Digital kompetens, makerspace och nyanlända elever

I det här blogginlägget skriver jag lite om digital kompetens och vinsten att ha mer kompetenta kollegor att samarbeta med i syfte att eleverna ska utveckla adekvat digital kompetens. Jag skriver även om vårt besök på Väsby makerspace och hur ett sådant kreativt centrum för IT-slöjd kan bli ännu mer tillgängligt för nyanlända elever.

Digital kompetens - en demokratifråga

Digital kompetens och den förändrade läroplanen är såklart inget som har gått mig förbi men jag måste ändå säga att jag inte heller har haft det som prio 1. Kanske är anledningen att jag inte riktigt vet hur jag ska ta mig an och omsätta detta i undervisning av nyanlända elever. Kanske är anledningen att jag inte riktigt förstår digitaliseringens olika delar och vad digital kompetens egentligen är. Jag läser den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet:

"Digital kompetens är i grunden en demokratifråga. I skolan lär vi oss förstå världen för att kunna förändra den. Alla barn och elever behöver få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv, hur programmering styr såväl det informationsflöde vi nås av som de verktyg vi använder, liksom att få kunskap om hur tekniken fungerar för att själv kunna tillämpa den."

Alla barn och elever behöver få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv. Men har jag själv den förståelsen? Kan jag undervisa om något som jag inte förstår? En demokratifråga, står det att det är. Precis som att ett välutvecklat språk att tänka, kommunicera och lära på är en demokratifråga. Precis som att förmågan att läsa, tolka och kritiskt granska text är en demokratifråga. Det är klart allt detta hänger ihop men som lärare behöver man bryta ner och låta eleverna öva på olika delar vid olika tillfällen - med risken att eleven i slutändan kanske inte har fått med sig alla delar. Tänk om fler tänker som jag? Att man inte har tid. Att man inte kan. Att man inte förstår. Att det inte är prio 1. Då är risken ganska stor att de digitala klyftorna ökar i samhället och det är väl därför vi nu har fått förändrade läroplaner:

"De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, samt att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg."

Självklart är det så att jag redan nu på olika sätt arbetar för att utveckla elevernas digitala kompetens men det är mest fokus på att använda vissa digitala verktyg, som t ex ordbehandlingsprogram, hantera Google classroom, kommunicera via e-post, navigera i vår lärplattform, söka på internet eller kanske använda olika program och appar. Det handlar inte lika mycket om att utveckla förståelse för hur digitaliseringen påverkar individ och samhälle eller att stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer med hjälp av digitala verktyg. Där finns det stor utvecklingspotential i min undervisning. Men hur börjar man?

Väsby makerspace

Jag har genom åren följt vänner i sociala medier som arbetar medvetet med dessa frågor. En av dessa, Per Falk, är en person som jag har lärt massor av och när han bjöd in mig, mina kollegor och eleverna i Sofielundsskolans förberedelseklass till Väsby makerspace tackade vi självklart ja. Att vi åkte dit och deltog i en workshop med Pelle var inte enbart för vår egen skull. Pelle önskade även att vi skulle återkoppla till honom hur makerspace, och besöket där, kunde utvecklas för att kunna nå nyanlända elever på ett ännu bättre sätt.

Under besöket fick vi konstruera "tramsbottar". Genom tramsbotten fick vi öva på att bygga egna objekt och det är alltså en blandning av mekanik, teknik, ellära och estetik. Att skapa tramsbottar tyckte eleverna var riktigt roligt och även om de stötte på problem så testade de olika lösningsförslag tills de lyckades. För att skapa och vara kreativ behöver man inte kommunicera så mycket på ett gemensamt språk. Alla kunde vara delaktiga och alla kände att de klarade av uppgiften.

En workshop - ingen workshop?

Men en enskild workshop utan för- och efterarbete gör ingen större skillnad så av den anledningen är jag väldigt avundsjuk på förskolorna och skolorna i Upplands Väsby som har möjlighet till flera besök på Väsby makerspace under ledning av Pelle Falk och hans kollegor. Jag tänker nämligen att det krävs ett antal besök i olika steg för att både eleverna och vi lärare ska få ökad förståelse och ökad kunskap. Pelle skrev följande förslag till mig när vi pratade om hur ett lite längre upplägg skulle kunna se ut:

1. Filmer, föreläsning och diskussion om vad robotar är och vad innebär det att allt är av IT och programmerbart? Vem bygger robotar idag? Vad kan man ha dem till?
2. Tramsbottar och konstruktion
3. Reflektion; hur resonerar eleverna nu? Vad är programmering och vad är skapande? Hur skulle de vilja lyfta sin konstruktion till nästa nivå?
4. Introducera t ex Micro:bit för att programmera sin tramsbot
5. 3D-printa objekt till sin tramsbot
6. Löd in kontakter, onoff-knapp samt nya sensorer

För mig som sva/so-lärare vore det guld värt att ha ett makerspace att kunna besöka tills dess man på varje skola har ett liknande kreativt centrum för IT-slöjd där det finns lärare/pedagoger som kan mer om detta som kan lära ut. Visst, jag kan testa och göra tillsammans med mina elever på egen hand men risken är stor att vi fastnar i görandet om jag som lärare inte har tillräcklig förståelse för vad vi gör och varför. I min egen lärprocess är det därför oerhört viktigt att jag har mer kompetenta kollegor, som Pelle, som kan leda och stötta mig i processen att utveckla min egen undervisning.

Makerspace och nyanlända - tips

Att besöka ett makerspace med nyanlända elever är verkligen något jag rekommenderar till fullo. Alla gemensamma aktiviteter och upplevelser blir en källa till undervisning både innan och efter besöket, att besöka ett makerspace är inget undantag. Men, finns det då något som Pelle och Väsby makerspace (och troligtvis även andra makerspace) kan tänka på när det gäller ökad tillgänglighet när man får besök av nyanlända elever? Jo, det finns det och därför kommer här en punktlista med konkreta tips:

• Bjud in modersmålslärarna på workshop och be dem samtidigt hjälpa er med översättningar av olika slag. Att kunna plocka fram flerspråkiga ordlistor med just de begrepp som eleverna behöver använda eller att kunna plocka fram instruktioner på olika språk kan spara både tid och onödiga missförstånd.

• Använd gärna flerspråkigt material i form av filmer, texter etc. Kanske kan filmer och texter översättas/textas av modersmålslärare eller andra flerspråkiga personer om det inte finns flerspråkigt material. Kanske kan elever skapa filmer eller skriva texter på andra språk än på svenska i syfte att andra, nyanlända, elever ska kunna få ökad förståelse.

• Skapa någon form av material som lärarna kan arbeta med innan besöket för att förbereda eleverna på vad som komma skall och för att aktivera elevernas förkunskaper. Av Pelle fick vi en inbjudan via youtube där han och hans kollega berättade för oss vad vi skulle få testa att göra. Vi fick också en rundvisning av lokalerna via film innan besöket vilket uppskattades av alla.

• Använd generöst med bildstöd. Extra viktigt är det vid genomgångar och instruktioner. Fotografera eller filma olika verktyg och material samt processer som visar vad eleverna ska göra så ni kan skapa analoga eller digitala instruktioner i kronologisk ordning.

• Sätt upp bildstöd och begreppskort i lokalerna. En bild på en limpistol och ordet "en limpistol" uppsatt vid platsen där man använder limpistoler underlättar för eleverna att både förstå och använda ordet. Att det det finns en bild på, och att det står, piprensare på lådan med piprensare underlättar för eleverna att hitta rätt material om det i instruktioner t ex står att man ska använda just piprensare.

• Låt makerspace bli ett flerspråkigt makerspace genom att låta fler språk än svenska synas i text runtomkring i lokalerna. Sätt gärna upp flerspråkiga ordlistor där vissa för verksamheten viktiga nyckelbegrepp finns på svenska och de största språken.

• Var inte rädd för att använda korrekta benämningar. Att förenkla språket behöver man såklart göra då och då men under en workshop där man konkret kan visa vad och hur är det en stor vinst att använda korrekt benämning på de verktyg och det material man använder.

• Tala gärna långsammare än vanligt samt försök förklara ord och begrepp samtidigt som du talar. Lite så som Astrid Lindgren gjorde i sina barnböcker när hon använde avancerade ord och förklarade orden samtidigt.

• Om möjlighet finns, låt modersmålslärare eller studiehandledare följa med eleverna när de besöker makerspace. Om eleverna får använda ett starkt språk kan man ha helt andra diskussioner på en helt annan kognitiv nivå. 

• Arbeta gärna fram flerspråkig information om sådant som rör verksamheten eller annat som distribueras/sätts upp på väggarna.