När jag twittrade ut veckans ämne fick jag ett svar som jag håller med om till fullo:
@anna_kaya Nej, men spännande! Grupparbete är en av de största pedagogiska utmaningarna, tycker jag.
— Gunnel Thydell (@GunnelThydell) 10 april 2013
Grupparbeten är en enorm pedagogisk utmaning och jag tänkte här dela med mig lite av det Pauline Gibbons skriver i Stärk språket stärk lärandet om vad som kännetecknar effektiva grupparbeten.Talets roll för lärandet
Gibbons väljer att ta upp grupparbeten i kapitel 2 som heter Tal i klassrummet - att skapa sammanhang för språkligt lärande. Anledningen till detta är att grupparbeten ska skapa möjligheter för eleverna att med hjälp av samtal och interaktion inte bara utveckla ny kunskap utan även nytt tänkande och ett mer avancerat språk. Vygotskij betonar att man lär genom samarbete och att man tillsammans kan utvecklas längre än vad man skulle kunna göra på egen hand och i o m detta är vikten av interaktion väldigt stor för lärandet.Lägger vi till ytterligare en aspekt, nämligen den att andraspråkselever inte bara ska utveckla "samma" kunskaper och förmågor som elever med svenska som modersmål utan även utveckla dessa kunskaper och förmågor på ett för dem nytt språk, inser vi snabbt att vi i undervisningen måste låta eleverna använda sitt svenska språk i många olika situationer för att de ska kunna "äga" språket. Undervisningen måste därför planeras så eleverna får tränas i att samtala, jämföra, diskutera, argumentera, resonera (och alla andra förmågor som ställer språkliga krav) och för att skapa dessa möjligheter är grupparbeten ett effektivt sätt att låta eleverna få så mycket talutrymme som möjligt.
Effektiva grupparbeten
Men. Är alla grupparbeten effektiva ur en språklig synvinkel? Nej. Därför har Pauline Gibbons fokuserat lite extra på vad som kännetecknar effektiva grupparbeten och här nedan följer en sammanfattning av det hon tar upp i sin bok:Tydliga instruktioner
Instruktioner i flera led kan vara svåra för andraspråkselever att komma ihåg eftersom det krävs energi för att både förstå och komma ihåg instruktionerna. Ta därför som vana att ge instruktioner på flera sätt. Muntligt, skriftligt (på tavlan och/eller som information till grupperna), med någon form av visuellt stöd, låt gärna någon återberätta instruktionen eller kanske visa upp hur man ska göra om det finns möjlighet.Skapa uppgifter som kräver interaktion
"Ett grupparbete ska kräva att eleverna talar med varandra, inte bara uppmuntra dem till att göra det", skriver Gibbons och ger i boken många exempel på hur man kan göra detta. Hon pratar t ex om grupparbeten som bygger på informations-klyftor där en elev besitter kunskap om något som en annan elev saknar men behöver. Ett sätt som jag arbetat en del med är expert-/hemgrupper. Då delas eleverna in i expertgrupper där eleverna tillsammans ska lära sig så mycket som möjligt om någonting. Efteråt ska varje elev gå till sin hemgrupp (där det sitter ett gäng elever som är experter på någonting annat inom samma ämnesområde) och berätta/redovisa det som eleven lärt sig i sin expertgrupp. På detta sätt måste alla elever vara aktiva genom att anteckna och delta i samtalet i expertgruppen. Alla elever måste förstå eftersom de allihop måste kunna förklara vad de lärt sig för de andra eleverna i hemgruppen som lärt sig någonting annat. Vad detta sedan mynnar ut i kan såklart variera men hemgrupperna ska sedan sammanställa det som experterna har redovisat i någon form.Tydligt syfte
Eleverna måste redan från början veta, och förstå, exakt vad syftet är med grupparbetet och vilken typ av resultat som förväntas. I exemplet ovan måste eleverna t ex veta redan från början att de förväntas föra anteckningar och sedan redovisa för deltagarna i hemgruppen.Kognitivt anpassade uppgifter
Uppgifterna ska så långt det går vara kognitivt utmanande, vilket inte är lätt när man har relativt nyanlända elever. Att skapa kognitivt krävande uppgifter som inte ställer alltför höga språkliga krav är verkligen en utmaning för läraren. Här kan det vara en stor hjälp att låta eleverna få använda sitt modersmål för att kunna diskutera, jämföra, analysera, resonera etc men det är inte alltid en möjlighet. Andra möjligheter kan vara att låta eleverna arbeta med praktiska experiment och övningar som inte är språkligt krävande. På så sätt kan man bygga på språket efteråt genom att prata om vad och hur man gjorde och vilka slutsatser man kan dra av det. Först på en "vardagsspråksnivå" när man utför experimentet, sedan på ett muntligt "skriftspråksliknande" sätt när man återberättar och sedan på ett mer avancerat sätt i form av t ex en skriftlig labbrapport. Som man kanske skriver gemensamt.Ämnesintegrerade uppgifter
För ämneslärare är det självklart att grupparbeten är en del av ämnesundervisningen men för en svenska som andraspråkslärare kan det vara en fördel att jobba med ett språkutvecklande grupparbete samtidigt som man arbetar kunskapsutvecklande inom ett annat ämne. För vad är språk utan ett innehåll? Om man kan låta eleverna utveckla sitt språk samtidigt som de utvecklar kunskaper ger det stora vinster, inte bara av tidsbesparande skäl utan även för att det blir "språkträning" i ett meningsfullt sammanhang. Eller som Gibbons skriver: "Eleverna blir mer hemmastadda med språket och de begrepp som hör till ämnet och de språkaktiviteter som de deltar i gör att de lär sig nya saker eller befäster gamla kunskaper."Alla i gruppen är engagerade
Det finns alltid elever som inte vill delta i grupparbeten av olika anledningar. De kanske känner att de inte har något att bidra med eller så kanske de känner att andra elever tar upp allt talutrymme. Det finns även de elever som vill göra så lite som möjligt. Expert-/hemgrupperna som beskrevs ovan är ett sätt att få alla elever delaktiga. Ett annat sätt är att alltid vara tydlig med att alla gruppdeltagare har olika roller. T ex en fokushållare, en tidshållare, en som fördelar ordet, en som redovisar etc. Detta leder inte bara till att alla blir mer aktiva, det leder också till att arbetet löper på lite smidigare.Eleverna får tillräckligt med tid till att utföra uppgiften
Tiden är viktig och även en svår fråga att förhålla sig till. För mycket tid gör att eleverna slösar bort den. För lite tid leder till att eleverna kanske varken hinner tänka eller prata klart och på så sätt blir resultatet inte alls det man hade förväntat sig. Viktigt att komma ihåg när det gäller andraspråkselever är att de ofta behöver ännu mer tid eftersom de många gånger behöver processa tankar och kunskap på flera språk. Ett bra tips är att som lärare fokusera på att lägga ner mycket tid på att skapa få väldigt genomtänkta uppgifter i stället för att skapa alldeles för många uppgifter som eleverna ändå inte kommer hinna med. Glöm inte heller att lägga extra mycket tid på instruktioner och sammanfattningar där man som lärare får många tillfällen att modella språkanvändning i olika former för eleverna.Eleverna vet hur man arbetar i grupp
Många av oss har säkert erfarenhet av att de mest genomarbetade planeringarna för grupparbeten misslyckas av den anledningen att eleverna inte har lärt sig hur man arbetar i grupp. Att arbeta i grupp är svårt och det kräver lång och tålmodig träning för att lyckas med detta. Som lärare kan man aldrig ta för givet att eleverna redan kan detta utan vi måste ständigt modella och undervisa i hur man gör. Vi måste synliggöra och prata om de "regler" som finns. Hur säger man till någon som pratar för mycket? Hur kan man på ett respektfullt sätt säga till någon att man inte håller med? Hur ska man lösa en situation där man är oense och där man inte kan komma fram till ett gemensamt "svar"? Många elever behöver hjälp med att formulera sig och man kan i helklass ge exempel på hur man kan uttrycka sig för att framföra en åsikt, hur man kan lägga fram ett förslag eller ge ett råd på ett hövligt sätt. En annan viktig del är ljudnivån i klassrummet, vad det innebär att "tala i samtalston" behöver man också lyfta och samtala om.Under #skolchatt ikväll kommer vi inte prata om grupparbete i sig utan hur man bedömer elevernas individuella prestationer i ett grupparbete. Det är inte alls en enkel fråga att besvara och jag ser fram emot att få ta del av era tankar om just detta. Välkomna till Twitter kl 20-21!
Läs mer om grupparbeten och andra språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet i Stärk språket stärk lärandet av Pauline Gibbons. Den tredje upplagan kom ut 2013 och har dessutom kopplats till Lgr 11.
