Rutiner för svenska som andraspråk

Kommungemensamma rutiner för ämnet svenska som andraspråk i grundskolan. Det ansåg rektorsgruppen och barn- och utbildningskontoret i Sollentuna kommun att vi saknade, så under läsåret 2017/2018 har jag, som utvecklingsledare i Sollentuna kommun, varit en del av en arbetsgrupp som haft i uppdrag att arbeta fram dessa rutiner som nu är klara:

• Sollentuna kommuns rutiner för ämnet svenska som andraspråk

Vårt gemensamma arbete inleddes med att jag skrev ihop ett diskussionsunderlag med information och frågeställningar som vi hade som utgångspunkt, både som diskussion bland skolledarna och som underlag för arbetsgruppens arbete. Vi landade i att våra rutiner behöver vara relativt omfattande men ändå såpass generella att de passar för alla våra kommunala skolor. Alla skolor är olika, vilket rutinerna behöver anpassas till. Andelen elever i behov av undervisning i svenska som andraspråk varierar stort mellan olika skolor, liksom andelen lärare med behörighet i svenska som andraspråk. Eftersom det är rektor som styr över skolans inre organisation varierar även organisationen av undervisningen i svenska som andraspråk. Att arbeta fram omfattande och tydliga rutiner, när skolorna har så olika behov, är en utmaning och även om inte rutinerna kan ge svar på alla de frågor man ställs inför så är kommungemensamma rutiner ett steg på väg mot en ökad likvärdighet.

Rutiner för ökad likvärdighet

Skolverket publicerade nyligen en intervjustudie, Svenska som andraspråk i praktiken, som undersöker hur skolor arbetar med svenska som andraspråk i årskurs 7-9. Skolverkets övergripande slutsats är att resultaten studien pekar på att utbildningen i svenska som andraspråk inte är likvärdig. Resultaten indikerar att elever med samma behov och samma kunskapsnivå riskerar att få olika utbildning och bedömas olika beroende på vilken skola de går i och vilken lärare de undervisas av. Resultaten väcker också frågan om alla elever som läser svenska som andraspråk får den undervisning som de behöver.

Ovan nämnda studie visar att det som avgör om en elev ska läsa svenska som andraspråk eller svenska skiljer sig åt, både inom och mellan skolor. Detta är något som vi i Sollentuna känner igen och vi hoppas att våra kommungemensamma rutiner kan leda till att dessa skillnader minskar över tid.

Men, hur gör man bedömningen?

En del av de frågor som fortfarande kvarstår rör själva hur:et, alltså hur man gör en kvalitativ bedömning av en elevs språkutveckling för att avgöra i fall eleven har behov av undervisning i svenska som andraspråk i stället för svenska. Detta hur kan inte beskrivas i detalj i rutiner eftersom en stor del av svaret ligger i lärarens, framförallt sva-lärarens, profession, utbildning och kompetens. Vi har därför valt att lyfta fram ett material som vi menar kan vara till stort stöd för bedömningen, nämligen Skolverkets Bygga svenska. Vi har även valt att lägga stort fokus på de yngsta eleverna så rektor redan vid höstterminsstart åk 1 (eller åk 4 eller åk 7) kan fatta beslut om undervisning i sva i stället för i svenska. På så sätt vet alla inblandade, elev, vårdnadshavare och lärare, redan från början vilket svenskämne eleven får undervisning i och på vilka grunder. Därefter kan lärarna kontinuerligt ta ställning till frågan "Kvarstår elevens behov av undervisning i svenska som andraspråk?" så att beslutet kan omprövas en gång per läsår. För 4-9-skolor eller 7-9-skolor behöver man såklart göra inledande bedömningar av elevens svenska språk i de fall då bedömningsunderlag saknas från överlämnande skola men i framtiden hoppas vi att Bygga svenska kommer att användas vid överlämningar mellan våra kommunala skolor.

Brist på sva-lärare

En annan, högst aktuell, fråga som kvarstår handlar om kompetens och så även kvalitativ undervisning i svenska som andraspråk. Bristen på lärare i svenska som andraspråk är gigantisk och eftersom just sva-kompetensen är avgörande för att sva-rutinerna ska kunna implementeras är det ett problem att sva-lärare saknas. Här behöver insatser göras på olika nivåer, både på statlig nivå och på huvudmannanivå. En sak som Sollentuna kommun redan har beslutat om är att cirka 30 st åk 1-3-lärare under nästa läsår ska få gå en uppdragsutbildning: Flerspråkig läs-, språk- och litteracitetsutveckling. Dessa lärare ingår i den grupp svensklärare som fått automatisk behörighet i svenska som andraspråk utan sva-utbildning och som således inte är berättigade att gå Lärarlyftet. Även om en kurs på 7,5 hp inte är att jämföra med en sva-lärarutbildning är det ändå ett steg på vägen. Andra sätt att få fler sva-lärare, utöver att rekrytera, är att låta svensklärare fortbilda sig via Lärarlyftet och på så sätt få dubbel behörighet i svenska och svenska som andraspråk.

När det gäller rekrytering av sva-lärare hänger den frågan tätt ihop med frågan om hur man organiserar undervisningen i svenska som andraspråk. Sva-lärare kan välja och vraka mellan tjänsterna och jag är övertygad om att man kan locka sva-lärare om man har tilltalande tjänster. På min skola, Sofielundsskolan, har vi ganska många sva-lärare. Kanske beror det på att vi har sva-undervisning i förberedelseklass för nyanlända elever och tvålärarsystem i svenska/sva på högstadiet? Det är en organisationsmodell som många sva-lärare tilltalas av. Eftersom organisation av undervisning i svenska som andraspråk ofta varierar utifrån antalet sva-elever på skolan har vi i rutinerna valt att beskriva några olika organisationsmodeller då det tyvärr inte finns en modell som passar överallt.

Till rutinerna finns även en checklista för rektorer och vi håller i detta nu på att arbeta fram en kommungemensam beslutsblankett och en informationsfolder för elev och vårdnadshavare med info bl a om sva-ämnets syfte och skillnaderna mellan svenska och sva.

Ha du/ni tankar eller frågor om Sollentuna kommuns rutiner tar vi gärna emot återkoppling. Rutinerna kommer med all säkerhet revideras framöver så all input är viktig för oss.

Beslutsblanketter

Det är flera som har hört av sig och vill veta hur våra beslutsblanketter ser ut. Här är bilder på de två dokument vi använder (eftersom blanketterna finns på intranätet). Först är det två bilder på dokumentet för det inledande beslutet om undervisning i svenska som andraspråk och därefter en bild på blanketten för omprövning av beslutet. Omprövning sker en gång/läsår.

Beslut om svenska som andraspråk (1 av 2)

Beslut om svenska som andraspråk (2 av 2)

Omprövning av beslut om svenska som andraspråk

Upprätta rutiner för sva-undervisning

I det här inlägget delar jag med mig av mina tankar kring vad man behöver diskutera inför att man ska upprätta rutiner kring undervisning i svenska som andraspråk (sva). Många huvudmän, rektorer och lärare i svenska som andraspråk efterfrågar rutiner kring sva. Frågor man funderar över är exempelvis på vilka grunder rektor fattar beslut om undervisning i svenska som andraspråk eller hur man gör bedömningen om en elev är i behov av sva-undervisning. Andra frågor handlar om hur man ska tänka vid överlämningar och övergångar mellan olika stadier eller hur man avgör ifall en elev ska sluta få undervisning i svenska som andraspråk. Man är även nyfiken på att veta mer om hur andra gör kring beslutsfattandet, alltifrån hur dokumentet ser ut till hur ofta beslutet omprövas.

Eftersom frågorna är många har jag inom mitt uppdrag på Nationellt centrum för svenska som andraspråk ägnat mycket tid åt att resonera och diskutera detta med många rektorer och lärare. Det finns säkerligen kommuner och skolor som kommit långt i arbetet, där det troligen redan finns utförliga rutiner för svenska som andraspråk. Dock är både kommuner och skolor olika. Man har olika förutsättningar, olika elevgrupper och olika resurser i form av t ex behöriga lärare i svenska som andraspråk. Sådant påverkar och därför är det viktigt att de rutiner som upprättas är framarbetade av den egna organisationen.

Sollentuna kommuns arbete med rutiner kring sva

Sedan i augusti 2017 arbetar jag 50 % i Sollentuna kommun. Dels som lärare för nyanlända elever i åk 7-9 på Sofielundsskolan, dels har jag ett kommunövergripande skolutvecklingsuppdrag som bl a handlar om sva-undervisning. Som en del av detta skolutvecklingsuppdrag ingår att tillsammans med rektorsgruppen diskutera hur vi kan få en ökad likvärdighet gällande sva-undervisning.

Då rektorer har ett väldigt omfattande och ansvarsfullt uppdrag är det inte alltid så att rektor kan sätta sig in i sva-frågan på detaljnivå. Det är därför inte ovanligt att rektor delegerar vissa delar till personal som har kompetens, vilket sva-lärare ofta har. Det är däremot väldigt viktigt att alla inblandade känner till skolans skyldigheter och elevens rättigheter enligt styrdokumenten. Eftersom det är en ibland snårig mark att navigera i, har jag sammanställt ett dokument med frågor och citat ur skolans styrdokument som jag tänker kan ligga till grund för diskussioner inför upprättandet av rutiner:

• Frågor inför upprättandet av rutiner kring svenska som andraspråk inom grundskolan

I dokumentet försöker jag även resonera kring flera av de frågor som rektorer och lärare ofta ställer. I dokumentet finns även citat som belyser skillnaderna mellan våra två svenskämnen, som ju ser väldigt lika ut på pappret. Dessutom finns ett antal frågeställningar att diskutera vidare, frågor som jag även kopierar in här:

Frågor att diskutera inför upprättandet av riktlinjer

• Hur görs språkutvecklingsanalyser och hur dokumenteras barnens språkutveckling i förskolan och i förskoleklassen?
• Hur tar vi reda på vilka elever i förskoleklassen som kommer att vara i behov av undervisning i svenska som andraspråk i årskurs 1?
• Hur synliggörs frågor som rör urval till, och organisation av, undervisning i svenska som andraspråk i det systematiska kvalitetsarbetet?
• Hur och när tar rektor reda på vilka elever som kan vara i behov av undervisning i svenska som andraspråk?
• Vilka bedömningsstöd används på skolorna för att observera, analysera och dokumentera elevernas språkutveckling? Hur implementeras dessa stöd?
• Bygga svenska, bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling
• Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk
• När och på vilka grunder fattar rektor beslut om att en elev är i behov av undervisning i svenska som andraspråk i stället för i svenska?
• När och hur informeras elev och vårdnadshavare om beslutet? Hur förklarar man på vilka grunder beslutet är fattat? Hur informeras elev och vårdnadshavare om syftet med ämnet svenska som andraspråk?
• Hur ofta omprövas beslutet?
• Hur analyseras och dokumenteras elevernas andraspråksutveckling i grundskolan? Hur ofta tar lärarna ställning till frågan ifall eleven fortsatt är i behov av undervisning i svenska som andraspråk?
• Hur tar vi reda på vilken kompetens lärarna har i frågor som rör andraspråksutveckling, läs- och skrivinlärning på ett andraspråk och bedömning av ett andraspråk?
• Hur kan vi säkerställa kompetensförsörjningen så flerspråkiga barn och elever i behov av undervisning i svenska som andraspråk får kvalificerad undervisning anpassad till deras behov? Kan förskollärare erbjudas fortbildning gällande flerspråkiga barns lärande i förskolan och kan behöriga svensklärare erbjudas behörighetsgivande fortbildning i svenska som andraspråk?
• Hur organiserar vi undervisningen i svenska som andraspråk på bästa sätt utifrån våra resurser och den kompetens vi har att tillgå? Om kompetensen i svenska som andraspråk inte motsvarar behovet av undervisning i svenska som andraspråk, hur drar vi då nytta av våra resurser på mest effektivt sätt?

Har din skola eller din kommun arbetat fram rutiner som ni tycker fungerar bra, eller om ni kanske är i behov av bollplank för att utveckla dessa vidare, är ni varmt välkomna att höra av er. Tillsammans kan vi säkerligen göra våra olika rutiner ännu bättre.

Edit: Sollentuna kommuns rutiner för ämnet svenska som andraspråk finns nu att ta del av för den som är intresserad.

Läs även inläggen Hur ska man organisera undervisning i svenska som andraspråk? och Hur ska man organisera undervisning i förberedelseklass?