behöver mer undervisningstid, många gånger har dessa elever anpassad skolgång med mindre undervisningstid än andra och det är kontraproduktivt. Om förlängd skolplikt till 18 år för nyanlända elever är ett bra sätt att ge fler elever chans att nå skolframgång kan jag inte uttala mig om men tycker det är bra att saken utreds. Dessutom kan jag tänka mig att en förlängd grundskola för nyanlända elever kan avlasta för språkintroduktion i gymnasieskolan.

Jag blir också hoppfull när Nyamko Sabuni talar om vikten av ett bra och tydligt kartläggningsmaterial för att ta reda på vilka kunskaper de nyanlända eleverna har med sig när de börjar i den svenska skolan. Vi som har erfarenhet av kartläggningsmaterial vet att ett bra och tydligt kartläggningsmaterial tar oerhört lång tid att ta fram och utföra. Dessutom kräver det för det mesta en väldigt kompetent modersmålslärare som har tid och resurser att samarbeta med läraren för att genomföra denna kartläggning. För varje elev. Detta undrar jag om Nyamko Sabuni är insatt i. Finns denna tid? Finns dessa resurser? Ska regeringen se till att dessa resurser ges?

Jag kan ställa mig något frågande till att nyanlända elever som bedöms vara på en betydligt lägre nivå än sin åldersgrupp ska placeras i de lägre årskurserna, vilket Nyamko Sabuni pratar om i presskonferensen. Jag kan tänka mig att det finns en mängd sociala aspekter på detta som jag hoppas att utredaren kommer ta hänsyn till. Så länge vi har en svensk skola där eleverna placeras i en årskurs utifrån ålder kommer det vara svårt att placera betydligt äldre elever i lägre årskurser.

Nyamko Sabuni säger också att vi behöver ett "LUS-system" för att kunna mäta elevernas kunskapsutveckling i svenska. LUS står för läsutvecklingsschema och är ett verktyg för att kartlägga och följa upp elevers läsutveckling. Jag ställer mig lite frågande till Nyamko Sabunis uttalande om LUS, mig veterligen är det inget som jämförs på nationell nivå, men jag välkomnar ett system för att mäta och kartlägga nyanlända elevers kunskapsutveckling i svenska språket. De diagnos- och bedömningsmaterial vi har, t ex Nya språket lyfter eller bedömningsanvisningar till nationella proven i svenska som andraspråk är inte anpassade till nyanlända elever. Det är inte heller kursplanen i svenska som andraspråk. Jag har tidigare skrivit om Europeisk språkportfolio som jag använder som kartläggningsmaterial när eleverna befinner sig på nybörjarstadiet i svenska språket. Jag vet att många lärare brottas med dessa frågor, Linda O skriver bland annat om detta i inlägget "Vägen till ett språk är lång" och jag ser verkligen fram emot ett system som underlättar både för eleverna och för oss lärare.

Att Skolverket får i uppdrag att se till att sprida kunskap om språkutveckling i förskolan ser jag som väldigt positivt och jag vet att det är en efterlängtad reform och något som kommer gynna barnen när de sedan börjar skolan. Förskolans roll att språksocialisera barnen in i skolspråket är oerhört viktig för framtida skolframgång.

Att Nyamko Sabuni säger "svenska 2" i presskonferensen och att Jan Björklund säger "specialundervisning" när han pratar om undervisning för nyanlända väljer jag att bortse från idag. Men jag har stor lust att maila över mitt inlägg Svenska 2 ska i graven gå till dem båda. Så kanske de väljer att formulera sig annorlunda nästa gång.

Det händer mycket inom vårt ämnesområde nu och om ni vill hålla er uppdaterade tycker jag att ni ska hålla koll på Nationellt centrum för svenska som andraspråk som ni även kan följa på facebook och twitter.