Nyanlända elever och distansundervisning

Nu planerar nästan alla skolor i Sverige för att undervisa elever på nya sätt med hjälp av digitaliseringens alla möjligheter. Jag har ägnat ganska mycket tid åt att fundera över hur vi ska undervisa våra nyanlända grundskoleelever på bästa sätt om vi tvingas övergå till distansundervisning.

Distansundervisning - hur då?

Våra elever går i förberedelseklass och befinner sig på olika nivåer både språk- och kunskapsutvecklingen. Dessutom är de i olika åldrar och har olika mycket skolbakgrund. Detta innebär att eleverna behöver olika grad och form av stöttning för att kunna delta i undervisningen och lyckas med uppgifterna, att skapa en och samma uppgift för alla är därför en omöjlighet. Att tänka sig att eleverna ska kunna klara av uppgifter helt på egen hand är också en omöjlighet, de behöver undervisning och de behöver stöd. Våra elever behöver öva svenska språket massor, de behöver läsa högt, härma ord, öva uttal, samtala i mindre grupper, lösa uppgifter tillsammans och använda språket på många olika sätt muntligt och skriftligt. Hur får vi in detta i distansundervisningen?

Det som verkligen komplicerar det hela när det gäller distansundervisning är att vi lärare inte delar gemensamt språk med våra elever. Vi förlitar oss på kroppsspråk och att vi kan rita, peka och använda visuella hjälpmedel. Vi förlitar oss också på att vi snabbt kan översätta med mobilens kamerafunktion medan vi visar text på tavlan med hjälp av datorn. Och framförallt är våra flerspråkiga kollegor, studiehandledarna, ett enormt viktigt stöd både för eleverna och oss lärare.

Hur ska vi nu omsätta allt det där till en situation där vi alla sitter bakom en datorskärm? Det kommer inte bli lika bra men kanske kan vi göra det så bra som möjligt?

I det här långa inlägget tänker jag redogöra lite för mina tankar gällande distansundervisning för våra nyanlända elever åk 6-9. Se det mer som att jag tänker högt än som att jag kommer med färdiga svar. Jag har ingen erfarenhet av fjärr- eller distansundervisning så jag tar gärna emot stöd från er som har. Nu finns tyvärr ingen tid för att lära sig utan det är bara att kasta sig ut om vi måste.

Form och struktur för distansundervisning för nyanlända

I Sollentuna kommun använder vi Google suite vilket innebär att våra elever har varsin chromebook och vi använder redan nu Google Classroom för vårt undervisningsmaterial och elevernas uppgifter. Detta arbetssätt är alltså eleverna redan bekanta med vilket underlättar enormt. Det som blir helt nytt för eleverna är att vi kommer ha våra lektioner i Google Meet. Därför har vi redan nu haft en del övningslektioner (där vi även bjudit in elever och lärare som har varit hemma) så de ska få en inblick i hur det fungerar.

Google site som samlingsplats

Ett problem med Google classroom är att våra elever har svårt att navigera där. De har svårt att hitta rätt uppgifter och inlägg trots att vi kategoriserar på alla sätt vi kan. Vi måste ofta visa eleverna på deras dator. Detta innebär alltså att vi inte kan förlita oss på att eleverna kan hitta rätt i classroom-flödet vilket fick mig att fundera över hur man kan underlätta detta för eleverna utan att vi lärare ska peka och visa.

Jag valde därför att skapa en Google site som kommer vara vår gemensamma samlingsplats under distansundervisningen (tack Jacob Möllstam för inspirationen). På den webbplatsen kommer eleverna att hitta alla relevanta länkar som de behöver för att delta i distansundervisningen. Det innebär att webbplatsen har en undersida för varje veckodag och på den sidan hittar eleverna dagens planeringsdokument med länkar till våra träffar i Google Meet och till uppgifter och material i Google Classroom. Det är sedan i Classroom som alla instruktioner, länkar till material, uppgifter etc finns. På så sätt blir det mer samlat för oss lärare medan planeringsdokumentet på vår google site bidrar till att uppgifterna blir lättare att överblicka för elever och för deras vårdnadshavare, vänner, släktingar och andra som kanske kommer att hjälpa dem. Vi har valt att ha en helt öppen google site så det ska bli enklare för våra elevers föräldrar/vårdnadshavare att se vad vad deras barn ska göra under skoldagen. Om vår google site är till nytta för fler är det bara att ni hör av er så ordnar jag så ni kan skapa en egen kopia.

Upplägg över skoldagen

Alla skoldagar kommer se likadana ut. Detta tänker vi är extra viktigt för just vår elevgrupp eftersom det kommer vara en tillräckligt stor utmaning att delta i distansundervisning. Vi väljer att börja skoldagen först kl 9.00 så vi lärare hinner planera (det tar enormt mycket mer tid att planera för distansundervisning) och för att se till att det finns tid att ordna vikarier om det är så att vi blir sjuka. Skoldagen avslutas med en samling i Google Meet där vi knyter ihop säcken, gör en kort utvärdering på något sätt och säger hej då till varandra. Att ha en tydlig inramning av dagen tänker vi är väldigt viktigt, inte minst av sociala skäl.

Rast

Det står rast på vårt schema eftersom det kommer vara en viktig del av skoldagen. Vi kommer erbjuda "rastaktiviteter" i form av gemensamt "häng" i Meet, pausgympa och annat. Vi kommer också ge eleverna uppdrag som innebär att de behöver vara utomhus, t ex för att fota saker eller genomföra fysisk aktivitet av något slag.

Nytt schema

Vi kommer frångå våra vanliga scheman och i stället ha två långa arbetspass, ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen. Det innebär att vi startar upp tillsammans i Meet och har en lektion där vi påbörjar det arbetet som eleverna därefter får arbeta med på egen hand. Under den tid eleverna arbetar på egen hand finns vi tillgängliga för att stötta via delade dokument eller i individuella samtal via Meet eller telefon. Lektionspassen avslutas sedan med en gemensam träff i Meet, med kort utvärdering, men lektionspasset avslutas även med att alla måste "lämna in" något. Det kan vara skriftligt i en uppgift i classroom, en reflektion i classroom, tala in något i flipgrid eller liknande. Det ska vara något som alla kan få någon slags individuell respons på. Det tror vi är väldigt viktigt för att eleverna ska göra uppgifterna och känna att det är relevant.

Ämnesövergripande arbetspass

Att frångå schemat innebär även att vi inte kommer skriva ut olika ämnen på schemat. Vi undervisar alltid ämnesövergripande och kommer fortsätta med det även om det inte syns på schemat. I planeringsdokumenten kommer det dock framgå vilka ämnen eleverna får undervisning i. De elever som har kommit lite längre i språkutvecklingen kommer även få arbetsuppgifter från lärarna i de ordinarie klasserna och kanske även vara med på distanslektioner i olika ämnen.

Genomföra distansundervisning för nyanlända

Planschen som pdf: bit.ly/distans_nyanlanda

När det gäller undervisningens genomförande så kan det ju variera beroende på vilka ämnen man undervisar i men det finns vissa aspekter som vi tänker att vi måste bevaka lite extra oavsett undervisningens form och innehåll:

• Lyssna, läsa, skriva och tala varje lektionspass
• Extra fokus på muntlig interaktion
• Flerspråkighet som resurs och studiehandledning

Om man tänker sig den genrepedagogiska cirkelmodellens faser så kan man helt klart följa dessa även om man undervisar via datorn. Vi brukar ofta lägga upp lektionerna utifrån "I do - we do - you do" vilket vi tänker blir extra viktigt vid distansundervisning. Eleverna behöver verkligen veta vad, och få en tydlig modell över hur, de ska genomföra uppgifterna som de ska genomföra på egen hand.

Något som jag tänker att man behöver lägga lite extra planering på är att få till den viktiga muntliga interaktionen och samtal mellan elever. Det är antagligen lätt hänt att man mest fokuserar på att lyssna, läsa och skriva i distansundervisning. Här måste vi minnas att interaktion mellan eleverna samt mellan elev och lärare är oerhört viktigt att få till för att eleverna ska utveckla svenska språket. Annars gäller samma tänk som alltid gällande undervisning av nyanlända, se t ex inlägget Nyanlända elever i ämnesundervisningen - vad bör jag tänka på?

Men, distansundervisning innebär nya problem och funderingar. För den som vill veta mer om hur man kan tänka kring distansundervisning för elever som ska lära sig ett nytt språk rekommenderar jag denna presentation, Doing high-quality online language teaching (12 min), av Mara Haslam, lektor på Stockholms universitet:

En annan rekommendation är denna inspelning av min NC-kollega Maria Wiksten där hon ger råd och tips om saker som kan vara bra att tänka på när man undervisar nyanlända elever på distans (15 min):

Känd lektionsstruktur

Så här inledningsvis håller vi på att försöka få till ett ”lektionsupplägg” eller ”arbetsgång” som går att använda med olika typer av innehåll. Anledningen är att man har mycket att vinna på att eleverna känner igen arbetssättet och inte behöver lägga onödigt mycket energi på att försöka förstå vad de ska göra och vilken ordning.

Här är några exempel på hur vi kan tänka oss att arbetet kan gå till:

Gemensamma träffar i Google Meet

• Välkommen och intro på ett sätt så alla blir sedda och hörda samt socialisering och gå igenom dagen om det är dagens första Meet.
• Intresseväckande lektionsstart. Genomgång av oss lärare som visar, förklarar, berättar, läser, exemplifierar med hjälp av delad skärm och presentationer, filmer etc. 
• Elevinteraktion under genomgångar genom frågor som ställs till alla och som eleverna kan svara på skriftligt i chatten eller muntligt i Meet.
• Elevinteraktion genom att elever deltar via t ex mentimeter eller genom att de delar skärm och visar t ex en text eller anteckningar på jamboard.
• Elevinteraktion genom att de får korta språkövningar eller språklekar som de ska göra i par/mindre grupper (via annan kanal än klassgemensam Meet) och sedan ska återge till oss andra.
• Genomgång av uppgifter som eleverna ska arbeta med samt annat som rör vad, när, hur och kanske varför.
• Avslutning genom att knyta ihop säcken. En avslutande utvärdering/exit ticket om det är dagens sista Meet.

Arbetspass för eleverna

Arbetspassen då eleverna ska arbeta mer på egen hand kommer se olika ut men det är viktigt att eleverna får läsa, skriva, lyssna och tala varje pass. Gärna samtala med andra elever och/eller oss lärare i Meet och/eller samarbeta i delade dokument. Det är också viktigt att eleverna får uppgifter där de får öva på det som vi gått igenom under genomgången, uppgifter som de sedan ska lämna in och få återkoppling på. Eftersom vi jobbar med Google classroom kan vi lärare stötta i dokument eller via Meet (individuellt) när de arbetar. Man skulle också kunna låta eleverna göra samma sak i par/mindre grupper för att de ska kunna hjälpa varandra men det beror ju på vilka elever man har.

Låt säga att vi läser en gemensam skönlitterär bok. Då har vi haft en genomgång och läst så eleverna har förkunskaper nog att kunna läsa textavsnittet på egen hand. Då skulle arbetsgången kunna se ut såhär:

• Eleverna läser (eller läser och lyssnar) och översätter vid behov.
• Eleverna samlar nya ord i en ordlista. Orden ska sedan översättas, förklaras och användas på något sätt.
• Eleverna svarar på frågor till det som de har läst, muntligt eller skriftligt. Uppgiften ska vara formulerad på ett sätt så alla kan lyckas, dvs med rätt form av stöttning inbyggd i uppgiften.
• Eleverna reflekterar kring det lästa (med hjälp av formuleringsmallar, översättning och annan stöttning).
• För att få in större fokus på det muntliga språket får eleverna öva på att läsa högt ur texten och spela in högläsningen samt den egna reflektionen i flipgrid eller spela in skärmen med hjälp av screencastify. De kan också spela in ett samtal där två elever samtalar med varandra om det som de har läst (men vi är osäkra på om våra elever får använda inspelningsfunktionen i Meet pga GDPR).

Uppgifterna som eleverna ska arbeta med på egen hand behöver alltså konstrueras så eleverna kan klara av att göra dem utan hjälp. Det är därför viktigt att uppgifterna innehåller stöttning som formuleringsmallar, meningsstarter eller ordlistor. Det kan också vara bra att ha extra tydliga instruktioner, gärna inspelade, med bildstöd. Ibland kan det vara bra att ställa stöttande frågor till uppgiften, frågor som leder eleven framåt i processen. Det kan också vara viktigt för elever att få göra uppgifter eller skriva texter på annat språk än svenska.

Analoga aktiviteter blir digitala?

Eftersom eleverna behöver bearbeta undervisningsinnehållet på något sätt för att repetera och befästa språk och kunskaper tänker vi att vi behöver skapa en del uppgifter som vi i vanliga fall kanske hade gjort som analoga klassrumsaktiviteter. Här kan man ju tänka sig att man gör alltifrån språklekar till uppgifter som sant eller falskt-övningar, korsord, para ihop ord med förklaringar, sätta ihop satser till meningar/stycken till text eller kanske lucktexter. Fördelen med distansundervisning är att man faktiskt kan få till “skärmövningar med informationsgap” på riktigt. Sådana uppgifter utgår ifrån att två elever har tillgång till olika information och behöver alltså samarbeta muntligt för att tillsammans kunna slutföra uppgiften. Det återstår att se om det kommer fungerar att genomföra men vi lär ha roligt när vi testar. För den som vill få inspiration gällande "communication games" så finns många analoga lekar man kan göra om till digitala, här är ett par samlingar:

• ELT guide 1 - Communication games
• Beginners' communication games

Dictogloss tänker jag skulle kunna fungera att köra digitalt. Det kommer krävas att texten har ett känt innehåll och att eleverna kan samarbeta två och två i dokument (extra viktigt om man har elever som är nybörjarläsare).

För den som vill se exempel på hur man kan omsätta klassiska språkaktiviteter till digitala så har jag skapat några aktiviteter för nyanlända elever som jag tänkte testa med eleverna. Det är bara att kopiera om ni vill låna och ändra.

• Digitala språkaktiviteter

Flerspråkiga böcker

När det gäller ämnet svenska som andraspråk kommer vi troligtvis läsa del gemensamma böcker som eleverna har tillgång till via Inläsningstjänst/Polyglutt eller Ugglo. Där finns möjlighet för eleverna att dessutom få läsa på andra språk än svenska som komplement. Man kan skapa massor av arbetsuppgifter kring skönlitteratur både gällande innehåll och språk så det är verkligen tacksamt. Nypon förlag ger ut lättlästa böcker för barn och unga och har ibland arbetsmaterial på webben som man kan använda. En del av Nypon förlags titlar finns dessutom på olika språk. Jag vill också passa på att tipsa om Världens bibliotek där man kan låna e-böcker och inlästa böcker på flera språk.

Multimodala resurser

Bilder och bildserier är tacksamma att arbeta med. Man kan göra bildpromenader digitalt genom att eleverna skriver in vad de ser på bilden (t ex via mentimeter, Meet-chatten eller liknande). Man kan skapa gemensamma texter till bilderna genom att eleverna säger eller skriver förslag som läraren skriver i ett dokument eller genom att en elev får agera sekreterare och skriva vad de andra föreslår. Därefter kan eleverna på egen hand skriva en egen text och för att alla ska kunna lyckas kommer stöttningen behöva variera, en del kanske får ord som stöd, några kanske får meningsstarter som stöd, någon kanske talar in sin text eller skriver via översättningsverktyg. Ett annat alternativ är att eleverna får spela in sin skärm med hjälp av screencastify och berätta om bilderna eller bildserien.

Filmer via SLI, NE.se, UR skola och SVT öppet arkiv kan man också använda och skapa arbetsuppgifter kring. NE.se har dessutom en tjänst som heter E-språk där eleverna kan lyssna på texter på svenska (samt eng och moderna språk) och därefter svara på frågor.

Fysiska läromedel

Vi kommer självklart utgå ifrån de fysiska läromedel som vi har och då även skapa extrauppgifter som eleverna kan lämna in via classroom. Vi kommer komplettera läromedlen med flerspråkiga filmer från studi eller Begreppa/Inläsningstjänst och material från NE.se. Även kring filmerna kan man skapa extramaterial, t ex quiz eller sant eller falskt-övningar, eller låta eleverna skriva korta sammanfattningar av innehållet och lämna in. Man kan också utveckla extramaterialen och göra “språkövningar” av det, t ex för att träna grammatik. Dock tar det massor av tid att skapa eget material så man behöver verkligen prioritera och lägga fokus på rätt sak samt försöka undvika att uppfinna hjulet om igen. Några av våra läromedel har t ex webbappar där det finns övningar för eleverna, sådana tjänster kan vara viktiga att undersöka så man inte missar färdigt material man kan använda.

Öva mer på egen hand

Vi uppmanar våra elever att använda webbplatser där de kan öva på svenska språket (t ex Lära svenska, digitala spåret, sfa.nu, sfi-portalen, uttal.se etc). Under distansundervisningen kan det vara extra viktigt att eleverna har tillgång till en länksamling så eleverna alltid har något att göra även om de är ”klara” eller har kört fast. Vi har t ex satt ihop denna länksamling som även kommer finnas tillgänglig på vår google site.

Studiehandledning

Det som vi inte riktigt har koll på är hur vi ska samarbeta med studiehandledarna. Vi har inte hunnit prata med dem men det vore jättebra om studiehandledarna kunde skapa egna Google Meet med eleverna och förklara mer kring uppgifterna som eleverna får. Våra studiehandledare är med i våra classroom och vi delar alltid planeringar med dem så det är inget nytt för oss att samarbeta på distans men det är ju helt nytt för oss att få in studiehandledningen i en distansundervisningssituation. De studiehandledare som kan får såklart hoppa in och vara med i våra Google Meet men det kan hända att studiehandledaren och eleven/eleverna i så fall behöver en egen kanal parallellt, kanske via telefon, så de kan prata när vi har genomgångar.

Checklista

• Har alla elever tillgång till internet hemma?
• Fungerar alla elevers datorer/plattor, laddare och headset?
• Kan alla elever sina inloggningsuppgifter?
• Vilka plattformar och verktyg ska vi använda? Är dessa nya för eleverna?
• Hur kan vi underlätta för eleverna att navigera i den digitala miljön?
• Har elevdatorernas webbläsare de bokmärken och tillägg som eleverna behöver?

Tänk på

• Ge dig själv och eleverna tid att öva på distansundervisning.
• Låt distansundervisningen vara ett sätt att hålla social kontakt och stärka relationer, allt behöver inte vara genomplanerad undervisning.
• Ha tät kontakt med de elever som riskerar att “falla ifrån” och involvera EHT direkt om distansundervisning inte verkar fungera.
• Skapa uppgifter så eleverna får repetera mycket på egen hand, t ex läsa högt, skriva av, memorera, härma uttal, lyssna och diktera etc.
• Skapa uppgifter som eleverna kan genomföra utan hjälp. Det kognitivt krävande behöver ni göra tillsammans.
• Planera in så mycket muntlig interaktion som möjligt.
• Skapa digitala presentationer med extra mycket visuellt stöd (t ex bilder).
• Prata i ett lagom tempo och ta pauser så eleverna hinner tänka, översätta och anteckna.
• Låt eleverna läsa, skriva och inhämta ämneskunskaper på ett starkt språk och lämna in uppgifter på andra språk än svenska. Det går alltid att översätta.
• Försök se till att lektionspassen får en balans gällande lyssna, tala, läsa och skriva.
• Ha individuell kontakt med varje elev så du kan stötta och hjälpa men även för att känna in hur eleven tycker att det går med distansundervisningen.

Lästips:

Lektionsdesign på distans
Sollentuna kommuns checklista för att förbereda sig för fjärrundervisning
Sollentuna kommuns samling med onlineresurser för lärande samt manualer för pedagogiska onlineverktyg
Skola hemma
Undervisa på distans – Tips och råd
Skolresurser - samla och dela digitala resurser för skolan i coronatider
Länksamling med tips gällande fjärr- och distansundervisning inom sfi och vux

Inlägget uppdateras fortlöpande, hör gärna av dig om du vill komplettera med något som jag har missat.

Nyanlända elever i ämnesundervisningen - vad bör jag tänka på?

Att arbeta som ämneslärare, t ex på högstadiet, och under läsåret få in nyanlända elever i undervisningsgrupperna kan vara riktigt tufft. Både för eleven och för läraren. I den bästa av världar har eleven fått någon slags introduktion till svenska språket och till ämnesundervisningen, t ex genom delvis undervisning i förberedelseklass, men ibland placeras helt nyanlända elever direkt i ordinarie klass (vilket jag inte rekommenderar om man inte har väldigt god tillgång till studiehandledning på modersmålet, extra undervisningstid i svenska som andraspråk och läromedel på elevens starkaste språk - men ibland måste rektor fatta sådana beslut ändå).

I detta inlägg tänker jag ge några tips på sådant som är bra att tänka på när man får in nyanlända elever i sina grupper. Jag kommer även länka till mer läsning för den som vill lära sig mer. Jag har valt att dela upp inlägget i tre olika delar. Dessa tre delar är långt ifrån heltäckande - men det är en bra start:

1. Lär känna din elev
2. Använd elevens flerspråkighet som resurs
3. Planera för anpassad stöttning

Lär känna din elev

Det är väldigt viktigt att ta reda på så mycket som möjligt om din nya elev. Be att få läsa de kartläggningar av elevens språk och erfarenheter som är gjorda (det är obligatoriskt att genomföra dessa kartläggningar). Det är viktigt att du känner till vilka språk eleven kan och att du vet lite om elevens tidigare skolgång, vilka ämnen eleven fått undervisning i och vilka typer av texter eleven är van att läsa och skriva. Se till att du får en ordentlig överlämning av tidigare lärare om eleven har gått i svensk skola. Ställ frågor om dina ämnen och om lärarna har anpassat undervisningen på något sätt som du också kan tänka på.

Sätt dig in i Skolverkets kartläggningsmaterial steg 3, dvs kartläggning i de olika skolämnena. Be din rektor om tid att tillsammans med studiehandledare eller tolk genomföra kartläggningssamtal med din elev i dina ämnen. Dessa samtal är guld värda och du kommer få syn på mycket av det eleven redan kan i dina ämnen vilket du kan använda dig av när du planerar din undervisning.

• Läs mer om Skolverkets kartläggningsmaterial

Använd elevens flerspråkighet som resurs

Nyanlända elever har som tur var redan (minst) ett språk att tänka och utveckla kunskaper på. Använd detta i undervisningen genom att uppmana eleven att tänka, läsa och skriva på det språk som är elevens starkaste skolspråk. (En del elever kan ha ett språk som modersmål men ett annat språk som skolspråk. Det framgår oftast i den inledande kartläggningen.) Har du fler elever som talar samma språk, uppmana dem att använda det språket för att tillsammans diskutera, förklara, lösa problem, söka fakta eller liknande. På så sätt får eleverna ökade möjligheter till kognitiva utmaningar och den nyanlända eleven får ökade möjligheter att förstå ämnesinnehållet.

Att låta eleverna använda andra språk än svenska språket på lektionerna kan ibland kännas svårt. Det är viktigt att det alltid finns en plan över vilket språk eleverna ska använda i vilket sammanhang och i vilket syfte. Här är några olika exempel på hur man kan planera för flerspråkighet som resurs:

Studiehandledning på modersmålet

Det är av yttersta vikt att nyanlända elever får studiehandledning på modersmålet eftersom man lär bäst på ett språk som man förstår. Alla elever som behöver har rätt till studiehandledning på modersmålet men nyanlända elever som börjar svensk skola i högstadiet har en förstärkt rätt. Ta upp frågan med din rektor om din elev inte får studiehandledning. Det är du som lärare som planerar det som din elev ska arbeta med under studiehandledningen men du samverkar med studiehandledaren.

• Läs mer om studiehandledning på modersmålet

Flerspråkiga lärresurser

Ta reda på om ni har licens för flerspråkiga läromedel eller lärresurser. Det finns t ex inlästa böcker på andra språk samt översatta och inlästa läromedel via Inläsningstjänst (så kallade Begreppaguider). De har även Begreppafilmer i olika skolämnen där filmerna ibland kan ha inspelat tal på olika språk och/eller undertext på olika språk.

Studi.se har en stor mängd olika filmer, både animerade filmer och inspelade lärarföreläsningar, i olika ämnen på olika språk. På studi.se kan du som lärare skapa uppgifter till dina elever där de ska lyssna på filmer och svara på quiz vilket kan vara bra både som läxa och på lektionstid.

Ta hjälp av studiehandledare, modersmålslärare och bibliotekarier (eller Internationella biblioteket) för att söka efter relevant material på din elevs språk. Du kan också fråga om studiehandledaren kanske kan hjälpa dig att översätta vissa begrepp och på så sätt skapa flerspråkiga ordlistor. Håll även koll på Skolord, från Pedagog Värmland. Där kan det finnas färdiga flerspråkiga ordlistor du kan använda dig av.

Översättningsverktyg är ofta väldigt bra men helt perfekta är de inte. Känner du inte till Lexin rekommenderar jag att du tittar på det och tipsar dina elever.

Om dina elever får ha tillgång till mobil kan de via kameran och översättningsappar snabbt översätta text från texter eller böcker som de har framför sig. Detta är ofta ett viktigt verktyg som många elever använder frekvent, vilket kan vara bra för dig att känna till så du kan ge dem tillåtelse att använda mobilen om det finns behov.

Planera för anpassad stöttning

Det är viktigt att du funderar över vilken planerad stöttning (läs mer om vad stöttning är) du kan ge din elev för att eleven ska kunna hänga med på dina lektioner. Det vill säga stöttning för att kunna förstå dina genomgångar, delta i aktiviteter, genomföra uppgifter, förstå texter, svara på frågor, skriva texter och allt annat vi gör i klassrummet (läs gärna mer om hur man kan tänka kring anpassad stöttning/differentierad undervisning i denna artikel).

Hur vi använder vårt kroppsspråk, vår röst, visuellt stöd och ett modellerande arbetssätt kan göra enorm skillnad för de nyanlända elevernas förståelse. Titta gärna på denna korta film där Valentina Gonzales visar hur viktigt "comprehensible input" är för att elever ska förstå - även om de är nybörjare i språket:

Här är ett antal olika exempel på stöttning som nyanlända elever kan behöva:

• Visuellt stöd. Bildstöd i form av foton eller via tjänster som Widgit Online, bildstöd.se är bra liksom tydliga illustrationer, infographics (för att presentera information visuellt), diagram, filmer, animationer etc.
• Anpassad talhastighet. Tänk på att tala långsammare än vanligt och pausa ofta så eleverna hinner följa med. Använd gärna avancerade ord men förklara dem med hjälp av vardagsspråk och använd exempel. Ska eleverna anteckna medan du pratar, ge ordentligt med pauser för detta.
• Översatta texter att läsa eller förklarande filmer (på svenska eller annat språk) att ta del av innan lektionen som förförståelse och för att bygga förkunskaper.
• Inlästa texter, av dig eller av någon annan, så eleven kan lyssna hur ord uttalas och betonas.
• Extra tanketid. Det tar t ex lång tid att översätta frågor samt formulera och översätta svar inne i huvudet. Arbetsformer som EPA (enskilt, par, alla) eller där eleverna får kortskriva innan de ska svara/samtala är därför extra viktiga för nyanlända elever.
• Modellerande undervisning utifrån tankesättet "I do, we do, you do" så eleverna inte enbart får veta vad de ska göra utan även hur det ska göras. Skriv gärna texter gemensamt i klassrummet så eleverna får en modell över skrivprocessen samtidigt som de får en modell över resultatet eller produkten. Cirkelmodellen är bra för att utveckla skrivandet tillsammans. Processkrivning, att ge och få återkoppling och att använda checklistor är också viktig stöttning för att texterna ska bli så bra som möjligt.
• Elevexempel. Använd elevexempel på olika nivåer för att konkretisera vad eleverna förväntas kunna. Låt eleverna jämföra olika elevsvar och gradera de olika svaren utifrån kvalitet. Därefter kan eleverna samtala om vad som kännetecknar ett svar med hög kvalitet. Fredrik Tegbäck tipsar om Bra-bättre-bäst-metoden och ger exempel på elevsvar och stödmall som han använt.
• Extra tydliga instruktioner, gärna med bildstöd och översättningar.
• Grafiska modeller och nyckelscheman för att visuellt tydliggöra och förklara olika begrepp och fenomen samt deras relation till varandra eller för att organisera sitt tänkande, t ex Venn-diagram, flödesscheman, tankekartor.
• Formuleringsmallar. Att skapa "börjor" eller formuleringsmallar hjälper eleverna att uttrycka sig både muntligt och skriftligt. Fundera över hur du vill att eleverna ska beskriva/jämföra/resonera kring något i ditt ämne. Skriv ner det och ta bort de ämnesspecifika orden så har du en formuleringsmall som kommer hjälpa dina nyanlända elever. Här är ett exempel på en skrivmall från boken Språkutvecklande SO-undervisning:

• Använda muntligt språk som "bro" över till skriftspråket, t ex genom att låta eleverna spela in sin röst för att därefter lyssna och skriva av eller kanske genom att använda Flipgrid, screencastify och andra verktyg för att muntligt redogöra/förklara/jämföra/beskriva något i kombination med att eleven visar en presentation eller något material.
• Ordlistor och ordbanker, t ex flerspråkiga ordlistor men även ordbanker för olika sambandsord/bindeord eller begreppskartor för att visa hur begrepp hör ihop, t ex gällande under- och överordning eller ordfamiljer. Att sätta in ord i ordfamiljer underlättar utvecklingen av ordförrådet då inlärningen av fler ord i en ordfamilj kan ske till priset av ett, som när ett verb som odla också öppnar upp för ordfamiljen odlar, od-ling, odlings-bar, odl-are, för-odl-ing (Lindberg 2017). Ta gärna del av Inger Lindbergs tips gällande ordförrådet i undervisningen. När man väljer ut nyckelbegrepp som man ska fokusera på lite extra i undervisningen kan det vara bra att välja ord ur alla dessa tre kategorier (och inte enbart ämnesspecifika ord/begrepp):

• Högläsning. Att som lärare läsa högt ur läroboken och ta tillfället i akt att förklara ord i ett sammanhang, visa på samband i texten och visa hur man ska tolka bilder, statistik eller kartor leder till ökad förståelse för den nyanlända eleven. Det finns modeller man kan använda för detta, t ex Informationstjuvar.
• Läsrelaterade aktiviteter före, under och efter läsning. Det är mycket viktigt att man planerar in aktiviteter kring läsning av en text för att eleverna ska förstå så mycket som möjligt. Här finns ett antal olika aktiviteter att välja mellan:

• Tänka högt tillsammans med andra. Nyanlända elever behöver få stora möjligheter att samtala med andra elever, både på svenska och på andra gemensamma språk. För att lära sig ett språk behöver man ju använda språket. Därför är det viktigt att planera undervisningen så eleverna får många och varierade möjligheter till interaktion, i helklass och i mindre grupper. EPA, hem- och expertgrupper, progressiv brainstorming etc är aktiviteter man kan använda och variera på flera olika sätt.
• Anpassade läromedel. Ibland kan man behöva ha tillgång till anpassade läromedel som är författade utifrån målgruppen nyanlända elever. Exempel på läromedel är Förstå språket NO/SO - för nyanlända, Förstå språket matematik, Start för nyanlända (finns i ämnena matematik, engelska, SO, NO och sva), Vägar till SO och digitala Clio förberedelseklass men även lättlästa läromedel som PULS Fokus m fl kan fylla en viktig funktion för nyanlända elever.

Om du vill läsa mer om hur jag har omsatt en del av punkterna ovan i min egen undervisning har jag skrivit två blogginlägg som jag kan tipsa om:

• Vattnets olika former (NO/SVA)
• Etik och moral (SO/SVA)

Mer läsning

Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden är en modul i Skolverkets lärportal. Modulen består av åtta delar med ämnesspecifika och generella texter samt filmer.

Fler länktips och litteraturtips finns i den länksamling jag har satt ihop: Nyanlända elever i ämnesundervisningen samt i den samling med länkar som vänder sig till elever som vill öva svenska på egen hand: FBK viktiga länkar. Hör av dig om du saknar något så lägger jag till det!

Kan laddas ner via bit.ly/fem_rad

Referenser:

Celic, C. & Seltzer, K. (2011). Translanguaging: A CUNY-NYSIEB guide for educators. CUNY-NYSIEB, The Graduate Center, The City University of New York.
Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Lindberg, I (2017). Ordförrådet. I Skolverkets modul Från vardagsspråk till skolspråk.


Läs även:

• Undervisa nyanlända elever - men hur gör man?

Digital kompetens, makerspace och nyanlända elever

I det här blogginlägget skriver jag lite om digital kompetens och vinsten att ha mer kompetenta kollegor att samarbeta med i syfte att eleverna ska utveckla adekvat digital kompetens. Jag skriver även om vårt besök på Väsby makerspace och hur ett sådant kreativt centrum för IT-slöjd kan bli ännu mer tillgängligt för nyanlända elever.

Digital kompetens - en demokratifråga

Digital kompetens och den förändrade läroplanen är såklart inget som har gått mig förbi men jag måste ändå säga att jag inte heller har haft det som prio 1. Kanske är anledningen att jag inte riktigt vet hur jag ska ta mig an och omsätta detta i undervisning av nyanlända elever. Kanske är anledningen att jag inte riktigt förstår digitaliseringens olika delar och vad digital kompetens egentligen är. Jag läser den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet:

"Digital kompetens är i grunden en demokratifråga. I skolan lär vi oss förstå världen för att kunna förändra den. Alla barn och elever behöver få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv, hur programmering styr såväl det informationsflöde vi nås av som de verktyg vi använder, liksom att få kunskap om hur tekniken fungerar för att själv kunna tillämpa den."

Alla barn och elever behöver få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv. Men har jag själv den förståelsen? Kan jag undervisa om något som jag inte förstår? En demokratifråga, står det att det är. Precis som att ett välutvecklat språk att tänka, kommunicera och lära på är en demokratifråga. Precis som att förmågan att läsa, tolka och kritiskt granska text är en demokratifråga. Det är klart allt detta hänger ihop men som lärare behöver man bryta ner och låta eleverna öva på olika delar vid olika tillfällen - med risken att eleven i slutändan kanske inte har fått med sig alla delar. Tänk om fler tänker som jag? Att man inte har tid. Att man inte kan. Att man inte förstår. Att det inte är prio 1. Då är risken ganska stor att de digitala klyftorna ökar i samhället och det är väl därför vi nu har fått förändrade läroplaner:

"De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, samt att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg."

Självklart är det så att jag redan nu på olika sätt arbetar för att utveckla elevernas digitala kompetens men det är mest fokus på att använda vissa digitala verktyg, som t ex ordbehandlingsprogram, hantera Google classroom, kommunicera via e-post, navigera i vår lärplattform, söka på internet eller kanske använda olika program och appar. Det handlar inte lika mycket om att utveckla förståelse för hur digitaliseringen påverkar individ och samhälle eller att stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer med hjälp av digitala verktyg. Där finns det stor utvecklingspotential i min undervisning. Men hur börjar man?

Väsby makerspace

Jag har genom åren följt vänner i sociala medier som arbetar medvetet med dessa frågor. En av dessa, Per Falk, är en person som jag har lärt massor av och när han bjöd in mig, mina kollegor och eleverna i Sofielundsskolans förberedelseklass till Väsby makerspace tackade vi självklart ja. Att vi åkte dit och deltog i en workshop med Pelle var inte enbart för vår egen skull. Pelle önskade även att vi skulle återkoppla till honom hur makerspace, och besöket där, kunde utvecklas för att kunna nå nyanlända elever på ett ännu bättre sätt.

Under besöket fick vi konstruera "tramsbottar". Genom tramsbotten fick vi öva på att bygga egna objekt och det är alltså en blandning av mekanik, teknik, ellära och estetik. Att skapa tramsbottar tyckte eleverna var riktigt roligt och även om de stötte på problem så testade de olika lösningsförslag tills de lyckades. För att skapa och vara kreativ behöver man inte kommunicera så mycket på ett gemensamt språk. Alla kunde vara delaktiga och alla kände att de klarade av uppgiften.

En workshop - ingen workshop?

Men en enskild workshop utan för- och efterarbete gör ingen större skillnad så av den anledningen är jag väldigt avundsjuk på förskolorna och skolorna i Upplands Väsby som har möjlighet till flera besök på Väsby makerspace under ledning av Pelle Falk och hans kollegor. Jag tänker nämligen att det krävs ett antal besök i olika steg för att både eleverna och vi lärare ska få ökad förståelse och ökad kunskap. Pelle skrev följande förslag till mig när vi pratade om hur ett lite längre upplägg skulle kunna se ut:

1. Filmer, föreläsning och diskussion om vad robotar är och vad innebär det att allt är av IT och programmerbart? Vem bygger robotar idag? Vad kan man ha dem till?
2. Tramsbottar och konstruktion
3. Reflektion; hur resonerar eleverna nu? Vad är programmering och vad är skapande? Hur skulle de vilja lyfta sin konstruktion till nästa nivå?
4. Introducera t ex Micro:bit för att programmera sin tramsbot
5. 3D-printa objekt till sin tramsbot
6. Löd in kontakter, onoff-knapp samt nya sensorer

För mig som sva/so-lärare vore det guld värt att ha ett makerspace att kunna besöka tills dess man på varje skola har ett liknande kreativt centrum för IT-slöjd där det finns lärare/pedagoger som kan mer om detta som kan lära ut. Visst, jag kan testa och göra tillsammans med mina elever på egen hand men risken är stor att vi fastnar i görandet om jag som lärare inte har tillräcklig förståelse för vad vi gör och varför. I min egen lärprocess är det därför oerhört viktigt att jag har mer kompetenta kollegor, som Pelle, som kan leda och stötta mig i processen att utveckla min egen undervisning.

Makerspace och nyanlända - tips

Att besöka ett makerspace med nyanlända elever är verkligen något jag rekommenderar till fullo. Alla gemensamma aktiviteter och upplevelser blir en källa till undervisning både innan och efter besöket, att besöka ett makerspace är inget undantag. Men, finns det då något som Pelle och Väsby makerspace (och troligtvis även andra makerspace) kan tänka på när det gäller ökad tillgänglighet när man får besök av nyanlända elever? Jo, det finns det och därför kommer här en punktlista med konkreta tips:

• Bjud in modersmålslärarna på workshop och be dem samtidigt hjälpa er med översättningar av olika slag. Att kunna plocka fram flerspråkiga ordlistor med just de begrepp som eleverna behöver använda eller att kunna plocka fram instruktioner på olika språk kan spara både tid och onödiga missförstånd.

• Använd gärna flerspråkigt material i form av filmer, texter etc. Kanske kan filmer och texter översättas/textas av modersmålslärare eller andra flerspråkiga personer om det inte finns flerspråkigt material. Kanske kan elever skapa filmer eller skriva texter på andra språk än på svenska i syfte att andra, nyanlända, elever ska kunna få ökad förståelse.

• Skapa någon form av material som lärarna kan arbeta med innan besöket för att förbereda eleverna på vad som komma skall och för att aktivera elevernas förkunskaper. Av Pelle fick vi en inbjudan via youtube där han och hans kollega berättade för oss vad vi skulle få testa att göra. Vi fick också en rundvisning av lokalerna via film innan besöket vilket uppskattades av alla.

• Använd generöst med bildstöd. Extra viktigt är det vid genomgångar och instruktioner. Fotografera eller filma olika verktyg och material samt processer som visar vad eleverna ska göra så ni kan skapa analoga eller digitala instruktioner i kronologisk ordning.

• Sätt upp bildstöd och begreppskort i lokalerna. En bild på en limpistol och ordet "en limpistol" uppsatt vid platsen där man använder limpistoler underlättar för eleverna att både förstå och använda ordet. Att det det finns en bild på, och att det står, piprensare på lådan med piprensare underlättar för eleverna att hitta rätt material om det i instruktioner t ex står att man ska använda just piprensare.

• Låt makerspace bli ett flerspråkigt makerspace genom att låta fler språk än svenska synas i text runtomkring i lokalerna. Sätt gärna upp flerspråkiga ordlistor där vissa för verksamheten viktiga nyckelbegrepp finns på svenska och de största språken.

• Var inte rädd för att använda korrekta benämningar. Att förenkla språket behöver man såklart göra då och då men under en workshop där man konkret kan visa vad och hur är det en stor vinst att använda korrekt benämning på de verktyg och det material man använder.

• Tala gärna långsammare än vanligt samt försök förklara ord och begrepp samtidigt som du talar. Lite så som Astrid Lindgren gjorde i sina barnböcker när hon använde avancerade ord och förklarade orden samtidigt.

• Om möjlighet finns, låt modersmålslärare eller studiehandledare följa med eleverna när de besöker makerspace. Om eleverna får använda ett starkt språk kan man ha helt andra diskussioner på en helt annan kognitiv nivå. 

• Arbeta gärna fram flerspråkig information om sådant som rör verksamheten eller annat som distribueras/sätts upp på väggarna.

Etik och moral - ett ämnesövergripande arbete

När man undervisar nyanlända elever i förberedelseklass har man ofta stora möjligheter att undervisa ämnesövergripande, vilket gynnar både språk- och kunskapsutvecklingen. I det här (väldigt långa) blogginlägget kommer jag att berätta om ett arbetsområde i svenska som andraspråk och religionskunskap för åk 9. Men innan jag beskriver undervisningen behöver jag ge er lite bakgrund eftersom jag är övertygad om att ämnesområdet inte alls skulle fungerat lika bra om jag inte fått hjälp av mina elever.

Ny på jobbet

I höstas när jag började på Sofielundsskolan i Sollentuna började vi i förberedelseklasserna med ett tema som vi kallade "Att vara människa". Eftersom jag var ny på skolan kände jag inte de elever som jag skulle undervisa så det var både nervöst och spännande. Även om "mina" elever definierades som nyanlända var de inte alls lika nya i skolan som jag var. Eleverna i 9:an, som jag skulle undervisa i SO och svenska som andraspråk, hade gått i svensk skola ungefär 1,5 år (flertalet med kort skolbakgrund).

Vi fbk-lärare planerade temat ihop även om vi sedan undervisade i olika elevgrupper. Jag märkte dock ganska snabbt, faktiskt redan första lektionen, att den planering jag satt ihop inte höll. Jag fick inte riktigt eleverna med mig och de var allmänt skeptiska. Även om de snällt gjorde det jag bad dem om så kändes det "fel". Jag insåg att jag hade klivit rakt in i den vanligaste fällan av dem alla: Jag hade på tok för lågt ställda förväntningar på eleverna. Dessutom hade jag inte i tillräckligt hög grad tagit reda på vad eleverna redan kunde. Inte heller hade jag lyssnat in eleverna för att få lite koll på vad som intresserade dem och vad de var nyfikna på. Närmare 20 års erfarenhet som lärare hjälper inte alltid men som tur var kan man alltid ändra om.

Att höja förväntningarna

För mig var det en konkret fråga som fick mig att "snäppa upp" undervisningen. En ganska försynt, men högst relevant, fråga. Nämligen: "Får vi betyg på det här?" Frågan i sig är enkel att besvara, för visst ska eleverna få betyg. Självklart. Men jag förstod att eleven försökte säga mig något annat. Jag antar att hen egentligen försökte säga typ: "Anna, vi har sjukt lite tid på oss. Vi måste lära oss så mycket som möjligt, så vi kan få 8 eller 12 godkända betyg och komma in på gymnasiet." Jag antar även att eleven försökte säga att hen önskade att allt "onödigt" skulle bort och att jag skulle höja nivån på undervisningen. Jag fick mig en och annan tankeställare av den där frågan och jag var helt enkelt tvungen att planera om. Jag valde därför att göra en fördjupning i vårt gemensamma tema fast med fokus på etik och moral. Dels för att jag hoppades att detta skulle engagera eleverna, dels för att jag visste att de inte arbetat med detta tidigare.

Utgångspunkter för planering

När jag satte mig för att planera undervisningen dök ett antal frågor snabbt upp:

• Vilken förförståelse och vilka förkunskaper har mina elever om etik och moral?
• Vilka förkunskaper har eleverna när det gäller att resonera och argumentera?
• muntligt?
• skriftligt?
• på modersmålet respektive på svenska?
• Hur långt har eleverna kommit i sin svenska språkutveckling?

Eftersom eleverna var nya för mig var jag helt enkelt tvungen att få frågorna besvarade genom min egen undervisning. Jag hade ingen möjlighet att ha enskilda samtal med eleverna eller ha regelrätta "kartläggningssamtal" tillsammans med modersmålslärare så jag fick försöka inhämta så mycket kunskap som möjligt om eleverna genom undervisningen. När vi inledde temat "Att vara människa" hade vi två frågeställningar som vi lät eleverna diskutera:

• Vad är rätt och vad är fel?
• När är det svårt att vara människa?

Den inledande diskussionen gav mig värdefull input kring vilka frågeställningar som engagerade eleverna mest. Föga förvånande var det frågor om att leva under förtryck, om flykt och om att leva i ett nytt land som fick igång eleverna. Jag valde därför att ha dessa frågor som utgångspunkt när jag planerade arbetsområdet men innan vi kom in på att diskutera dessa frågor behövde eleverna förstå mer om just etik och moral.

Juridiskt fel eller moraliskt fel?

För att eleverna skulle få undersöka skillnaden mellan vad som är juridiskt fel och vad som är etiskt/moraliskt fel fick eleverna ta ställning till tre olika "Vad är värst"-frågeställningar. Eftersom jag även ville få reda på elevernas förkunskaper när det gäller att resonera och argumentera valde jag även att eleverna skulle ha ett fokus på detta i övningen:

Eleverna fick göra samma övning tre gånger, med tre olika frågeställningar att ta ställning till (de är hämtade från en lärarhandledning på nätet som jag i nuläget inte kan hitta - berätta gärna var de kommer ifrån så kan jag länka):

Vad är värst?

• Att stjäla en olåst cykel eller att ljuga för en vän?
• Att slå någon eller att strunta i att hjälpa någon som håller på att drunkna?
• Att vandalisera en busskur eller att säga att en kompis är riktigt ful när hen frågar om sin nya frisyr?

Eleverna var väldigt aktiva och de uppskattade verkligen att få kortskriva på egen hand innan de samtalade med en klasskamrat. En elev skrev i utvärderingen efteråt att han kände att han kunde tänka mer när han fick skriva först. Det var värdefull återkoppling till mig.

Eleverna hade intressanta diskussioner och extra intressant blev det när de var oense. Att i "stundens hetta" hitta argument och motivera varför man tycker som man gör stretchar språkförmågan. Det blir inte alltid språkligt korrekt när eleverna försöker formulera kognitivt krävande tankar på svenska men det är gynnsamt för språkutvecklingen när de försöker. Att hitta de där övningarna och uppgifterna som engagerar eleverna och som lockar dem att använda ett mer avancerat språk är inte helt enkelt men guld värt när man lyckas.

Etiska dilemman

Efter att ha undersökt skillnaden mellan vad som är juridiskt fel och etiskt/moraliskt fel kom vi in på olika etiska dilemman. Vi pratade om att göra val i livet och hur svårt det kan vara samt vilken hjälp vi kan få för att kunna fatta "rätt" beslut. Eleverna fick även formulera egna dilemman som vi sedan använde i undervisningen på olika sätt:

• Är det rätt eller fel att stanna i ett land utan tillstånd?
• Är det rätt att stjäla när man är hungrig?
• Är det rätt att döda i självförsvar?
• Är det rätt att ge pengar till tiggare?
• Är det rätt eller fel med dödshjälp?

Det första dilemmat engagerade dem allra mest så jag valde att spara den till sist, till bedömningsuppgiften där eleverna skulle få omsätta sina kunskaper i en resonerande och argumenterande text.

Mål med undervisningen

Först när vi undersökt begreppen etik och moral lite närmare och när eleverna fått närma sig ämnesområdet utifrån deras egen erfarenhet så presenterade jag syftet med undervisningen.

I undervisningen ska vi öva på att...

• förklara vad etik och moral handlar om

• använda etiska begrepp

• sammanfatta texter vi läst

• ge exempel på moraliska frågeställningar

• samtala och diskutera kring moraliska frågeställningar

• redogöra för hur olika modeller kan förklara varför människor tycker olika om vad som är rätt och fel

• använda etiska begrepp och modeller för att resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar

Vi pratade en del om de olika punkterna och relaterade dessa till formuleringar i kursplaner och kunskapskrav. För mig var det viktigt att eleverna förstod att kraven är höga, väldigt höga, för godkända betyg men jag var även tydlig med att det inte är deras förmåga att visa kunskaperna på svenska som är viktigast när det gäller betyg i religionskunskap. Dock var jag även tydlig med att det var ett ämnesövergripande arbete vilket innebär att ämnet svenska som andraspråk var lika viktigt och att kunskaperna i det ämnet måste visas på just svenska.

Flerspråkig lärprocess, enspråkig produkt

Under hela arbetsområdet uppmuntrade jag eleverna att använda alla språk, men framförallt deras starkaste språk, under lärprocessen men produkten, det vill säga bedömningsuppgiften, skulle eleverna producera på svenska. 

Bedömningsuppgift: Resonera och argumentera skriftligt, på svenska, kring en etisk fråga och då använda etiska modeller och etiska begrepp.

Jag uppmuntrade eleverna att tänka, samtala, läsa och skriva på det språk som var deras starkaste "tankeverktyg". I den processen var självklart studiehandledningen en oerhört viktig resurs men även översättningsprogram och översatta texter var av stor betydelse. Det som kanske var svårast var att få eleverna att kortskriva på deras modersmål. De förstod först inte varför de skulle skriva på ett språk som jag uppenbarligen varken kunde läsa eller förstå. Att "tänka med pennan i handen", det vill säga skriva för att sätta ord på sina egna tankar var eleverna inte vana vid så där krävdes viss övning. De var inte heller helt övertygade om att det var gynnsamt att diskutera med varandra på ett språk jag inte förstod men efter att vi testat flera gånger förstod de syftet.

Att jag valde en skriftlig bedömningsuppgift som "slutbedömning" handlade dels om att jag ville att eleverna skulle bekanta sig med uppgifter som liknar uppgifter ur nationella prov, dels att jag behövde samla in skriftlig text från eleverna för att kunna göra en språkutvecklingsanalys. Jag visste helt enkelt för lite om mina elevers skrivförmåga på svenska för att kunna planera och genomföra undervisning på rätt nivå.

Etik och moral - vad är det?

De nästkommande lektionerna handlade framförallt om att eleverna behövde få ökad kunskap om etik och moral samt etiska modeller och etiska begrepp. Vi läste flera texter på olika nivåer och olika språk, vi tittade på filmer, vi lyssnade på "flippade genomfångar" av andra lärare (tack ni som delar med er!) och som tur var fick eleverna även studiehandledning på modersmålet. Utöver att vi läste andras texter skrev vi även egna texter, både i helgrupp och i par. Våra gemensamma texter användes sedan som modelltexter för elevernas egna skriftliga produktioner. Även om fokus var ökad förståelse om etik och moral försökte jag lägga upp undervisningen utifrån cirkelmodellens olika faser för att kunna undervisa om texters syfte, struktur och språkliga drag i ett meningsfullt sammanhang.

Etiska modeller

När eleverna fått fördjupad kunskap i vad etik och moral är var det dags att försöka förstå de olika etiska modellerna. Jag valde att begränsa till pliktetik och konsekvensetik även om texterna vi läste tog upp fler etiska modeller. Vi ägnade ganska lång tid åt att öva oss på att "tänka som pliktetiker" och "tänka som konsekvensetiker". När jag tyckte att eleverna verkade ha koll på dessa etiska modeller skapade jag en "sant eller falskt"-övning åt dem:

Så här med facit i hand var det rätt bra att jag gjorde den där övningen eftersom min upplevelse, att eleverna verkade ha koll, visade sig vara helt fel. De hade inte alls förstått hur man tänkte som pliktetiker eller konsekvensetiker så det var bara till att tänka om och låta dem fortsätta att öva.

Digitala verktyg i all ära men ibland är det analoga arbetssättet att föredra. Att ha en lapp i handen och fysiskt placera ut den, eller omplacera den, kan ge betydligt mer stöd än att klicka i ett digitalt formulär. Eleverna fick därför ta ställning till olika påståenden genom att "tänka som en pliketiker" eller "tänka som en konsekvensetiker" med hjälp av papperslappar placerade i olika kolumner:

När eleverna hade placerat ut alla lappar fick de förklara för varandra hur de hade tänkt och varför. De fick alltså öva på att förklara, motivera, resonera och argumentera samtidigt som de fick öva på att använda de etiska modellerna.

Ord och begrepp

Att arbeta medvetet med att utveckla ordförrådet genomsyrar varje dag men det gäller även att få eleverna att ta eget ansvar för att göra detta. Vi har därför arbetat med ordlistor på olika sätt, t ex ordlistor där eleverna har fått förklara begrepp på svenska och översätta:

För att komplettera ordlistorna och texterna eleverna läser, och för att få in nödvändig repetition på ett lekfullt sätt, fick eleverna även använda quizlet för att öva på ord och begrepp.

Föra resonemang

Oavsett vilket ämne man undervisar i är troligtvis "föra resonemang" en viktig del som eleverna måste öva på. Eftersom jag inte visste så mycket om mina elevers förmåga att resonera, varken på modersmålet eller på svenska, försökte jag förtydliga och exemplifiera resonemang varje gång vi resonerade. Vi ett tillfälle då vi diskuterade progression i resonemangsförmågan gick vi in mer på djupet vilket resulterade i en väldigt plottrig bild som tillsammans med en del ord i ordbanker ändå kunde tjänstgöra som stöd för eleverna:

För att eleverna skulle få fördjupad kunskap i hur man resonerar och hur man kan använda etiska modeller inom vårt ämnesområde etik och moral valde jag att gå vidare med en frågeställning som jag visste skulle engagera eleverna, nämligen "Gör flyktingsmugglare rätt eller fel?" (Med inspiration från Clio online förberedelseklass).

Eftersom de flesta av eleverna har egen erfarenhet av flyktingsmugglare var den första utmaningen att flytta diskussionen från dem själva till en mer generell nivå. Att få eleverna att förstå att det inte var deras egen åsikt, eller deras egen erfarenhet, som var viktig nu var svårt. Frågeställningen låg väldigt nära dem och det var inte helt enkelt för eleverna att distansera sig. Till en början i alla fall. När de mer och mer började få grepp om de två etiska modellerna verkade det vara enklare för dem att tänka bortom dem själva och de kunde ge exempel på sådant som jag aldrig ens tänkt på. De lyckades även använda de etiska modellerna på sätt som jag inte skulle kunna komma på. Okej, kanske inte helt korrekt men eftersom de lyckades motivera och argumentera för sin sak så tycker jag ändå att de där och då visade stor kunskap om etik, moral och etiska modeller. Muntligt i alla fall.

Från det muntliga till det skriftliga

Då vi var inne i ett ämnesövergripande arbetsområde kunde jag såklart inte nöja mig med att eleverna visade sin kunskap muntligt utan jag ville även få dem att utveckla skrivförmågan. Därför blev nästa moment att vi skrev en gemensam text där vi på olika sätt grottade ner oss i det här med att "föra resonemang" och de språkliga drag som vi gått igenom tidigare.

Under arbetet när vi närläste och detaljstuderade vår modelltext så formulerade vi en checklista som eleverna sedan använde sig av när de gav återkoppling på deras egna texter och därefter på varandras texter. Fokus var på sådant vi gått igenom, som variation i bindeord, hur modalitet uttrycks, om man svarar på frågan "varför" samt om det finns tillräckligt med exempel och förtydliganden.

Övningsuppgift

Eftersom jag var lite osäker på om eleverna tagit till sig och lärt sig av vårt gemensamma arbete valde jag att låta dem skriva en "övningsuppgift", som är väldigt lik den bedömningsuppgift de ska skriva i slutet av arbetsområdet, men inom samma frågeställning som vi redan arbetat med:

Denna uppgift var svårare än jag trott så elevernas texter kunde vi sedan använda i undervisningen på olika sätt. Vi tittade texterna utifrån olika perspektiv, innehållsmässigt och språkligt. Finns relevanta etiska begrepp? Hur används de etiska modellerna? Hur ser resonemangen ut och hur kan de bli mer utvecklade i flera led? Finns det en variation när det gäller bindeord? Kan man utveckla genom att jämföra, ge exempel eller förtydliga?

Att samtidigt som man går igenom elevtexter kunna visa upp kvalitet, eller tillsammans med eleverna visa på hur man kan förbättra kvaliteten i ett svar eller i ett resonemang, är både viktigt och komplext. Det är svårt att få eleverna att förstå vad som kännetecknar ett svar på "A-nivå" eller "C-nivå" och det krävs att man förtydligar och exemplifierar på många olika sätt.

När det gäller återkoppling på elevernas texter vill jag gärna att eleverna övar på att ge varandra återkoppling men oftast innebär det att jag behöver modella HUR innan eleverna kan göra likadant. Därför är processen oftast att jag ger återkoppling först (inom ett avgränsat område och ett bestämt fokus som vi behandlat i undervisningen så det inte blir kommentarer på allt samtidigt), eleverna bearbetar utifrån min respons och använder sedan vår gemensamma checklista för att ge återkoppling på varandras texter. Och så bearbetar de texten igen. Mitt mål är att rationalisera bort mig själv i inledningen av processen så jag kan ge återkoppling först efter kamratresponsen men eftersom eleverna ännu inte klarar av att ge varandra konstruktiv återkoppling behövs lärarens HUR ett tag till.

Fortlöpande reflektioner, utvärderingar och exit tickets

Något av det viktigaste för mig i undervisningen är elevernas reflektioner och utvärderingar. Jag ber dem fortlöpande att utvärdera innehåll och arbetsformer för att jag ska kunna förändra min planering och jag ger dem ofta någon form av "exit ticket" för att jag ska få ett hum om vilka insikter eller frågor de har. Jag ber även eleverna skriva reflektioner när de haft läxor, t ex kring texter de läst eller filmer de sett. För mig är det av yttersta vikt att veta vad eleverna tycker är svårt, tråkigt eller vad de undrar över. Ett dilemma har varit att eleverna från en början inte vågade vara ärliga men det verkar som att de vågar det mer och mer när de märker att jag ändrar om utifrån deras återkoppling.

Bedömningsuppgift

Som bedömningsuppgift hade jag sparat det etiska dilemma som mina elever hade närmast hjärtat och som upptog deras tankar allra mest: "Är det rätt eller fel att stanna i ett land utan tillstånd?" Jag hade formulerat frågan på ungefär samma sätt som den är formulerad i det frisläppta nationella provet i religionskunskap (2013) med vissa skillnader. En typ av stöttning som jag byggde in i uppgiften var en tabell där eleverna kunde lista argument för eller emot. Att jag valde att lägga in denna tabell berodde på att jag tyckte eleverna hade svårt för att strukturera upp texterna och samla argument för och emot i samma stycken. Så här i efterhand vet jag inte om det var en så speciellt lyckad stöttning även om jag vet att det hjälpte några elever. I instruktionen skrev jag att eleverna gärna fick diskutera med varandra men att de skulle skriva enskilt. När eleverna såg detta tittade de på mig som om jag vore knäpp. Prata med varandra under ett prov var helt otänkbart för dem så ingen valde att göra detta.

Elevernas utveckling

Jag önskar att jag kunde dela några elevtexter med er så ni kunde läsa hur de besvarade frågan. Det kan jag inte eftersom jag inte har tillstånd men ni får tro mig när jag skriver att jag blev djupt imponerad. Okej, det var inte så att alla klarade av att använda de etiska modellerna på ett korrekt sätt, men ändå. De skrev betydligt mer avancerade texter än jag trodde att de skulle göra. Det kan såklart handla om det jag skrev om i början av det här inlägget, att jag hade för lågt ställda förväntningar och eleverna kunde mer än jag visste, men jag tror inte det är hela sanningen. Tillsammans lyckades eleverna och jag ringa in vad de behövde utveckla och så gjorde vi det. Jo, jag vet att det är jag som är läraren men jag hade aldrig kunnat planera och genomföra det här ämnesområdet om inte eleverna varit delaktiga i processen. Det är deras frågeställningar. Det är deras behov i centrum. Det är elevernas röster som fick mig att ändra planeringen och anpassa undervisningen. Det är elevernas nästa steg i språk- och kunskapsutvecklingen som varit målsnöret. Jag har helt enkelt varit läraren som visat vägen och som visat hur man gör för att ta sig dit. Men för att lyckas med det krävs det att man först låter eleverna visa var de är just nu och att man lyssnar in dem så man vet med vilken fart de vill/kan bege sig framåt. Därefter krävs det att man som lärare ligger steget före så man hinner kasta ut repstegar, uppblåsbara flytvästar, isdubbar eller vad nu eleverna behöver för stöttning för att lyckas ta sig vidare. Och gärna då att jag först visar hur den där flytvästen fungerar och inte bara tar för givet att eleven vet hur man blåser upp den i full storm.

Undervisa nyanlända elever - men, hur gör man?

Hela min bok, Att undervisa nyanlända elever - metoder, reflektioner och erfarenheter, utgår ifrån frågeställningen »Undervisa nyanlända elever … men, hur gör man?« och även om jag inte direkt kan svara på frågan så gör jag ändå i sista kapitlet en slags sammanfattning. Eftersom det är många som undrar, och många som har frågor kring framgångsfaktorer i undervisning av nyanlända elever, tänkte jag att jag helt enkelt delar med mig av de 16 punkter (Kaya 2016, s. 250ff) som jag tycker är viktiga att tänka kring när man planerar och genomför undervisningen.

1. Möt dina elever med nyfikenhet, värme och respekt. Se eleverna som de individer de är och värdesätt det eleverna har med sig i stället för att fokusera på deras brister. Välkomna dem till skolan och till Sverige i handling och med ord samt se till att skapa ett klassrum som kännetecknas av meningsfullhet och ett tillåtande klimat.
2. Planera och genomför undervisning som utgår ifrån dina elevers tidigare erfarenheter och kunskaper. Det innebär att du behöver lära känna dina elever och ta reda på så mycket du kan om elevernas språkliga och kulturella bakgrund samt kartlägga deras tidigare erfarenheter och kunskaper samt deras läridentitet.
3. Se till att använda elevernas modersmål som resurs i undervisningen och låt eleverna använda alla språk som resurs för lärandet så ofta det bara går, även om dina elever inte har tillgång till modersmålslärare eller studiehandledning på modersmålet.
4. Ha höga förväntningar på alla elever och tänk på att förtydliga, förstärka och exemplifiera hellre än att förenkla. Planera och genomför undervisningen så att den erbjuder eleverna rik stöttning anpassad till varje elevs förutsättningar och behov så att alla elever utmanas i sitt lärande.
5. Se till att eleverna i undervisningen får ett stort talutrymme, gott om tanketid samt många och varierade möjligheter till interaktion, i helklass och i mindre grupper. Skapa möjligheter för autentisk språkanvändning med fokus på ämnesspecifikt och kunskapsrelaterat språk men skapa även möjligheter för eleverna att använda vardagsspråket som en bro över till skolspråket.
6. Planera och genomför ämnesövergripande undervisning så att eleverna får möjlighet att utveckla språk- och ämneskunskaper parallellt. Formulera målen för undervisningen utifrån ämnets syfte, centrala innehåll och kunskapskrav och fundera sedan vilka språkliga krav detta ställer på eleverna och på din undervisning. Låt eleverna använda modersmålet för att tänka kognitivt krävande tankar och arbeta med tankemässigt utmanande uppgifter.
7. Att anpassa undervisningen behöver inte innebära att eleverna ska arbeta med olika uppgifter. Det är snarare graden och formen av den stöttning som undervisningen erbjuder som bör variera utifrån elevernas förutsättningar och behov.
8. Låt eleverna använda sina muntliga språk som en bro över till skriftspråket och låt eleverna få öva på skriftspråksliknande tal innan de skriver.
9. Planera utifrån tankesättet »I do – we do – you do« och se till att modella och tänka högt så att eleverna får möjlighet att utveckla nödvändiga läs-, skriv- och lärstrategier. Visa inte bara vad eleverna ska göra utan visa också hur.
10. Se till att det blir en balans för eleverna när det gäller tala, lyssna, läsa och skriva.
11. Se på läsning som en gemensam aktivitet och planera in olika »före, under och efter läsning-aktiviteter« för att eleverna ska förstå texten ni läser och samtidigt utveckla nödvändiga lässtrategier inför framtiden.
12. Låt eleverna öva på språkliga och grammatiska moment i ett meningsfullt sammanhang. Ska eleverna öva på uttal, avkodning eller läsflyt sker detta bäst när innehållet redan är känt.
13. Dra nytta av digitaliseringens alla möjligheter och låt eleverna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande men fundera alltid på vilket sätt ett digitalt verktyg är mer språkutvecklande än ett analogt.
14. Hitta former för pedagogisk dokumentation för att dels underlätta för att synliggöra elevernas lärande, dels underlätta den formativa bedömningen av elevernas språk- och kunskapsutveckling och din analys av densamma.
15. Samarbeta med kollegor och observera om möjligt varandras lektioner för att kunna föra lärande samtal efteråt.
16. Dokumentera, reflektera och utvärdera din egen undervisning kontinuerligt. Vad fungerade, vad fungerade inte, vad kan du göra annorlunda nästa gång och hur påverkar detta planeringen av din fortsatta undervisning?

Det går såklart inte att sammanfatta en hel bok i 16 punkter men för den som är nyfiken på min bok så är det ungefär detta som jag reflekterar kring i boken. Och såklart är inte framgångsfaktorerna i punkterna tagna ur luften, eller påhittade av mig, utan de ska ses som en sammanfattning av sådant som forskning och beprövad erfarenhet visar gynnar nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling.

Referenser

Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.

Strukturerad läsundervisning för självständiga läsare

Hur stärker man elevernas vilja och driv att utvecklas till aktiva självständiga läsare? Det är en fråga som Gravity Goldberg försöker besvara i sin bok Att utveckla självständiga läsare - Dynamiskt mindset och undervisningsstrategier genom att ge konkreta exempel på hur vi lärare kan stötta eleverna utifrån att vi intar fyra olika roller i undervisningen, att vara utforskare, spegel, förebild och mentor.

Jag har läst Gravity Goldbergs bok och ska i detta inlägg dela med mig av några tankar som boken väckte. Det är inte en regelrätt recension utan mera spridda reflektioner som förhoppningsvis kan leda till att någon blir tillräckligt nyfiken för att diskutera detta mer med mig vid tillfälle.

Jag kan tänka mig att den som är insatt i Teachers College Reading and Writing Project (TCRWP) känner igen mycket av det som Gravity Goldberg skriver om i boken med tanke på att hon varit en del av detta projekt. Jag tilltalas mycket av den struktur, tydlighet och förutsägbarhet som genomlyser arbetssättet hon beskriver. Jag tilltalas även av att Gravity Goldberg hela tiden flyttar fokus från elevernas brister till att ta reda på vad eleverna redan kan, samt bekräfta och synliggöra detta, för att sedan bygga vidare på detta bidrar till ett perspektivskifte som innebär att vi flyttar ansvaret från den enskilda eleven till undervisningen.

Jag tror att många av oss har mycket att lära av den systematik som Gravity Goldberg exemplifierar gällande dokumentation av elevernas lärprocess (ej att blanda ihop med bedömning i form av skriftliga omdömen eller betyg) samt organisation och planering av undervisning. Jag har funderat en hel del på det här med pedagogisk dokumentation (som för mig är dokumentation som ligger till grund för min planering - för att planera och genomföra undervisning måste jag ju veta vad eleverna redan kan) och efter att ha läst Gravity Goldbergs bok har jag fått en del nya tankar kring detta och hur man kan dokumentera i stunden på ett systematiskt sätt bara man vet vad man ska titta efter och varför. Boken gav även insikter kring vikten av att avgränsa, att fokusera på en roll i taget och att veta varför man gör och säger som man gör. Gravity Goldberg bryter ner allt som går för att kunna synliggöra olika steg i undervisningsprocessen, checklistor och visuellt stöd är inte enbart något som är viktigt i undervisningen utan är lika viktigt i hennes bok för att vi läsare ska kunna förstå hennes syfte och tankar bakom arbetssättet.

Jag har inte riktigt tänkt på undervisningen utifrån de fyra roller som Gravity Goldberg nämner, därför var det lärorikt att stanna upp och försöka fundera över vad de skulle kunna innebära för mig och min undervisning. Jag tror inte att jag är ensam om att ha lite för bråttom ibland och därför var det nyttigt att få konkreta exempel på vad man bör, och vad man inte bör, göra i de olika rollerna. Ett konkret exempel är detta med frågor som fyller olika funktion i de olika rollerna. Har man rollen som förebild är det inte läge att ställa frågor till eleverna som syftar till att de ska gissa vad läraren tänker. Gravity Goldberg gör en liknelse mellan ett matlagningsprogram på tv och läsundervisning där tv-kocken aldrig skulle ställa frågan "Vilken temperatur ska jag nu sätta ugnen på?" eftersom tittarna inte skulle ha ett behov av att titta på programmet om de redan visste det. Därför menar Goldberg att vi lärare när vi intar rollen att vara förebild just ska vara som tv-kocken. Vi ska visa hur vi lagar mat samtidigt som vi berättar hur, vad och varför vi gör som vi gör. Hon menar att traditionell läsundervisning mer varit som ett recept i en kokbok, där står det vad man behöver och hur man ska göra men att det inte är speciellt enkelt att veta vad "vispa kraftigt" eller hur något som är "karamelliserat" ser ut. Att modella undervisning, och att vara en förebild, innebär därför att vi lärare behöver förklara, demonstrera och beskriva. Inte bara säga vad eleverna ska göra utan även visa hur. Detta är nog ingen nyhet för oss men ändå är det inte helt enkelt att genomföra i praktiken. Även om en del av det Gravity Goldberg beskriver inte riktigt passar in i mitt sätt att undervisa så är det ändå nyttigt att se på undervisningens små, små beståndsdelar för att sedan kunna sätta ihop det på ett sätt som passar mig och min undervisning.

Gravity Goldberg lyfter fram "grit" och "mindset" som viktiga aspekter för att eleverna ska utvecklas till självständiga läsare samt exemplifierar hur vi i undervisningen kan låta eleverna öva på detta. Ett sätt som detta tydliggörs i boken är att Goldberg medvetet väljer att lyfta fram och synliggöra svårigheter i stället för den mer vanliga omskrivningen "utmaningar". Hon uppmanar oss att granska svårigheterna med uppmärksamma ögon och menar att det är lika viktigt för lärare som för elever att se på "problem som en gåva". Framförallt eftersom vi, enligt Goldberg, lider av en epidemi som kallas hjälpsamhet där vi väldigt sällan låter våra barn (elever) kämpa. Egenansvar är viktigt och det är viktigt att eleverna tar eget ansvar som gör det möjligt för dem att ta risker, kämpa och fortsätta att utveckla sitt driv och sin ihärdighet. Men lika viktigt är det att vi i undervisningen erbjuder rätt grad och form av stöttning för att kraven inte ska bli för höga eller för att inte beröva eleverna deras chanser till kamp. Här menar Gravity Goldberg att det är avgörande att lärare är medvetna om hur vi kan planera och genomföra undervisningen för att utveckla elevernas egenansvar. Inte helt enkelt. framförallt inte när man har en elevgrupp där spridningen är enorm i språk- och kunskapsutveckling.

Hur omsätta detta till undervisning av nyanlända elever?

En genomgående tanke jag får när jag läser böcker som Gravity Goldbergs bok är att det är så oerhört mycket enklare att undervisa elever som man delar gemensamt språk med. Så mycket av det hon beskriver och exemplifierar bygger på verbal interaktion där man med hjälp av språket både samtalar och skriver om texters betydelse och innehåll samt samtalar om hur man som läsare gör för att skapa betydelse. Hur gör man detta när man undervisar nyanlända elever? är en fråga som var ständigt närvarande genom hela läsningen av boken. Jag vet såklart att strukturerad läsundervisning gynnar nyanlända elever, och mycket av det som Goldberg skriver går att omsätta i undervisning av nyanlända elever, men det är just detta med reflektion och att få ett gemensamt metaspråk som blir det stora utmaningen. Visst, eleverna kan få reflektera och interagera på andra språk än på svenska men det är ändå svårt att som lärare modella och visa hur man tänker, beskriva inre bilder, sätta ord på känslor etc när man inte delar språk med eleverna. Att ta hjälp av bilder, visuellt stöd och översättningsverktyg är viktiga verktyg men jag tycker ändå att det är svårt att få till den kognitiva nivå som krävs för att få eleverna att verkligen tänka till och reflektera över både innehåll, språk och deras egen läsprocess. Har du exempel eller intressanta frågeställningar att dela med dig av vill jag gärna ta del av dessa. Jag vill, och behöver, lära mer om strukturerad läsundervisning för nyanlända elever.

I Göteborgs stad har man haft skolutvecklingsprojekt utifrån TCRWP och på den nystartade sajten Pedagog Göteborg finns ett inlägg och en inspirerande film från Landamöreskolan som exemplifierar hur strukturerad läsundervisning kan gå till i en årskurs 2. I den klassen går många barn med annat modersmål än svenska och läraren Anna Månsson Nylund berättar att arbetssättet är väldigt viktigt för just denna elevgrupp men att alla elever gynnas. Det tror jag verkligen på och jag ser fram emot att få försöka omsätta detta i praktiken i höst när jag återigen ska få undervisa nyanlända elever.

Ps. För den som är nyfiken på hur Gravity Goldberg gör i praktiken finns det tolv olika filmer att ta del av där hon modellar de olika rollerna enskilt, i mindre grupper och i helklass.