19 april 2013

Språkinriktad undervisning

Jag avslutar mitt besök på SETT-mässan med att lyssna på Hanna Stehagen som pratar om språkinriktad undervisning med lässtrategier, cirkelmodellen och SIOP. Ett ämnesområde som intresserar mig väldigt mycket.

Språkets roll för lärandet

Som lärare i en skola med elever med många olika språk och med varierad bakgrund och med olika kulturella erfarenheter kan man inte utgå ifrån att man delar samma referensramar. Man kan inte utgå ifrån att eleverna har den förförståelse man kanske brukar ta för givet. Man måste även ständigt fundera över hur man tydliggör och förtydligar för att stötta där elevernas språkliga förmåga inte räcker till för förståelse. Språket spelar avgörande roll för lärandet och att eleverna utvecklar ett fullgott språk är nyckeln in i framtiden.

I våra styrdokument är elevaktivitet, stöttning, meningsfullhet, delaktighet, ämnesövergripande, ökat ansvar viktiga delar. Vad behöver läraren för kompetens för att lyckas med detta?

Interaktionens betydelse

Interaktion är viktigt för lärandet och språkutvecklingen. Har vi flerstämmighet i våra klassrum? Eleverna får prata i snitt tre ord per mening innan läraren fortsätter att prata. Ger vi eleverna tillgång till rätt verktyg och strategier för att lära genom läsning? Arbetet med lässtrategier får aldrig avstanna, läsningen utvecklas i alla skolår och därför måste vi fortsätta med en explicit läsundervisning under hela skoltiden.

Språkinriktad undervisning

Hanna Stehagen presenterar en modell över hur hon ser på språkinriktad undervisning utifrån SIOP, cirkelmodellen, lässtrategier och bedömning för lärande och det centrala innehållet, förmågorna och kunskapskraven i Lgr 11 och Gy 11.

Viktiga beståndsdelar är att läraren har höga förväntningar, utgår ifrån elevernas förförståelse och att undervisningen är meningsfull samt innehåller stora mått av autencitet. Det är viktigt att läraren erbjuder stöttning, tydliga strukturer och att läraren modellerar hur i många olika lärsituationer. Undervisningen ska vara flerstämmig och ska ge eleverna stora möjligheter till interaktion.

Skolspråk

Undervisningen måste leda till att eleverna utvecklar ett skolspråk, ett mer avancerat skriftspråksliknande språk. Detta är inget som sker automatiskt utan vi behöver undervisa explicit i detta för att eleverna ska utveckla ett kunskapsrelaterat språk.

Cirkelmodellen

Cirkelmodellen är ett sätt hur man kan lägga upp undervisningen och Hanna har sammanställt cirkelmodellen här:


Hanna Stehagen berättar om ett ämnesövergripande projekt där de hade tydliga målbeskrivningar, instruktioner, arbetsstrukturer och med förankring i elevernas förförståelse. Om man har det behöver inte eleverna tolka och försöka förstå vad det är de ska lära sig och hur de ska genomföra arbetet utan i stället fokusera på innehållet.

Digitala verktyg

Eleverna fick samarbeta i olika digitala verktyg. Som ett exempel kunde eleverna i par sammanställa en popplet (tankekarta) för att sedan sätta sig tillsammans med ett annat par för att sammanställa en gemensam tankekarta. Här behövde eleverna använda många språkliga förmågor för att förhandla sig fram till hur tankekartan skulle se ut och imnehålla.

Synliggöra lärandet

Att arbeta med förförståelse och utgå ifrån det eleverna redan kan är en viktig del. Hanna visar exempel på hur eleverna fick skriva ner sådant de redan visste på post it-lappar i början av ett arbetsområde. De satte upp lapparna i en tankekarta på tavlan och byggde på den med nya post it-lappar under arbetets gång. På så sätt visualiserades elevernas kunskap och de kunde se hur kunskapen och tankekartan växte.

Struktur och förutsägbarhet

Det är viktigt med struktur och förutsägbarhet. När det gäller lektionsstruktur är det viktigt med lektionsmål. Vad är syftet? Vad ska vi lära oss idag? Det är även viktigt med språkmål. Vilka förmågor ska vi arbeta med? Vilka begrepp är centrala för denna lektion? Dessutom behöver man beskriva lektionsmomenten: brainstorming, genomgång, använda bilder och grafiska modeller för att förtydliga, gruppövningar/diskussioner för interaktion. Man behöver fundera över vilka skriv- och andra mallar man ska använda. Att ha avslutande reflektioner är också viktigt : Vad har du lärt dig idag?

Stöttning i form av modeller och mallar

Att använda grafiska modeller för att t ex synliggöra orsak - verkan-samband är ett bra sätt att förtydliga ett innehåll men även för att förklara textstrukturer eller visa hur man bygger upp en text. Att ge eleverna skrivmallar att utgå ifrån när de skriver är ett bra sätt för eleverna att kunna utveckla sitt språk. Maaike Hajer har flera skrivmallar i sin bok som man kan använda sig av.

Om att använda digitala verktyg för feedback och feedback i processen berättar Hanna att hon använder Google docs för att läsa, kommentera och bedöma elevernas text. Hon använder Youtube och lägger upp filmade lektioner eller gruppdiskussioner och annoterar (ge kommentarer) direkt i youtube. Att använda skärminspelningsprogram som Jing för att tala in muntlig feedback på elevernas alster och Soundcloud (podcast) för att spela in samtal och diskussioner är andra verktyg Hanna använder.

Effekter

Hanna avslutade sin föreläsning med att lyfta effekterna av en språkinriktad undervisning. Effekter som inkludering, synligt lärande, att alla elever lyfts och ges större möjligheter att tänka, lära och kommunicera på sitt svenska språk.

Att få lyssna på och inspireras av Hanna Stehagen var en perfekt avslutning på SETT-mässan. Att höra henne berätta om de ämnesövergripande arbeten de gör på hennes gymnasieskola och dessutom få ta del av det språkutvecklingsarbete hon gör för sina kollegor var väldigt intressant och givande. Jag ser fram emot att få läsa Hannas bok i ämnet som kommer ut i höst. (Hoppas jag?)

Vill du kolla igenom Hanna Stehagens presentation från dagen finns den att bläddra i har nedan:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar