30 januari 2013

Om att göra skillnad

För ungefär fem år sedan startade jag den här bloggen, min lärarblogg.

Anledningarna var flera men kollegialt lärande och nätverkande var inte prio 1. Jag var nämligen rätt frustrerad och kände inte att jag kunde göra mig hörd på något annat sätt än att skriva av mig i bloggformat.

Varför blogg och inte en dagbok eller kanske en insändare på sin höjd? Jag var bekant med bloggeriet och tänkte att jag kanske hittar någon som tycker som jag eller som tycker tvärtemot. Någon jag kan samtala och diskutera med. Någon att tänka ihop med.

Jag var frustrerad över en del saker som framför allt rör utbildning av nyanlända, hur deras rättigheter inte alltid togs till vara. Hur de flerspråkiga eleverna inte gavs rätt möjligheter, verktyg och strategier för att nå skolframgång.

Dessutom var jag oerhört upprörd över det sätt som skolor jämfördes med varandra utan någon hänsyn till varför en del elever (t ex de nyanlända), av självklara skäl, inte klarade av nationella proven eller att nå godkända betyg.

Media och samhället dömde ut vissa skolor hårt. Ofta var det samma skolor som hade en hög andel nyanlända elever.

Att verka inne i ett skolsystem och se de nyanlända elevernas kompetens och styrkor och få arbeta med fantastiska lärarkollegor samtidigt som media skrev ner oss alla var tufft. Och frustrerande.

Jag bestämde mig för att göra skillnad. Jag vill förändra och förbättra. Utveckla och utvecklas. För min skull, för skolans och samhällets skull. Men framför allt för elevernas skull. Sveriges framtid förtjänar det bästa.

Därför började jag blogga.

Häromveckan fick jag ett telefonsamtal. Från Utbildningsdepartementet. Det pågår en utredning om utbildning för nyanlända och de ville träffa mig. De ville lyssna på vad JAG har att säga. Idag träffades vi och hade ett oerhört intressant samtal.

Förstår ni hur stort det är? En frustrerad lärare börjar blogga och bollen är i rullning. Inget är omöjligt! Vi kan alla göra skillnad!

9 kommentarer:

  1. Ja, det är stort! Det är att precis det här kan hända som ger oss hopp om att det går att göra skillnad. Jag tycker också att det säger något om hur maktstrukturer förändras i och med IT-samhällets utveckling. Verkligen uppmuntrande och jag är så glad för Skolsveriges skull att Utbildningsdepartementet förstod att de behövde dig för den här utredningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Sara! Visst känns det hoppfullt? Det är klart att alla utredningar är grundligt genomförda och att de har olika referens- och samarbetsgrupper som utredarna behöver för att kunna slutföra sina uppdrag. Men det är oerhört stort ändå att de ville ha ett möte med mig. :)

      Ja, det är intressant att fundera över hur vårt moderna samhälle påverkar maktstrukturerna i samhället. Undrar om det forskas på det?

      Radera
  2. Så härligt att höra!! Bloggandet är en viktig del av pedagogernas möjligheter att bli lyssnade på. Att de lyssnar på dig är inte bara rätt och riktigt utan också ett tecken på att en eller annan politiker tänker åt rätt håll.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, bloggandet kan stärka våra röster och att vi finns i sociala medievärlden gör oss ju ganska lätta att hitta och det är enkelt att ställa frågor till oss om någon undrar något. En plattare samhällsstruktur som kan bidra till ökad delaktighet. Hoppas jag.

      Radera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  4. Härligt att läsa! Jag är precis som ovanstående oerhört tacksam att beslutsfattare ser vinsten i att engagera de som jobbr i verkligheten, idetta fall du! Heja dig! Och tack igen för det stora jobb du gör.

    Janna

    SvaraRadera
  5. Härligt!! Vad underbart att få vara med och göra skillnad! Mycket bra jobbat!
    Hälsningar Emma
    emmasnotskal.wordpress.com

    SvaraRadera
  6. Jag vet inte vilken lärare jag skulle ha varit utan mitt utvidgade lärarkollegium. Jag vill tala pedagogik. Alltid. Och det har fattats mig. Ofta. Här är det ljus på hur, vad, varför...

    SvaraRadera