11 maj 2013

Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven?

Igår twittrade jag en del om #Språklyftet eftersom jag gick igång lite på en tweet som Petter Bergenstråhle twittrade ut:
Det ligger såklart en hel del i alla dessa lyft som bara blir delar av en helhet men det finns ett lyft som jag trots allt tycker är en satsning på hela skolan och det är Språklyftet.

Språklyftet handlar inte om språkämnen

Jag har förstått att många tror att Språklyftet handlar om att lyfta ämnet svenska, svenska som andraspråk eller andra språkämnen. Inget kan vara mer fel. Språklyftet handlar om att lyfta språket i skolans alla ämnen men kanske framför allt de teoretiska ämnen som elever anser vara "svåra". Varför är dessa ämnen svåra? Är det ämnesinnehållet i sig som är svårt eller är det svårt att förstå det ämnesspecifika språket och de ämnestypiska texterna? Har eleverna en tillräckligt god läsförmåga för att läsa och förstå innehållet i de texter som används? Har eleverna tillräckligt god kännedom om vilka strukturer och språkliga drag ämnestexterna är uppbyggda av så att de själva kan producera texter konstruerade på samma sätt? Läs gärna hur man kan arbeta med närläsning inom kemi så får ni en liten inblick i hur jag menar.

Lgr 11 och språket

Alla lärare är inte språklärare men alla lärare har ansvar för att utveckla elevernas språk. Detta är tydligt i Lgr 11:
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (kap 1)
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. (kap 2)
"Skolan ska", står det. Vilket betyder att det är allas ansvar. Inte bara alla lärares ansvar, alla personer som arbetar inom skolan har ett ansvar att utveckla elevernas språk. På skolgården, i matsalen, hos skolsköterskan och i varenda undervisningssituation.

Det finns dessutom formuleringar i varje kursplan som på ett eller annat sätt har med språk och kommunikation att göra, här är ett axplock:
Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
kommunicera med bilder för att uttrycka budskap (bild, centralt innehåll) 
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ges möjligheter att reflektera över, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet. (hem och konsumentkunskap, syftesdelen) 
Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. (idrott och hälsa, kunskapskrav åk 9, betyget E) 
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang. (matematik, syftesdelen)

Språk och lärande

Språket är vårt kommunikationsverktyg. Vi behöver språk för att tänka och lära och vi använder språket som verktyg för att samtala, interagera och lära av och med varandra. Språket är vårt lärverktyg, vi inhämtar och utvecklar kunskap med hjälp av språket. Men vad är kunskap? Kan vi beskriva vad kunskap är utan att använda språket? Språk och kunskap hänger ihop och kan inte skiljas åt. Språk- och kunskapsutvecklingen går hand i hand och är ingenting utan varandra och därför hänger även språk och ämne ihop. För vad är ett språk utan ett innehåll? Och vad är ett ämne utan ett språk?

Språket i ämnet

Jag twittrade ut en uppgift igår, en uppgift som jag önskar att alla ämneslärare funderade lite extra över.
Som lärare (oavsett ämne) behöver vi fundera över vilka språkliga krav vårt ämne kräver och hur vi låter undervisningen träna eleverna i just dessa språkliga förmågor. Alla ämnen har "osynliga" textstrukturer och språkliga drag som vi behöver synliggöra för våra elever. Om läraren själv inte är medveten om dessa strukturer och språkliga drag kommer inte den läraren kunna undervisa explicit i just detta vilket leder till att de elever som är duktiga på att "härma" textstrukturer och språkliga drag kommer att gynnas. Vilket i längden leder till en ännu mindre likvärdig skola där socioekonomisk bakgrund spelar allt större roll. För vi vet att elever som har föräldrar med studiebakgrund har lättare att "se" och utveckla ett skolspråk på egen hand medan andra elever behöver explicit undervisning för att kunna tillägna sig ett skolspråk att tänka och lära på.

Vi  bedömer kunskap med hjälp av språket

Som lärare behöver vi vara medvetna om att vi många gånger bedömer elevernas förmågor utifrån deras språkliga produktion. Många Lgr 11-förmågor kräver att eleven använder sitt språk för att visa vad de kan, det kan vara muntlig eller skriftlig produktion, oavsett vilket är språket många gånger "förmedlingsverktyget" vi använder oss av. Som lärare behöver vi då ge eleverna tillräckliga språkliga redskap och strategier så att elevernas tankar och kunskaper kommer till sin rätt. Det finns många elever i den svenska skolan som kan ha ämneskunskaper och ämnesspecifika förmågor som de inte riktigt kan förmedla för att de inte har ett tillräckligt utvecklat skolspråk. Därför är det viktigt att all ämnesundervisning utvecklas till att även bli en språkinriktad ämnesundervisning.

Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven?

Är vi lärare medvetna om vilka språkliga krav våra ämnen ställer på våra elever? Låt oss titta på ämnet biologi och kunskapskraven för betyget E i slutet av åk 9:

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter
Eleven har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Vilka språkliga krav ställs för att en elev ska kunna "samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet"? Vilka begrepp behöver man kunna? Hur lägger jag upp min undervisning så eleverna får träna på att samtala om och diskutera? Vad är egentligen en diskussion?

Vad innebär det att diskutera?

Ger jag mina elever redskap och strategier i form av t ex formuleringsmallar så de kan behärska förmågan att diskutera? Vet mina elever vad som kännetecknar en diskussion? Vet jag som lärare det och kan jag beskriva och förklara det för mina elever? Vet eleverna vilket syfte en diskussion har?

Vet eleverna att en diskussion innebär att balansera två eller fler ståndpunkter mot varandra för att sedan ta ställning för den ena sidan? Vet eleverna hur strukturen för en diskussion är uppbyggd? Vet de att en diskussion innehåller en frågeställning, de olika sidornas argument och sedan ett ställningstagande? Vet eleverna vilka språkliga drag en diskussion har? Vet de att man i en diskussion uttrycker sig allmänt och använder begrepp som "man" och "naturen" och att en diskussion ofta innehåller långa nominalgrupper med förtydligande beskrivningar?

Vet eleverna att en diskussion ofta innehåller modalitetsord som "bör", "kan", "sannolikheten" och vet eleverna vilken skillnad det är på dessa begrepp? Vet eleverna att en diskussion ofta innehåller många nominaliseringar (när man packar ihop information och gör ett substantiv av verb eller adjektiv, t ex "evolution" eller "upplockningstvång") och andra grammatiska metaforer? (Texter med många grammatiska metaforer är mer vanligare hos elever med höga betyg och med svenska som modersmål. Frågan vi måste ställa oss är om vi undervisar eleverna i hur man "packar upp" informationen i de grammatiska metaforerna och om vi undervisar eleverna i hur man själv kan skapa dessa.)

Språkmål och ämnesmål

Sätter jag upp språkliga mål för min undervisning eller sätter jag enbart upp ämnesspecifika mål? Tydliggör jag för eleverna vilka språkliga krav det ställs på dem när de ska visa på åtgärder, jämföra resultat, beskriva samband eller föra resonemang? Ger undervisningen eleverna möjlighet att träna på dessa förmågor och undervisar jag explicit i textstrukturer och språkliga drag så eleverna kan tillgodogöra sig och använda sig av dessa i undervisningen och i sin egen muntliga och skriftliga produktion?

Ämnesspråk är betydligt mer än ämnesspecifika ord och begrepp. Att gå igenom nya ord är en självklarhet, för dessa ord är nya för de flesta elever, men detta är inte tillräckligt för den stora grupp elever som ännu inte har tillägnat sig ett skolspråk. Dessa elever behöver explicit undervisning i hur texter (muntliga och skriftliga) är uppbyggda samt skriv- och formuleringsmallar och andra stöttningsstrukturer för att kunna föra resonemang eller samtala och diskutera.

Vikten av Språklyftet

Vi lärare behöver ge eleverna stöttning i form av läs-, skriv- och lärstrategier så att de inte bara klarar av nuvarande uppgifter utan även liknande uppgifter i framtiden. Men för att vi lärare ska kunna göra detta behöver vi kunna analysera språket i våra ämnen. Vi måste förstå vilka texter (i ett vidgat perspektiv, inte bara skriftliga texter således) som är ämnestypiska, vad som kännetecknar dessa texter och vi måste dessutom undervisa om vad som utmärker olika texter i ämnet. Detta är komplext och för att alla lärare ska kunna lyckas med detta behöver vi Språklyftet. Inte för lärarnas skull, utan för elevernas och vårt framtida samhälles skull.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar