Precis som varje år blir det oerhört hektiskt när sommarlovet närmar sig. Hur ska man hinna klart allt man planerat? Som vanligt blir det några halvfärdiga projekt och halvklara alster som eleverna får ta med sig hem, för i vår klass är det inte många som kan fortsätta sitt arbete i höst. För i höst väntar nya äventyr för majoriteten av våra nyanlända elever och nya elever kommer att stå med förväntansfull blick på vår tröskel och vilja komma in.
Så är det för oss. Eleverna stannar bara tills dess att deras nya språk bär dem in i nya sammanhang för att fortsätta lära på och om sitt nya språk. Jag är övertygad om att man lär sig språk bäst i ett meningsfullt sammanhang där det finns många modeller och förebilder att lära av. I en förberedelseklass är det oftast jag som är den språkliga förebilden, i en ordinarie klass finns det en hel klass med språkliga förebilder att lära av och med. Men. Det får inte bli så att eleven lämnas ensam i sitt lärande när den slussas ut, det behövs strukturerad undervisning och individuell stöttning i skolans alla ämnen av lärare som är insatta i hur man utvecklar språk och kunskap parallellt. Har man dessutom tillgång till studiehandledning på modersmålet är det en stor fördel.
Mina elever är förväntansfulla. Nervösa. Glada. Ledsna. Precis som jag. Vi har delat en kort period av livet med varandra och nu är det dags för dem att gå vidare. Mot nya skolor eller nya klasser. Mot nya lärare och nya klasskamrater. Och förhoppningsvis mot en strålande skolframgång.
