Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven?

Igår twittrade jag en del om #Språklyftet eftersom jag gick igång lite på en tweet som Petter Bergenstråhle twittrade ut:

Lyft hit och lyft dit. Har märkt att det är svårt att lyfta ngt stort i bara ena änden. Satsa på hela skolan inte bara delar!
— Petter Bergenstråhle (@shpetter) 10 maj 2013

Det ligger såklart en hel del i alla dessa lyft som bara blir delar av en helhet men det finns ett lyft som jag trots allt tycker är en satsning på hela skolan och det är Språklyftet.

Språklyftet handlar inte om språkämnen

Jag har förstått att många tror att Språklyftet handlar om att lyfta ämnet svenska, svenska som andraspråk eller andra språkämnen. Inget kan vara mer fel. Språklyftet handlar om att lyfta språket i skolans alla ämnen men kanske framför allt de teoretiska ämnen som elever anser vara "svåra". Varför är dessa ämnen svåra? Är det ämnesinnehållet i sig som är svårt eller är det svårt att förstå det ämnesspecifika språket och de ämnestypiska texterna? Har eleverna en tillräckligt god läsförmåga för att läsa och förstå innehållet i de texter som används? Har eleverna tillräckligt god kännedom om vilka strukturer och språkliga drag ämnestexterna är uppbyggda av så att de själva kan producera texter konstruerade på samma sätt? Läs gärna hur man kan arbeta med närläsning inom kemi så får ni en liten inblick i hur jag menar.

Lgr 11 och språket

Alla lärare är inte språklärare men alla lärare har ansvar för att utveckla elevernas språk. Detta är tydligt i Lgr 11:

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (kap 1)

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. (kap 2)

"Skolan ska", står det. Vilket betyder att det är allas ansvar. Inte bara alla lärares ansvar, alla personer som arbetar inom skolan har ett ansvar att utveckla elevernas språk. På skolgården, i matsalen, hos skolsköterskan och i varenda undervisningssituation.

Det finns dessutom formuleringar i varje kursplan som på ett eller annat sätt har med språk och kommunikation att göra, här är ett axplock:

Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap (bild, centralt innehåll) 

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ges möjligheter att reflektera över, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet. (hem och konsumentkunskap, syftesdelen) 

Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. (idrott och hälsa, kunskapskrav åk 9, betyget E) 

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang. (matematik, syftesdelen)

Språk och lärande

Språket är vårt kommunikationsverktyg. Vi behöver språk för att tänka och lära och vi använder språket som verktyg för att samtala, interagera och lära av och med varandra. Språket är vårt lärverktyg, vi inhämtar och utvecklar kunskap med hjälp av språket. Men vad är kunskap? Kan vi beskriva vad kunskap är utan att använda språket? Språk och kunskap hänger ihop och kan inte skiljas åt. Språk- och kunskapsutvecklingen går hand i hand och är ingenting utan varandra och därför hänger även språk och ämne ihop. För vad är ett språk utan ett innehåll? Och vad är ett ämne utan ett språk?

Språket i ämnet

Jag twittrade ut en uppgift igår, en uppgift som jag önskar att alla ämneslärare funderade lite extra över.

Uppgift: Välj valfri del av kunskapskrav. Fundera över vilka språkliga krav det ställer & hur undervisn tränar eleven i detta. #Språklyftet
— Anna Kaya (@Anna_Kaya) 10 maj 2013

Som lärare (oavsett ämne) behöver vi fundera över vilka språkliga krav vårt ämne kräver och hur vi låter undervisningen träna eleverna i just dessa språkliga förmågor. Alla ämnen har "osynliga" textstrukturer och språkliga drag som vi behöver synliggöra för våra elever. Om läraren själv inte är medveten om dessa strukturer och språkliga drag kommer inte den läraren kunna undervisa explicit i just detta vilket leder till att de elever som är duktiga på att "härma" textstrukturer och språkliga drag kommer att gynnas. Vilket i längden leder till en ännu mindre likvärdig skola där socioekonomisk bakgrund spelar allt större roll. För vi vet att elever som har föräldrar med studiebakgrund har lättare att "se" och utveckla ett skolspråk på egen hand medan andra elever behöver explicit undervisning för att kunna tillägna sig ett skolspråk att tänka och lära på.

Vi  bedömer kunskap med hjälp av språket

Som lärare behöver vi vara medvetna om att vi många gånger bedömer elevernas förmågor utifrån deras språkliga produktion. Många Lgr 11-förmågor kräver att eleven använder sitt språk för att visa vad de kan, det kan vara muntlig eller skriftlig produktion, oavsett vilket är språket många gånger "förmedlingsverktyget" vi använder oss av. Som lärare behöver vi då ge eleverna tillräckliga språkliga redskap och strategier så att elevernas tankar och kunskaper kommer till sin rätt. Det finns många elever i den svenska skolan som kan ha ämneskunskaper och ämnesspecifika förmågor som de inte riktigt kan förmedla för att de inte har ett tillräckligt utvecklat skolspråk. Därför är det viktigt att all ämnesundervisning utvecklas till att även bli en språkinriktad ämnesundervisning.

Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven?

Är vi lärare medvetna om vilka språkliga krav våra ämnen ställer på våra elever? Låt oss titta på ämnet biologi och kunskapskraven för betyget E i slutet av åk 9:

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. 

Eleven har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Vilka språkliga krav ställs för att en elev ska kunna "samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet"? Vilka begrepp behöver man kunna? Hur lägger jag upp min undervisning så eleverna får träna på att samtala om och diskutera? Vad är egentligen en diskussion?

Vad innebär det att diskutera?

Ger jag mina elever redskap och strategier i form av t ex formuleringsmallar så de kan behärska förmågan att diskutera? Vet mina elever vad som kännetecknar en diskussion? Vet jag som lärare det och kan jag beskriva och förklara det för mina elever? Vet eleverna vilket syfte en diskussion har?

Vet eleverna att en diskussion innebär att balansera två eller fler ståndpunkter mot varandra för att sedan ta ställning för den ena sidan? Vet eleverna hur strukturen för en diskussion är uppbyggd? Vet de att en diskussion innehåller en frågeställning, de olika sidornas argument och sedan ett ställningstagande? Vet eleverna vilka språkliga drag en diskussion har? Vet de att man i en diskussion uttrycker sig allmänt och använder begrepp som "man" och "naturen" och att en diskussion ofta innehåller långa nominalgrupper med förtydligande beskrivningar?

Vet eleverna att en diskussion ofta innehåller modalitetsord som "bör", "kan", "sannolikheten" och vet eleverna vilken skillnad det är på dessa begrepp? Vet eleverna att en diskussion ofta innehåller många nominaliseringar (när man packar ihop information och gör ett substantiv av verb eller adjektiv, t ex "evolution" eller "upplockningstvång") och andra grammatiska metaforer? (Texter med många grammatiska metaforer är mer vanligare hos elever med höga betyg och med svenska som modersmål. Frågan vi måste ställa oss är om vi undervisar eleverna i hur man "packar upp" informationen i de grammatiska metaforerna och om vi undervisar eleverna i hur man själv kan skapa dessa.)

Språkmål och ämnesmål

Sätter jag upp språkliga mål för min undervisning eller sätter jag enbart upp ämnesspecifika mål? Tydliggör jag för eleverna vilka språkliga krav det ställs på dem när de ska visa på åtgärder, jämföra resultat, beskriva samband eller föra resonemang? Ger undervisningen eleverna möjlighet att träna på dessa förmågor och undervisar jag explicit i textstrukturer och språkliga drag så eleverna kan tillgodogöra sig och använda sig av dessa i undervisningen och i sin egen muntliga och skriftliga produktion?

Ämnesspråk är betydligt mer än ämnesspecifika ord och begrepp. Att gå igenom nya ord är en självklarhet, för dessa ord är nya för de flesta elever, men detta är inte tillräckligt för den stora grupp elever som ännu inte har tillägnat sig ett skolspråk. Dessa elever behöver explicit undervisning i hur texter (muntliga och skriftliga) är uppbyggda samt skriv- och formuleringsmallar och andra stöttningsstrukturer för att kunna föra resonemang eller samtala och diskutera.

Vikten av Språklyftet

Vi lärare behöver ge eleverna stöttning i form av läs-, skriv- och lärstrategier så att de inte bara klarar av nuvarande uppgifter utan även liknande uppgifter i framtiden. Men för att vi lärare ska kunna göra detta behöver vi kunna analysera språket i våra ämnen. Vi måste förstå vilka texter (i ett vidgat perspektiv, inte bara skriftliga texter således) som är ämnestypiska, vad som kännetecknar dessa texter och vi måste dessutom undervisa om vad som utmärker olika texter i ämnet. Detta är komplext och för att alla lärare ska kunna lyckas med detta behöver vi Språklyftet. Inte för lärarnas skull, utan för elevernas och vårt framtida samhälles skull.

Språkinriktad undervisning

Jag avslutar mitt besök på SETT-mässan med att lyssna på Hanna Stehagen som pratar om språkinriktad undervisning med lässtrategier, cirkelmodellen och SIOP. Ett ämnesområde som intresserar mig väldigt mycket.

Språkets roll för lärandet

Som lärare i en skola med elever med många olika språk och med varierad bakgrund och med olika kulturella erfarenheter kan man inte utgå ifrån att man delar samma referensramar. Man kan inte utgå ifrån att eleverna har den förförståelse man kanske brukar ta för givet. Man måste även ständigt fundera över hur man tydliggör och förtydligar för att stötta där elevernas språkliga förmåga inte räcker till för förståelse. Språket spelar avgörande roll för lärandet och att eleverna utvecklar ett fullgott språk är nyckeln in i framtiden.

I våra styrdokument är elevaktivitet, stöttning, meningsfullhet, delaktighet, ämnesövergripande, ökat ansvar viktiga delar. Vad behöver läraren för kompetens för att lyckas med detta?

Interaktionens betydelse

Interaktion är viktigt för lärandet och språkutvecklingen. Har vi flerstämmighet i våra klassrum? Eleverna får prata i snitt tre ord per mening innan läraren fortsätter att prata. Ger vi eleverna tillgång till rätt verktyg och strategier för att lära genom läsning? Arbetet med lässtrategier får aldrig avstanna, läsningen utvecklas i alla skolår och därför måste vi fortsätta med en explicit läsundervisning under hela skoltiden.

Språkinriktad undervisning

Hanna Stehagen presenterar en modell över hur hon ser på språkinriktad undervisning utifrån SIOP, cirkelmodellen, lässtrategier och bedömning för lärande och det centrala innehållet, förmågorna och kunskapskraven i Lgr 11 och Gy 11.

Viktiga beståndsdelar är att läraren har höga förväntningar, utgår ifrån elevernas förförståelse och att undervisningen är meningsfull samt innehåller stora mått av autencitet. Det är viktigt att läraren erbjuder stöttning, tydliga strukturer och att läraren modellerar hur i många olika lärsituationer. Undervisningen ska vara flerstämmig och ska ge eleverna stora möjligheter till interaktion.

Skolspråk

Undervisningen måste leda till att eleverna utvecklar ett skolspråk, ett mer avancerat skriftspråksliknande språk. Detta är inget som sker automatiskt utan vi behöver undervisa explicit i detta för att eleverna ska utveckla ett kunskapsrelaterat språk.

Cirkelmodellen

Cirkelmodellen är ett sätt hur man kan lägga upp undervisningen och Hanna har sammanställt cirkelmodellen här:

Hanna Stehagen berättar om ett ämnesövergripande projekt där de hade tydliga målbeskrivningar, instruktioner, arbetsstrukturer och med förankring i elevernas förförståelse. Om man har det behöver inte eleverna tolka och försöka förstå vad det är de ska lära sig och hur de ska genomföra arbetet utan i stället fokusera på innehållet.

Digitala verktyg

Eleverna fick samarbeta i olika digitala verktyg. Som ett exempel kunde eleverna i par sammanställa en popplet (tankekarta) för att sedan sätta sig tillsammans med ett annat par för att sammanställa en gemensam tankekarta. Här behövde eleverna använda många språkliga förmågor för att förhandla sig fram till hur tankekartan skulle se ut och imnehålla.

Synliggöra lärandet

Att arbeta med förförståelse och utgå ifrån det eleverna redan kan är en viktig del. Hanna visar exempel på hur eleverna fick skriva ner sådant de redan visste på post it-lappar i början av ett arbetsområde. De satte upp lapparna i en tankekarta på tavlan och byggde på den med nya post it-lappar under arbetets gång. På så sätt visualiserades elevernas kunskap och de kunde se hur kunskapen och tankekartan växte.

Struktur och förutsägbarhet

Det är viktigt med struktur och förutsägbarhet. När det gäller lektionsstruktur är det viktigt med lektionsmål. Vad är syftet? Vad ska vi lära oss idag? Det är även viktigt med språkmål. Vilka förmågor ska vi arbeta med? Vilka begrepp är centrala för denna lektion? Dessutom behöver man beskriva lektionsmomenten: brainstorming, genomgång, använda bilder och grafiska modeller för att förtydliga, gruppövningar/diskussioner för interaktion. Man behöver fundera över vilka skriv- och andra mallar man ska använda. Att ha avslutande reflektioner är också viktigt : Vad har du lärt dig idag?

Stöttning i form av modeller och mallar

Att använda grafiska modeller för att t ex synliggöra orsak - verkan-samband är ett bra sätt att förtydliga ett innehåll men även för att förklara textstrukturer eller visa hur man bygger upp en text. Att ge eleverna skrivmallar att utgå ifrån när de skriver är ett bra sätt för eleverna att kunna utveckla sitt språk. Maaike Hajer har flera skrivmallar i sin bok som man kan använda sig av.

Om att använda digitala verktyg för feedback och feedback i processen berättar Hanna att hon använder Google docs för att läsa, kommentera och bedöma elevernas text. Hon använder Youtube och lägger upp filmade lektioner eller gruppdiskussioner och annoterar (ge kommentarer) direkt i youtube. Att använda skärminspelningsprogram som Jing för att tala in muntlig feedback på elevernas alster och Soundcloud (podcast) för att spela in samtal och diskussioner är andra verktyg Hanna använder.

Effekter

Hanna avslutade sin föreläsning med att lyfta effekterna av en språkinriktad undervisning. Effekter som inkludering, synligt lärande, att alla elever lyfts och ges större möjligheter att tänka, lära och kommunicera på sitt svenska språk.

Att få lyssna på och inspireras av Hanna Stehagen var en perfekt avslutning på SETT-mässan. Att höra henne berätta om de ämnesövergripande arbeten de gör på hennes gymnasieskola och dessutom få ta del av det språkutvecklingsarbete hon gör för sina kollegor var väldigt intressant och givande. Jag ser fram emot att få läsa Hannas bok i ämnet som kommer ut i höst. (Hoppas jag?)

Vill du kolla igenom Hanna Stehagens presentation från dagen finns den att bläddra i har nedan:

Språkinriktad undervisning SETT 2013 from Hanna Stehagen Fd Nylander

Förändringsagenter - med rätt att utveckla!

Som andra pass på torsdagens SETT-mässa valde jag att gå och lyssna på Sandra Wissting, Patrik Glad och Lena Agda Ringström som kallar sig förändringsagenter och processledare på Atea Skola som har följande vision: "Vi vill vara med och skapa en skola där alla pedagoger har tillgång till effektiva digitala verktyg och där alla pedagoger kan använda modern teknik som verktyg som fördjupar lärandet."

Det är viktigt att skolledare initierar samtal om vilken vision man har. Man måste lyfta blicken, sikta mot stjärnorna så man kommer över trädtopparna och först då kan man flyga fritt. Man ska ha en långsiktig vision men även kortsiktiga tydliga mål på vägen.

Att ha pedagogiska samtal under tiden är en framgångsfaktor. Var befinner vi oss nu? Vad har vi för kompetens idag? Hur kan vi gå vidare? Ska skolutveckling vara som en rak motorväg eller finns det vinster med att man tar lite småvägar och får spännande erfarenheter under vägens gång?

Teknisk problematik på skolorna kan vålla svårigheter och kommunikationen mellan skolpersonal och IT-avdelningen fungerar inte alltid optimalt. Att skapa plattformar där lärare, skolledare, IKT-pedagoger kan mötas och samtala tillsammans med personal från IT-avdelningen underlättar mycket.

En-till-en-satsningar och digital teknik bidrar dels till att synliggöra lärandet för eleverna men det underlättar även för att kunna bjuda in föräldrar och andra till skolans värld.

Lokalerna är inte alltid anpassade till de arbetssätt man vill använda sig av men man kan alltid förändra något.  Att se på sina lokaler med kreativa ögon, och med nya ögon, kan leda till att man hittar nya lösningar. Sandra tar exemplet på att man faktiskt inte behöver ha en projektorduk framför tavlan för hur ska man då kunna anteckna samtidigt?

Att titta på schemaläggning och klass/gruppindelning tillsammans och med nya ögon kan öppna upp för nya sätt att organisera så man kan få till en mer flexibel organisation utifrån de elever man har och de pedagogiska tankar man har.

Som rektor måste man våga fatta beslut och man måste våga satsa även om andra tvekar. Det kanske inte blir rätt första gången men man lär sig på vägen och det blir bättre på vägen. Som lärare behöver man våga tänja lite och lära av varandra och våga lära tillsammans med eleverna. Att våga använda tekniken trots att man inte har fått lära sig hur. Att våga öppna upp och dela med sig av sådant som fungerar bra och sådant som vi har misslyckats med.

Det utvidgade kollegiet via sociala medier fyller en viktig funktion för skolutveckling i form av att man delar med sig av information, tips och idéer och genom att man för lärande samtal tillsammans. Att anordna t ex Teachmeet och Edcamp i sin egen skola eller i sin kommun är ett bra sätt att främja pedagogiska samtal.

Att ta hjälp av en digital verktygslåda

Jag började torsdagens SETT-mässa med att lyssna på två lärare som arbetar med Creaza. Nacima Ali-Turki från Brageskolan och Johan Cheander som arbetar på Perstorps gymnasium.

Nacima Ali-Turki arbetar med elever som har språkstörning men vad innebär det? Eleverna har en långsam språkutveckling, svårigheter att lära sig nya ord och har ofta svårt att göra sig förstådda. Som lärare måste man tänka på att tala långsammare, minska antalet ord, förkorta meningar, skapa struktur och använda mycket visuellt och auditivt stöd.

Nacima använder t ex Cartoonist för att skapa egna uppgifter och egna bilder. Läraren kan till exempel skapa ett matteproblem med hjälp av en bild med tre barn som räknar ut ett problem på olika sätt (Två av barnen ger sina svarsalternativ i pratbubblor genom att de berättar hur de räknat ut problemet) och sedan diskuterar man, i helklass, sig fram till ännu en alternativ läsning. Man kan även spela in röst till bilden och eleverna kan gå tillbaka för att lyssna, titta och läsa igenom problemet genom att logga in på sina egna konton hemifrån.

Efteråt kan eleverna skapa egna uppgifter utifrån samma modell och de har betydligt lättare att komma på räknesagor om de har ett visuellt stöd att utgå ifrån. Att hitta på och formulera uppgifter när man skriver utifrån en bild underlättar enormt. Eleverna kan få som läxa att skapa matematikuppgifter.

För att träna begrepp får eleverna använda begreppen i olika sammanhang, t ex när eleverna skapar filmer, skriver eller spelar in sin röst till ett projekt.

Johan Chenader pratade om hur han använder Creaza som en gemensam plattform för att arbeta med att flippa klassrummet. Johan funderade över hur traditionell undervisning ser ut egentligen. Läraren pratar om något som han har skrivet på ett papper. Läraren skriver upp saker på tavlan och eleven antecknar. Information förmedlas utan att det behöver passera hjärnan, som en kopieringsprocess. Detta ville Johan förändra och började arbeta utifrån "flipped classroom".

Creaza är ett verktyg som hjälper till att sänka trösklarna för att lärare och elever ska ta till sig tekniken för att t ex arbeta med flippat klassrum. Eleverna uppskattar att kunna förbereda sig hemma innan lektionen genom att ta del av de inspelade föreläsningar och genomgångar som läraren lagt upp. Att kunna pausa eller lyssna om är bra och att kunna lyssna och se på genomgångarna flera gånger, även efter lektionerna. De uppskattar också att de får lyssna och titta på bilder, filmer och animationer i stället för att bara läsa sig till ny kunskap. Filmerna ger en förförståelse som eleverna märker att de har nytta av på lektionerna.

Eleverna uppskattar även att ge sina svar i något form av digitalt responssystem. När de ser att andra elever har svarat likadant vågar de förklara varför de svarat som de gör.

Både Nacima och Johan och deras elever tycker att Creaza, deras digitala verktygslåda, underlättar deras arbete med att alla deras alster och många av deras digitala verktyg är samlade på ett och samma ställe (även om de dessutom använder många externa program som Google sketchup, Voki, publiceringsverktyg, geobra etc).

Att göra det svårbegripliga begripligt

Nyfikenhet är oerhört viktigt för skolutveckling säger Mattias Boström och Fredrik Boström som arbetar på varsin Stockholms-skola och har tillsammans med företaget Sensavis byggt upp ett projekt kring 3D-klassrum. De var nyfikna på hur andra företag arbetar och de valde att aktivt vidga sina nätverk för att kunna inspireras och lära av andra branscher och andra yrkesroller. Inte alla möten och idéer leder till en förändrad verklighet och ett faktiskt projekt men det gjorde mötet med Sensavis.

Skolan har tidigare haft läroboksstyrd undervisning, nu är den mer app- eller programstyrd men den är fortfarande styrd. Detta ville Mattias och Fredrik förändra men hur skulle utvecklandet av undervisningen och lärandet gå till?

Läraren besitter kunskap och fakta, programmet ska inte ersätta detta utan fördjupa och lägga till. Detta kunde 3D-programmet göra för att synliggöra och visualisera det som eleverna tycker är svårt. Det krävdes inte att lärarna skulle förändra sin planering eller sitt sätt att undervisa, programmet blev en bonus som ledde till att eleverna fick lättare att förstå.

Elevernas intresse väcktes när lektionerna innehåll 3D-delar och att inleda lektionen med 3D har påverkat eleverna att hålla intresset under hela lektionen trots att ingenting annat har förändrats. Eleverna upplever att de får en förstklassig undervisning och att de har betydligt lättare att förstå. Det är just detta 3D-programmet handlar om, att göra det svårbegripliga begripligt.

Vi fick under föreläsningen följa med på en rundresa in i kroppen. Vi tittade på njurarna i närbild och fick se hur det pulserade i artärerna. Att få möjlighet att titta in i ett hjärta och se hur klaffarna fungerar är häftigt. Det finns tydligen möjligheter att lägga in röster (på olika språk) och man kan även lägga in bilder, presentationer eller filmer i programmet om man så vill. Jag kan förstå att eleverna tycker att detta program hjälper till att göra det svårbegripliga begripligt.

Modersmålsundervisning och IKT

Anna Anu Viik, prisbelönt modersmålslärare, berättar för oss om hennes lärarresa i Sverige. Från svenska som andraspråkslärare i Sollentuna till modersmålslärare i finska på Gotland.

Anna har startat en facebook-grupp som heter Modersmål i Sverige där man kan prata mer om frågor som rör modersmålsundervisning.

Anna har allt sitt material i sin bil. Bilen och mobiltelefonen blir oerhört viktiga arbetsverktyg när man har elever i väldigt många olika skolor.

Livet som modersmålslärare kan vara ensamt. Att kunna reflektera över undervisningen tillsammans med kollegor är väldigt svårt när man arbetar som modersmålslärare på Gotland. Anna har hittat sina kollegor via sociala medier, det utvidgade kollegiet, och där kan hon inspireras och lära tillsammans med andra.

Annas elever är i alla åldrar och de kan olika mycket finska. De allra flesta har ett välutvecklat svenskt språk.  

När Anna Anu Viik funderade över de förmågor som eleverna ska utveckla i ämnet modersmål och när hon utgick ifrån de elever hon undervisar förstod hon att hon var tvungen att tänka nytt. Hon började med olika slags projekt, t ex fick eleverna producera en tidning som hade verkliga mottagare. Anna insåg att IKT, sociala medier och olika digitala verktyg blev väldigt viktiga för att skapa relevans och meningsfullhet för eleverna. Hon började kommunicera med elever och föräldrar med hjälp av facebook-grupper. Kontakten med föräldrarna ökade markant och blev väldigt mycket bättre med hjälp av facebook.

Eleverna lade ut sina arbeten, de ville visa upp för sina egna och andras föräldrar och för varandra. Anna Anu Viik kommenterade elevernas material på nätet och eftersom eleverna mer än gärna ville ta del av varandras kommentarer var det lycksamt.

Anna Anu Viik pratar om nya metoders sätt att utveckla en nationell identitet och som exempel nämner hon att i facebook-gruppen delas även material som har med Finland och den finska kulturen att göra. De har bytt språk i facebook från svenska till finska för att se hur facebook ser ut i Finland och på så sätt lära sig att använda begreppen "Gilla" och "Dela" på finska.

Klassbloggar fyller en viktig funktion. De har inga klassrumsväggar att sätta upp alster på och då är klassbloggen deras substitut. Via bloggen har de fått kontakt med elever i Finland och de har olika slags utbyten.

De har även arbetat med att skapa filmer, som ett exempel har högstadieeleverna har skapat filmer till de yngre eleverna. Eleverna får skriva manus, agera regissörer, filma, vara skådespelare och lära sig hur man skapar film. En process som stärker självkänslan.

Variation i undervisningen är viktigt, säger Anna Anu Viik. Utepedagogik är ett bra sätt och Anna är ofta utomhus med sina elever. De sitter kanske runt en eld och pratar om ordspråk och talesätt om eld och annat som tränar den muntliga förmågan. Utomhus kan man på ett enkelt sätt leta efter saker och beskriva dem, kanske för någon som inte får titta på föremålet. Man kan även fotografera och skapa en berättelse av bilderna. Lekar är ett fantastiskt sätt att utveckla språket på. "Låt eleverna använda alla sina sinnen!, säger Anna Anu Viik.

Geocaching är uppskattat av eleverna och något som Anna väver in i sin undervisning eller under Elevens val-tid. "Tänk, då får jag samarbeta med en annan lärare", säger Anna. "Det uppskattar jag!"

Anna Anu Viiks elever guidar på Gotland och i år ska de ha en Pippi-guidning som de förbereder nu. Guidningen dokumenteras med foto och film och blir tillgänglig för väldigt många som vill ta del av den.

Det finns ingen modersmålslärarutbildning och undervisningen är inte alltid prioriterad i skolan och då blir undervisningsmaterial och övriga resurser oerhört viktiga. "Användningen av IT kan öppna nya möjligheter till information och kommunikation på modersmålet. Det gör datorn till ett viktigt redskap för både lärare och elever", står det i kommentarmaterialet till kursplanen i modersmål. Är det några som verkligen behöver ha tillgång till datorer och lärplattor så är det modersmålslärare, säger Anna Anu Viik angående resurser.

Vi kan bli bäst i världen

Kan vi bli bäst i världen på skola? Det tycker Ante Runnquist och att lyssna på honom blir mitt andra pass på SETT-mässan idag.

Vi ska bli bäst genom att göra det vi är bäst på. Inte på att göra det andra är bäst på. Men vad är vi bäst på? Vilka är utmärkande svenska drag? Vi är lojala, individuella, kreativa. Vi är inte rädda för auktoriteter. Vi har en trygg skolkultur.

Om man tittar på vad skolforskningen säger om vad som kännetecknar en riktigt bra skola där eleverna kan utveckla sitt lärande maximalt, har svensk skola ett bra kapital att arbeta med:

Vi börjar inte på noll, vi har kommit en bra bit på väg och därifrån kan vi kan fortsätta utvecklas.

Ante Runnquist pratar om The big five, ett otroligt bra sätt att synliggöra förmågorna i ämnena. Men kapitel 1 och 2 i Lgr 11 då, frågar sig Ante. The big five är inte allt. Det är en del. Vi måste bli bättre på "både och" i skoldebatten i stället för "antingen eller".

Hur ska skolan bli relevant? Så länge vi har ett relevans-gap så kommer inte eleverna att lyckas lika bra.

Det skolan och lärarna tycker är viktigt och det eleverna tycker är viktigt måste närma sig varandra. Ante Runnquist pratar om det formativa kretsloppet som han tror kan vara "vår grej". Ett formativt arbetssätt, demokratiska arbetsformer, ett innehåll med en yta och ett djup. Som exempel skulle yta kunna vara vad en artikel handlar om. Djupet kan då betyda är hur artikeln är strukturerad. En undervisning som inte tränar eleverna i förmågor är en undervisning som ligger på ytan.

Det pedagogiska innehållet blir en förnybar energikälla där elever och lärare bidrar och utvecklar tillsammans.

Att inte fortsätta göra fel saker riktigt bra

Dagens första talare på SETT-mässans styrnings- och ledningsspår är @Abdulchohan och Showk Badat från Essa Academy och de pratar om att förändra en skola och förändra den på riktigt.

Både Abdul Chohan och Showk Badat växte upp i området där Essa Acadamy ligger och båda deras föräldrar valde att inte låta sina barn gå i den skolan. Brydde man sig om sina barn satta man barnen i andra skolor än just denna, var ryktet på den tiden.

Gamla skolan revs och en ny skola byggdes upp. En ny skolbyggnad med annorlunda inredning och nya pedagogisk tankar. (Läs gärna deras vision.)

Showk Badat ville lyfta lärarna från att bara vara vandrade läroböcker till att bli magiker och utföra stordåd tillsammans med eleverna. "You have the power to learn!" blev ett mantra för både lärare och elever. De valde att slå på stort och började förändringen för alla 100 i personalen och alla 900 elever. Deras ledord var Faith Access Community.

2009 bestämde sig Essa Academy att ge alla elever varsin iPod touch. De ville att alla elever skulle ha tillgång till tekniken och de kunde inte förlita sig på att eleverna och familjerna kunde skaffa egna. Långt ifrån alla hade den möjligheten och det blev skolans ansvar att förse eleverna med den teknik som skolan ansåg att eleverna behövde för sitt lärande.

Showk Badat pratade med personalen om att man måste känna efter och gå på sin magkänsla. Känns det fel så är det troligtvis fel. Man kan då börja fundera över varför det känns fel för att sedan förändra det. Hörnstenar i utvecklingsarbetet har varit "socialt kapital", "personligt lärande" och "professionellt kapital".

Uttryck som "kan inte lära sig" är direkt felaktiga och viktigt att man inte använder, säger S Badat. "Alla kan lära sig och alla kan, och ska, lyckas!"

Effektiv pedagogik enligt Abdul Chohan och Showk Badat innehåller följande delar:

Vi får titta på bilder på Google-sökningar på 1900-tals kirurgiska operationer och nutida operationer. Att tekniken har utvecklat kirurgin enormt är påtagligt på bilderna. Sedan får vi se ett 1900-tals klassrum och ett från idag. Inte stor skillnad. Bra exempel på hur vi är riktigt duktiga på att göra fel saker.

Vi måste ställa oss fler Varför-frågor. Varför gör vi det här? Varför ser det ut som det gör i våra klassrum? Först då kan vi förändra och utveckla skolan. Varför-frågan har följt med under hela uppbyggnadsfasen av Essa Academy.

"Varför ska vi ha whiteboards?" De ställde frågan och upptäckte att de lika väl kunde ha väggarna som stora whiteboard och skriva lite överallt.

"Varför ska vi ha bestämda mötestider?" frågade rektorn S Badat. "Ni kommer äta tillsammans, fika tillsammans och ni kommer utbyta idéer och tankar då."

Varför ser schemat ut som det gör? Varför isolerade lektioner i olika rum under korta lektionspass? Ser verkligheten ut så?" På Essa Academy består schemat av nio långa pass. Två pass om dagen utom på fredagen då eftermiddagen består av olika aktiviteter som olika idrotter, kulturarrangemang etc som all personal och alla elever deltar i. Senare på fredagen deltar all personal i ett planerings- och utvecklingsmöte. Varje fredag får alla ta del av professionell utveckling och kollegialt lärande.

Att utveckla en skola handlar mycket om att bygga broar och flytta fokus från att ligger lärarna lär ut till att eleverna ska lära in. Och i förlängningen ska det leda till "outstanding learning". Lärarna lägger ut sina planeringar och sitt material i ITunes U. Bokhyllan i iTunes U blir som en trolleribok som alla magiker (lärare) kan använda sig av. iTunes U bidrar till en ökad transperens vilket har varit svårt förut. De kurser som Essa Academy har lagt ut öppet på iTunes U laddas ner av personer över hela världen.

Kurserna bygger på moduler där eleverna kan lära och träna på samma saker men på olika sätt på olika nivåer. De bygger in ett bedömningssystem. De använder chilifrukten som en metafor för hur starkt de jobbar och hur mycket de svettas av detta.

Kostnaderna för högre betyg har gått ner och skolan kan nu även satsa pengar på andra saker som de inte kunnat tidigare, t ex personalfest för personalen.

Teknologi fördjupar lärandet är Abdul Chohan och Showk Badat övertygade om. Och de ser resultat. Alla elever på Essa Academy fick betyg på A - C-nivån 2011. 97% elever lyckades med samma sak under 2012.

"Vi räddar liv!", säger S Badat. "Våra elever går vidare till högre studier och de får arbete i mycket högre grad nu än förut."

Det var otroligt inspirerande att lyssna på hur man kan förändra en skola och på så sätt förändra ett helt samhälle. En skola som Essa Academy lyfter inte bara eleverna som går i deras skola utan de påverkar hela området genom att fler barn och ungdomar genom utbildningen ges chanser och möjligheter som de inte kunnat få annars. På sätt och vis så förändrar Essa Academy inte bara deras eget närområde utan de påverkar även oss och många andra när vi får ta del av och inspireras av deras utvecklingsresa. Kan de så kan vi, för visst var det så de sa? Alla kan, och ska, lyckas!

På väg mot SETT för att laddas

Ja, det kommer bli två intensiva dagar på SETT-mässan och jag ser fram emot att få träffa många intressanta personer och lyssna på inspirerande föreläsningar.

Jag ser fram emot att bli fulladdad men vis av erfarenhet vet jag att telefonen, plattan och datorn brukar vara långt ifrån fulladdade. Jakten på el är därför påtaglig på en mässa som SETT. För att slippa springa runt som en hubbot efter ett ledigt uttag tar jag med mig en förlängningssladd med tillhörande grenuttag.

SETT-mässan närmar sig

Nu är det bara ett par dagar kvar tills SETT-mässan drar igång och jag är ju där som en av bloggarna i Bloggers Corner. En av mina bloggkollegor Emil Jansson har skrivit precis det inlägg som jag tänkte skriva så i stället för att skriva likadant så kan ni klicka er in till honom och läsa vad han har skrivit.

Kvällen innan SETT, dvs imorgon, kommer jag prata om det utvidgade kollegiet på #SKIKT i Sollentuna. Det ska blir riktigt roligt att få prata om något som ligger mig så varmt om hjärtat.

Så, denna vecka är en riktigt intensiv vecka. Är du med på #SKIKT och/eller SETT hoppas jag att du kommer fram och hälsar! Vi ses!

Öva självbedömning

Min kommun satsar nu helhjärtat på att vi lärare ska utveckla vår undervisning utifrån Bedömning för lärande (läs gärna mer om Sigtunaboxen, som detta utvecklingsarbete kallas) och en del i detta arbete är att aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess. Eleverna behöver lära sig att lära och de behöver lära sig hur de lär, vilket inte är en lätt uppgift. Eleverna behöver också tränas i att bedöma sina egna arbetsinsatser och jag tror det är viktigt att eleverna får börja öva på detta redan från början på olika sätt.

Jag har funderat en del över hur man som lärare kan låta yngre elever träna på självbedömning och idag hittade jag denna film från The Teachers College Reading & Writing Project. I filmen får vi se hur eleverna först får träna på att bedöma ett par texter som läraren visar upp. De använder en mall/matris som beskriver på vilka olika nivåer man med sin faktatext kan "lära läsaren saker" och exempel på hur. På första nivån innehåller texten enbart uppstaplad fakta, sedan innehåller den lite jämförelser och så vidare. Läraren läser texterna och eleverna får placera in texten i matrisen. Sedan får eleven ge förslag på hur texten kan utvecklas och på så sätt "lära läsaren ännu mer".

Efteråt får eleverna, på egen hand men med lärarens stöd, träna på att göra samma sak med sina egna texter. På det här sättet tränar eleverna både på att synliggöra och bedöma olika kvaliteter i en text samtidigt som de utvecklar sin egen textproduktion genom att de lär sig på vilka olika sätt man kan förbättra texten.

Detta ska jag helt klart prova, om än i något modifierad form.

Using a Learning Progression to Help Students Work Towards Clear Goals as they Lift the Level of Their Information Writing (K-2) from TC Reading and Writing Project on Vimeo.

Närläsning

Tack vare Lisa Adamson och hennes kollegor på Center för skolutveckling i Göteborg har jag hört väldigt mycket gott om The Teachers College Reading &Writing Project, Colombia University och därför håller jag lite koll på sådant som de tipsar om. Idag såg jag ett litet filmklipp där en lärare närläser en text tillsammans med sina elever och eftersom en del av er har frågat hur det kan gå till när man närläser så tänkte jag att ni kanske är intresserade av att se denna lilla film.

Jag brukar närläsa korta textstycken med mina elever, både som ett sätt att modella lässtrategier men även för att det är ett bra sätt för eleverna att få en ökad läsförståelse. Dessutom är det otroligt roligt och givande.

Grupparbete - en pedagogisk utmaning

Idag är det torsdag vilket betyder #skolchatt på twitter. Kvällens ämne är "Hur kan man bedöma individuella prestationer, formativt och summativt, i grupparbeten?" och det kommer säkerligen bli ett väldigt intressant och givande samtal.

När jag twittrade ut veckans ämne fick jag ett svar som jag håller med om till fullo:

@anna_kaya Nej, men spännande! Grupparbete är en av de största pedagogiska utmaningarna, tycker jag.
— Gunnel Thydell (@GunnelThydell) 10 april 2013

Grupparbeten är en enorm pedagogisk utmaning och jag tänkte här dela med mig lite av det Pauline Gibbons skriver i Stärk språket stärk lärandet om vad som kännetecknar effektiva grupparbeten.

Talets roll för lärandet

Gibbons väljer att ta upp grupparbeten i kapitel 2 som heter Tal i klassrummet - att skapa sammanhang för språkligt lärande. Anledningen till detta är att grupparbeten ska skapa möjligheter för eleverna att med hjälp av samtal och interaktion inte bara utveckla ny kunskap utan även nytt tänkande och ett mer avancerat språk. Vygotskij betonar att man lär genom samarbete och att man tillsammans kan utvecklas längre än vad man skulle kunna göra på egen hand och i o m detta är vikten av interaktion väldigt stor för lärandet.

Lägger vi till ytterligare en aspekt, nämligen den att andraspråkselever inte bara ska utveckla "samma" kunskaper och förmågor som elever med svenska som modersmål utan även utveckla dessa kunskaper och förmågor på ett för dem nytt språk, inser vi snabbt att vi i undervisningen måste låta eleverna använda sitt svenska språk i många olika situationer för att de ska kunna "äga" språket. Undervisningen måste därför planeras så eleverna får tränas i att samtala, jämföra, diskutera, argumentera, resonera (och alla andra förmågor som ställer språkliga krav) och för att skapa dessa möjligheter är grupparbeten ett effektivt sätt att låta eleverna få så mycket talutrymme som möjligt.

Effektiva grupparbeten

Men. Är alla grupparbeten effektiva ur en språklig synvinkel? Nej. Därför har Pauline Gibbons fokuserat lite extra på vad som kännetecknar effektiva grupparbeten och här nedan följer en sammanfattning av det hon tar upp i sin bok:

Tydliga instruktioner

Instruktioner i flera led kan vara svåra för andraspråkselever att komma ihåg eftersom det krävs energi för att både förstå och komma ihåg instruktionerna. Ta därför som vana att ge instruktioner på flera sätt. Muntligt, skriftligt (på tavlan och/eller som information till grupperna), med någon form av visuellt stöd, låt gärna någon återberätta instruktionen eller kanske visa upp hur man ska göra om det finns möjlighet.

Skapa uppgifter som kräver interaktion

"Ett grupparbete ska kräva att eleverna talar med varandra, inte bara uppmuntra dem till att göra det", skriver Gibbons och ger i boken många exempel på hur man kan göra detta. Hon pratar t ex om grupparbeten som bygger på informations-klyftor där en elev besitter kunskap om något som en annan elev saknar men behöver. Ett sätt som jag arbetat en del med är expert-/hemgrupper. Då delas eleverna in i expertgrupper där eleverna tillsammans ska lära sig så mycket som möjligt om någonting. Efteråt ska varje elev gå till sin hemgrupp (där det sitter ett gäng elever som är experter på någonting annat inom samma ämnesområde) och berätta/redovisa det som eleven lärt sig i sin expertgrupp. På detta sätt måste alla elever vara aktiva genom att anteckna och delta i samtalet i expertgruppen. Alla elever måste förstå eftersom de allihop måste kunna förklara vad de lärt sig för de andra eleverna i hemgruppen som lärt sig någonting annat. Vad detta sedan mynnar ut i kan såklart variera men hemgrupperna ska sedan sammanställa det som experterna har redovisat i  någon form.

Tydligt syfte

Eleverna måste redan från början veta, och förstå, exakt vad syftet är med grupparbetet och vilken typ av resultat som förväntas. I exemplet ovan måste eleverna t ex veta redan från början att de förväntas föra anteckningar och sedan redovisa för deltagarna i hemgruppen.

Kognitivt anpassade uppgifter

Uppgifterna ska så långt det går vara kognitivt utmanande, vilket inte är lätt när man har relativt nyanlända elever. Att skapa kognitivt krävande uppgifter som inte ställer alltför höga språkliga krav är verkligen en utmaning för läraren. Här kan det vara en stor hjälp att låta eleverna få använda sitt modersmål för att kunna diskutera, jämföra, analysera, resonera etc men det är inte alltid en möjlighet. Andra möjligheter kan vara att låta eleverna arbeta med praktiska experiment och övningar som inte är språkligt krävande. På så sätt kan man bygga på språket efteråt genom att prata om vad och hur man gjorde och vilka slutsatser man kan dra av det. Först på en "vardagsspråksnivå" när man utför experimentet, sedan på ett muntligt "skriftspråksliknande" sätt när man återberättar och sedan på ett mer avancerat sätt i form av t ex en skriftlig labbrapport. Som man kanske skriver gemensamt.

Ämnesintegrerade uppgifter

För ämneslärare är det självklart att grupparbeten är en del av ämnesundervisningen men för en svenska som andraspråkslärare kan det vara en fördel att jobba med ett språkutvecklande grupparbete samtidigt som man arbetar kunskapsutvecklande inom ett annat ämne. För vad är språk utan ett innehåll? Om man kan låta eleverna utveckla sitt språk samtidigt som de utvecklar kunskaper ger det stora vinster, inte bara av tidsbesparande skäl utan även för att det blir "språkträning" i ett meningsfullt sammanhang. Eller som Gibbons skriver: "Eleverna blir mer hemmastadda med språket och de begrepp som hör till ämnet och de språkaktiviteter som de deltar i gör att de lär sig nya saker eller befäster gamla kunskaper."

Alla i gruppen är engagerade

Det finns alltid elever som inte vill delta i grupparbeten av olika anledningar. De kanske känner att de inte har något att bidra med eller så kanske de känner att andra elever tar upp allt talutrymme. Det finns även de elever som vill göra så lite som möjligt. Expert-/hemgrupperna som beskrevs ovan är ett sätt att få alla elever delaktiga. Ett annat sätt är att alltid vara tydlig med att alla gruppdeltagare har olika roller. T ex en fokushållare, en tidshållare, en som fördelar ordet, en som redovisar etc. Detta leder inte bara till att alla blir mer aktiva, det leder också till att arbetet löper på lite smidigare.

Eleverna får tillräckligt med tid till att utföra uppgiften

Tiden är viktig och även en svår fråga att förhålla sig till. För mycket tid gör att eleverna slösar bort den. För lite tid leder till att eleverna kanske varken hinner tänka eller prata klart och på så sätt blir resultatet inte alls det man hade förväntat sig. Viktigt att komma ihåg när det gäller andraspråkselever är att de ofta behöver ännu mer tid eftersom de många gånger behöver processa tankar och kunskap på flera språk. Ett bra tips är att som lärare fokusera på att lägga ner mycket tid på att skapa få väldigt genomtänkta uppgifter i stället för att skapa alldeles för många uppgifter som eleverna ändå inte kommer hinna med. Glöm inte heller att lägga extra mycket tid på instruktioner och sammanfattningar där man som lärare får många tillfällen att modella språkanvändning i olika former för eleverna.

Eleverna vet hur man arbetar i grupp

Många av oss har säkert erfarenhet av att de mest genomarbetade planeringarna för grupparbeten misslyckas av den anledningen att eleverna inte har lärt sig hur man arbetar i grupp. Att arbeta i grupp är svårt och det kräver lång och tålmodig träning för att lyckas med detta. Som lärare kan man aldrig ta för givet att eleverna redan kan detta utan vi måste ständigt modella och undervisa i hur man gör. Vi måste synliggöra och prata om de "regler" som finns. Hur säger man till någon som pratar för mycket? Hur kan man på ett respektfullt sätt säga till någon att man inte håller med? Hur ska man lösa en situation där man är oense och där man inte kan komma fram till ett gemensamt "svar"? Många elever behöver hjälp med att formulera sig och man kan i helklass ge exempel på hur man kan uttrycka sig för att framföra en åsikt, hur man kan lägga fram ett förslag eller ge ett råd på ett hövligt sätt. En annan viktig del är ljudnivån i klassrummet, vad det innebär att "tala i samtalston" behöver man också lyfta och samtala om.

Under #skolchatt ikväll kommer vi inte prata om grupparbete i sig utan hur man bedömer elevernas individuella prestationer i ett grupparbete. Det är inte alls en enkel fråga att besvara och jag ser fram emot att få ta del av era tankar om just detta. Välkomna till Twitter kl 20-21!

Läs mer om grupparbeten och andra språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet i Stärk språket stärk lärandet av Pauline Gibbons. Den tredje upplagan kom ut 2013 och har dessutom kopplats till Lgr 11.

Undrens tid är inte förbi

Jag ska ge er några citat så ska ni gissa avsändaren. Okej?
Nej, det är inte mina egna ord även om man skulle kunna tro det. Jag har skrivit, och sagt, dessa ord så många gånger. Jag har önskat och hoppats att politikerna, och framför allt regeringen, skulle ta dessa formuleringar till sina och göra verklighet av innebörden.

Undrens tid är sannerligen inte förbi. Citaten kommer från regeringens uppdrag till Skolverket om att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet. Ett beslut undertecknat av utbildningsminister Jan Björklund.

Äntligen!

Mer om vad uppdraget innehåller och innebär kan du läsa på Nationellt centrum för svenska som andraspråks webbplats.

Förbättrad utbildning för nyanlända elever

Att organisationen av utbildningen för nyanlända elever är bristfällig på många håll vet vi. Att det nästan är 10% av eleverna i svensk grundskola som är födda utomlands och att det bara är 63% av dem som får behörighet att läsa vidare på gymnasiet, vet vi också. Därför är det oerhört glädjande att regeringen under en period nu har tillsatt utredningar och lagt fram reformpaket för att förbättra utbildningen för de nyanlända eleverna.

Idag var det dags för presskonferens där Jan Björklund och Erik Ullenhag presenterade en del av de insatser som ska förbättra utbildningen. Det handlade bland annat om förlängd skolplikt till 18 års ålder, max ett år i förberedelseklass, prioriterad timplan med fokus på undervisning i svenska, nya uppdrag till Skolverket att ta fram kartläggnings- och bedömningsmaterial och ett ökat statsbidrag till huvudmännen för att kunna erbjuda nyanlända elever i åk 6-9 fler undervisningstimmar i svenska.

Här nedan följer en längre sammanfattning av förslagen för er som är intresserade.

Kommentarer till, och sammanfattningar av, förslagen

Om du vill kan du ta del av Nationellt centrum för svenska som andraspråks kommentarer kring dessa förslag. När det gäller mina egna kommentarer så är jag först och främst väldigt glad över att vi får tydligare riktlinjer kring den särskilda undervisningsgrupp som går under namnen förberedelseklass/introduktionsklass och den grupp elever som vi kallar nyanlända elever. Äntligen kommer vi få en definition för i den promemoria som utredningsgruppen har lämnat till Utbildningsdepartementet finns en definition av begreppet nyanlända elever som lyder så här:

Nyanlända elever definieras som elever som anlänt till Sverige och påbörjat sin utbildning i Sverige efter den tidpunkt då skolplikten normalt inträder, dvs. efter sju,  eller om det finns särskilda skäl, åtta års ålder. En elev ska dock inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång.

Denna definition väcker en del frågor gällande elever i de yngre årskurserna. Ska en nyanländ 7-åring alltså inte kunna kallas nyanländ elev? Så här skriver arbetsgruppen och jag kan tänka mig att detta kommer att bli en fråga vi kommer att återkomma till:

Om ett barn som anländer till Sverige vid åtta års ålder blir placerad i årskurs 1 har utbildningen inte påbörjats sent i den bemärkelsen att barnet fått mindre utbildning än övriga barn som börjar i samma årskurs. I dessa fall ska barnet inte anses vara nyanlänt. Om barnet däremot placeras i årskurs 2 har barnet fått ett års skolgång mindre än sina  klasskamrater och är därmed att anse som nyanlänt.

Förberedelseklasser

När det gäller detta med förberedelseklasser funderade jag en del på vad Jan Björklund menade när han sa att "förberedelseklassen förs in i lagstiftningen som en form i grundskolan". En ny skolform? Nej, enligt arbetsgruppen som tagit fram förslagen handlar det om en ny undervisningsform:

Förberedelseklassen ska omges av ett eget regelverk där syftet med undervisningsformen och ramarna för hur den kan organiseras tydligt framgår. Samtliga regleringar kring nyanlända elever ska gälla oavsett om eleven får sin undervisning i förberedelseklass eller följer den ordinarie undervisningen.  Det innebär att undervisningen i huvudsak ska följa det som gäller för skolformen och att avvikelser från detta alltid ska ha stöd i de regleringar som omfattar nyanlända elever. Även om eleven under en begränsad period får huvuddelen av sin undervisning i en förberedelseklass ska eleven redan från början delta i vissa delar av den ordinarie undervisningen. Att en elev får viss del av undervisningen i förberedelseklass behöver inte betyda att eleven även omfattas av ett beslut om prioriterad timplan. I vilken mån eleven ska få viss del av undervisning i förberedelseklass och i vilken mån prioriterad timplan ska tillämpas kräver var för sig separata beslut.

Det nya förslaget till författningsändringar när det gäller förberedelseklass ser ut så här:

Förberedelseklass 

Rektorn får fatta beslut om att en nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i svenska  för att kunna tillgodogöra sig  den ordinarie  undervisningen delvis ska undervisas i förberedelseklass. Syftet med förberedelseklassen ska vara att öka elevens möjligheter att nå kunskapskraven. Ett beslut om undervisning i förberedelseklass får avse en tidsperiod om högst ett år. Om det finns särskilda skäl får beslutet förlängas så att det avser en sammanlagd tidsperiod om högst ett och ett halvt år. Om det finns synnerliga skäl får beslutet förlängas ytterligare så att det avser en sammanlagd tidsperiod om högst två år. En elevs  undervisning i förberedelseklass  i ett visst ämne ska  avbrytas så snart eleven bedöms  ha tillräckliga kunskaper för att på heltid kunna delta i undervisningen  i det ämnet i den undervisningsgrupp som eleven normalt ska tillhöra. Undervisning i förberedelseklass ska så långt det är möjligt såväl lokalmässigt som verksamhetsmässigt äga rum i nära anslutning till annan undervisning, om det inte finns särskilda skäl för annan placering. 

Placering i årskurs och undervisningsgrupp 

Rektorn ska senast inom två månader  från  den nyanlända  elevens ankomst till skolan  besluta om placering  i den årskurs som är lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt.Innan rektorn fattar beslut om placering i en årskurs ska elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig. Eleven ska senast inom samma tid placeras i den undervisningsgrupp som eleven normalt ska tillhöra.  

Central mottagning eller inte

I många kommuner har man valt att samla de nyanlända eleverna på vissa skolor för att kunna samla kompetensen och resurserna på samma ställe. Detta kan komma att bli en intressant diskussion framöver, jag är nämligen inte helt säker på att det är en möjlig väg i framtiden. Eller hur tolkar du förslaget?

Undervisning i förberedelseklass ska såväl lokal- som verksamhetsmässigt äga rum i så nära anslutning till annan undervisning som möjligt. 

Med efterföljande kommentarer:

Det är viktigt att peka på det ömsesidiga intresset av att elever, som får viss del av undervisningen i förberedelseklass, har en tydlig tillhörighet i sin ordinarie undervisningsgrupp. Såväl de lärare som ska komma att undervisa eleven som klasskamraterna i elevens undervisningsgrupp och den nyanlända eleven gynnas av att kontakt knyts så tidigt som möjligt. Var förberedelseklassen geografiskt är placerad är också något som kan påverka möjligheten till integrering. Om undervisningen i förberedelseklassen bedrivs alltför långt från övrig verksamhet kan det skapa inlåsningseffekter som riskerar att begränsa den enskilda elevens förutsättningar att successivt slussas ut i ordinarie undervisning. Den geografiska placeringen av förberedelseklassen får inte försvåra för eleven att integreras och utveckla tillhörighet i den undervisningsgrupp som eleven är placerad i och som han eller hon slutligen ska tillhöra fullt ut. Förberedelseklassen bör därför i förläggas i så nära anslutning till annan undervisning som möjligt.

Bara ett år i förberedelseklass?

Att ha en tidsbegränsning på hur länge en elev kan gå i förberedelseklass är så klart väldigt dubbelt. Det är bra för det ställer krav på  huvudmän/skolor/rektorer/lärare att se till att all undervisning är språk- och kunskapsutvecklande och att dessa elevers språkutveckling är allas ansvar. Det förtydligas i förslaget:

Vi menar att en tidsgräns på högst ett år är rimlig som introduktion till den svenska skolan. Det innebär inte att eleven efter ett år förväntas befinna sig på en sådan språklig nivå så att han eller hon inte behöver stöd för att kunna följa och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. En elev som anländer sent efter den ordinarie skolstarten kan komma att behöva olika former av stöd en lång tid under sin utbildning, inom ramen för undervisning i sin ordinarie undervisningsgrupp. Det är således väsentligt att en nyanländ elev inte slentrianmässigt får sin undervisning i förberedelseklass utan att behovet kontinuerligt följs upp. Så snart eleven bedöms kunna följa den ordinarie undervisningen i ett ämne ska undervisningen i förberedelseklassen upphöra beträffande det ämnet. Det innebära att undervisningen i olika ämnen successivt flyttas över till den ordinarie undervisningen.

Särskilt stöd och särskilda skäl

Om det föreligger särskilda skäl bör beslutet om delvis undervisning i förberedelseklass kunna förlängas så att det avser en sammanlagd period om högst ett och ett halvt år. Om det finns synnerliga skäl bör beslutet kunna förlängas ytterligare, så att det avser en sammanlagd period om högst två år. Sådana synnerliga skäl kan vara att en elev påbörjar sin utbildning mycket sent och på grund av bristande eller total avsaknad av tidigare skolgång inte har tillägnat sig ett skriftspråk. Om det efter två år fortfarande visar sig att eleven inte har förutsättningar att följa ordinarie undervisning kan detta bero på att eleven har behov av specialpedagogiska insatser. Detta bör i så fall hanteras inom ramen för särskilt stöd enligt 3 kap. skollagen. Ett beslut om specialpedagogiska insatser inom ramen för särskilt stöd kan dock i ett enskilt fall behöva beslutas mycket tidigare. I vissa fall kanske en utredning om särskilt stöd behöver inledas direkt efter kartläggningen av en elevs kunskaper. Som nämnts tidigare ska undervisning i förberedelseklass inte anses utgöra särskilt stöd utan fungera som en introduktion till den svenska skolan.

Den sista meningen gör mig hoppfull. Jag har nämligen oroat mig en del över att man ser på nyanlända elever som om de var i behov av särskilt stöd. Här tydliggörs det att det handlar om en introduktion till den svenska skolan och inget annat. Om det inte är så att eleven utöver det även har behov av specialpedagogiska insatser. Så här lyder förslaget när det gäller särskilt stöd och mer om detta och åtgärdsprogram kan ni läsa på sidan 80-81:

Beslut om undervisning i förberedelseklass eller prioriterad timplan ska inte hanteras inom ramen för särskilt stöd. Det är  endast om det befaras att eleven inte kommer att nå kunskapskraven trots åtgärder för nyanlända som anges i lag eller förordning som åtgärdsprogram ska upprättas.

Framgångsfaktorer

I arbetsgruppens övergripande problembeskrivning av nuläget när det gäller organisationen av undervisning för nyanlända elever finns mycket att känna igen sig i men det som är intressantast att titta på är det som de kallar framgångsfaktorer.

Det går inte enligt arbetsgruppen att utifrån forskning dra en generell slutsats kring vad som är att föredra; undervisning i förberedelseklass eller undervisning i vanlig klass. Det viktiga är att adekvat stöd kommer tidigt och att  valet av undervisningsform görs utifrån pedagogiska hänsynstaganden  i varje enskilt fall. Det finns dock en stor samstämmighet bland forskare när det gäller vissa framgångsfaktorer för  undervisning av nyanlända elever, som t.ex. kompetens, flexibilitet och höga förväntningar. Som en avgörande framgångsfaktor framhålls att det finns kunskap och kompetens när det gäller flerspråkighet och andraspråksutveckling. De som ska ansvara för att eleverna lär sig svenska måste ha specialistkompetens i vad det innebär att lära sig ett nytt språk. De måste ha särskild kunskap om hur andraspråksinlärning går till och veta vilka förutsättningar som är nödvändiga för en gynnsam språkutveckling. Härutöver krävs att även övriga lärare har grundläggande kunskaper när det gäller språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Alla som undervisar nyanlända elever måste ha kännedom om hur undervisning kan bedrivas för dem som inte har svenska som modersmål.
Ytterligare framgångsfaktorer som pekas ut är flexibilitet när det gäller skolans organisation och arbetssätt för att möta elevers olika behov liksom höga förväntningar på elevernas förmåga. Standardiserade lösningar som bygger på låga förväntningar och ett synsätt som utgår från att nyanlända elever per definition är  lågpresterande, är kontraproduktivt och bör så långt det är möjligt motverkas.

Underlag för planering av undervisningen

Förslaget till författningsändring gällande bedömning av elevens kunskaper ser ut så här:

5 c § Rektorn ansvarar för att en nyanländ elevs kunskaper bedöms inom två månader från elevens ankomst till skolan. Bedömningens resultat ska beaktas vid beslut om placering i årskurs enligt 5 d §. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om underlag för sådan bedömning.

Arbetsgruppen lyfter vikten av en gedigen bedömning av nyanlända elevers kunskaper på följande sätt:

Nyanlända elever är ingen homogen grupp. Det finns elever som har en lång skolgång i uppväxtlandet bakom sig och goda kunskaper i ämnena medan andra har bristande utbildningsbakgrund eller helt saknar tidigare skolgång. Trots detta visar utredningar att planering och genomförande av undervisning för nyanlända elever inte alltid utgår från dessa olikheter. Det är inte ovanligt med generella lösningar som inte tar hänsyn till elevers individuella förutsättningar och behov. Här föreslås därför att krav på en väl underbyggd bedömning av  nyanlända  elevers kunskaper ska införas. En sådan bedömning ska ge underlag för hur undervisningen bör planeras och genomföras.  Vid planeringen av undervisning för nyanlända elever måste skolan beakta vilka kunskaper  varje enskild elev tidigare har utvecklat, vad eleven fortsatt behöver utveckla för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås samt hur undervisningen ska ge eleven möjlighet att  utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Det är viktigt att beakta att elever som invandrat och som anlänt när de är äldre än när man normalt börjar i skolan i Sverige visserligen oftast har bristande kunskaper i det svenska språket men för övrigt kan ha mycket goda kunskaper i de olika ämnena.  Några generella utgångspunkter av i vilken mån nyanlända elever kan delta i undervisningen låter sig därför inte göras.  Hur undervisningen bör utformas, vilken ämnesundervisning eleven initialt kan delta i och i vilken omfattning detta kan ske  är alltid en bedömning som måste göras individuellt utifrån den enskilda eleven (min kursivering). Utgångspunkten ska vara att eleven så snart möjligt ska delta fullt ut i undervisningen i alla ämnen. För att detta ska vara möjligt krävs olika typer av språk- och kunskapsutvecklande insatser.

Denna bedömning ska ske skyndsamt, står det, och ska avslutas inom två månader. Här kan jag se stora svårigheter. Att kartlägga en elevs kunskaper kräver att man har kompetenta modersmålslärare som även har ämneskompetens. Att göra denna bedömning med hjälp av tolk kanske är möjligt men troligtvis oerhört svårt. Jag ser verkligen fram emot att få ta del av det kartläggningsmaterial som Skolverket ska ta fram och så här skriver arbetsgruppen om detta:

I och med förslaget behöver lärare  inte  i samma utsträckning  använda tiden till att konstruera eller köpa in eget material för att bedöma nyanlända elevers kunskaper.

Inget mer uppfinna hjulet på varenda skola när det gäller detta med kartläggning. Så oerhört efterlängtat!

Prioriterad timplan

Arbetsgruppen har lagt fram ett förslag som kallas prioriterad timplan och som beskrivs på följande sätt:

Rektorn får fatta beslut om prioriterad timplan för en nyanländ elev om det bedöms öka elevens möjlighet att tillgodogöra sig de kunskaper i svenska språket som behövs för att följa och tillgodogöra sig undervisningen i andra ämnen.Prioriterad timplan innebär att undervisningstiden i ett eller flera  ämnen, inklusive elevens val, omfördelas till förmån för ämnet svenska eller svenska som andraspråk. Beslut om prioriterad timplan får inte inskränka elevens möjligheter att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås och därutöver utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Beslut om prioriterad timplan kan fattas för sammanlagt högst ett år.

Under presskonferensen pratade Jan Björklund enbart om utökad undervisningstid till förmån för ämnet svenska, vilket fick många av oss att fundera över svenska som andraspråksämnets framtid. I förslaget nämns även ämnet svenska som andraspråk och i arbetsgruppens skäl till förslaget med prioriterad timplan blir syftet med förslaget betydligt tydligare än det framställdes under presskonferensen.

Enligt skolförordningen ska skolan skapa förutsättningar för att elever når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Det innebär att skolan måste organisera undervisningen för nyanlända elever så att de ges förutsättningar att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen samtidigt som de inhämtar det svenska språket.  Här kan det bedömas att bestämmelserna  om studiehandledning på modersmålet är tillämpliga. Det kan även bedömas att elevens förutsättningar bäst skulle  tillgodoses  genom att  till viss del  prioritera undervisning i ämnet svenska/ svenska som andraspråk. Det kan tyckas självklart att en elev, som inte har några kunskaper i det svenska språket, under en första tid i svensk skola kan behöva fokusera på att utveckla sina språkkunskaper. Förslaget innebär att en sådan utformning av undervisningen tydligt ska regleras så att likvärdigheten för eleven inte riskeras. Beslut om  att omfördela tiden mellan olika ämnen (prioriterad timplan) för en nyanländ elev ska därför kunna göras om detta bedöms öka elevens förutsättningar  att så snart som möjligt kunna följa och tillgodogöra sig undervisningen i andra ämnen.

Det handlar alltså inte om ett ensidigt fokuserande på ämnet svenska, vilket man fick känslan av när Björklund pratade. Farhågan i att eleverna får stanna upp i sin kunskapsutveckling medan de ska lära sig svenska är även den obefogad. Detta förslag handlar om möjligheter att kunna skapa en optimal undervisningssituation utifrån elevens individuella förutsättningar och behov.

Skolplikt

I promemorian finns även förslag på hur skolplikten ska förtydligas i skollagen när det gäller nyanlända elever, förslag på den förlängda skolplikten upp till 18 år ("Skolplikt ska kunna gälla till och med vårterminen det kalenderår när en elev fyller 18 år") och förslag på när och hur skolplikten ska upphöra. Det finns även beskrivet vad som gäller om en elev ska fullgöra sin skolplikt inom gymnasieskolan.

En elev som ska fortsätta fullgöra skolplikt efter utgången av högsta årskursen får erbjudas  att fullgöra skolplikten inom ramen för sådana introduktionsprogram i gymnasieskolan som saknar behörighetskrav. En elev som fullgör sin skolplikt i gymnasieskolan ska ha samma rätt till särskilt stöd och  skolmåltider  som elever i grundskolan.  Om det  kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även ordna skolskjuts för en sådan elev.

Så här kommenteras förslaget:

I praktiken innebär förslaget att vissa elever som annars inte skulle ha gått gymnasieskolan, nu kommer att göra det  inom ramen för en förlängd skolplikt. Förslaget kommer vidare förmodligen att innebära att vissa elever som i dag  går gymnasieskolans språkintroduktion i stället kan komma att fullgöra fortsatt skolplikt inom grundskolan. Detta bör dock inte innebära några strukturella förändringar av de introduktionsprogram som i dag finns inom gymnasieskolan. Oavsett om eleven efter utgången av högsta årskursen fortsätter att fullgöra skolplikten i grundskolan eller inom ramen för gymnasieskolan ska skolplikten upphöra när eleven uppnått de kunskapskrav som minst ska uppnås i svenska eller svenska som andraspråk alternativt behörighet till viss internationell utbildning.

I förslaget finns även en del som handlar om skolplikt för de ungdomar som anländer till Sverige när de är mellan 16 och 18 år.

Barn som inte har haft skolplikt eller vars skolplikt upphört före det kalenderår då de fyller 16 år, ska inte heller ha skolplikt därefter.

Utöver det jag har sammanfattat i detta inlägg finns det ännu fler förslag på förändringar i skollagen men jag tror mig ha fått med det allra viktigaste.

Nu vänder jag mig till er. Vilka är dina intryck och tankar kring dessa förslag? Hör gärna av dig genom att skriva en kommentar eller skicka e-post till anna@annakaya.se

Läs mer: Lärarnas Nyheter