Uppropsdagen är spännande. Det blir glada återseenden, många kramar och många glada skratt.
Men också lite kaotisk. Många osäkra blickar som flyger runt på skolgården. Många nya elever som inte vet vart de ska gå, var de ska vänta. Vem de ska vänta på. Och som inte heller har någon att fråga eftersom de inte vet om någon kan just deras språk.
Vi får en del nya elever i år. Vi har redan träffat dem och deras föräldrar. Men ändå. De ska lyckas hitta oss bland alla andra i en stor skola.
Jag brukar försöka sätta mig in i hur det kan kännas att stå där. Ny i skolan. Ny i Sverige. Att varken förstå skolkulturen eller språket.
Hur jag än försöker kan jag inte föreställa mig det. Blandningen av nyfikenhet och skräck.
Är det något våra elever är, så är de modiga. Oerhört modiga.
Uppropsdagen är här!
