Vattnets olika former - språkutvecklande arbete med ett känt innehåll

Våra nyanlända elever i förberedelseklass (åk 6-9) får undervisning i kemi, fysik och biologi av en NO-lärare. Detta borde såklart vara en självklarhet men jag vet att så inte alltid är fallet för nyanlända elever. Vi är väldigt tacksamma över att våra elever får kvalificerad ämnesundervisning men något som blir påtagligt är att timplanen i NO-ämnena inte på långa vägar räcker till för att eleverna både ska förstå ämnesinnehållet, utveckla ämneskunskaper samt uttrycka dessa kunskaper på svenska. Eftersom vi ofta arbetar ämnesövergripande har vi därför under några veckor använt en del av undervisningstiden i svenska som andraspråk för att arbeta språkutvecklande med det innehåll som egentligen hör till NO-undervisningen.

Jag, som inte arbetar heltid som lärare, har inte kunnat vara med på elevernas NO-lektioner men har försökt lägga upp min del av undervisningen så den krokar in i NO-undervisningen. Eleverna har bland annat haft vattnets olika former som en del av NO-undervisningen och det blev ganska tydligt att eleverna till viss del kunde förstå varför och hur vattnet ändrar form men de kunde inte förklara detta varken på modersmålet eller på svenska. De kunde inte heller använda de ämnesspecifika begreppen utan förklarade förloppet genom att använda ett "här-och-nu-språk" och peka på bilder.

Från det muntliga till det skriftliga

Eftersom eleverna ännu inte har ett speciellt utvecklat svenskt språk ville vi fokusera en hel del på elevernas muntliga språkutveckling för att sedan gå via ett skriftspråksliknande tal in i skriftspråket (mer om mitt undervisningstänk i detta blogginlägg). En stor vinst med att gå från det muntliga till det skriftliga är att eleverna får repetera viktiga nyckelbegrepp i flera olika sammanhang samtidigt som eleverna får stöttning i att använda ett mer avancerat språk, muntligt och skriftligt.

Då eleverna redan hade arbetat med vattnets olika former på olika sätt i NO-undervisningen kunde vi sva-lärare fokusera på de rent språkliga kraven i ämnesområdet. För att vi skulle få syn på vad eleverna redan kunde valde vi att inleda med att eleverna skulle återskapa en modell över vattnets tre former, en modell som de redan hade arbetat en hel del med i NO-undervisningen.

Vi lät eleverna först få se min version av modellen en kort stund innan vi delade ut kort med ord och bilder som eleverna skulle lägga i rätt ordning. De elever som behövde extra stöttning fick ha modellen framför sig. Vi lät även vissa elever samarbeta i par och vi hade studiehandledare med oss som kunde förklara och förtydliga begreppen på elevernas olika språk. Eleverna hade även tillgång till de flerspråkiga ordlistor som de arbetat fram tidigare under arbetsområdet.

När alla elever hade lagt korten i ordning fick de muntligt återberätta förloppet. Vi valde att filma eleverna när de återberättade och det blev tydligt att eleverna mest läste innantill. Här kunde vi således se att eleverna, med stöttning, kunde placera ut de ämnesspecifika begreppen på rätt plats men det blev tydligt att eleverna inte "ägde" det språk som krävs för att kunna förklara varför och hur vattnet ändrar form. Momentet gav däremot stora möjligheter för eleverna att få öva på uttal och prosodi eftersom vi hade möjlighet att lyssna på eleverna en i taget och då kunna ge återkoppling på individnivå.

Mot ett skriftspråksliknande tal

Nästa lektionspass inleddes genom att vi återigen visade modellen - men denna gång utan de ämnesspecifika begreppen:

Eleverna delades in i mindre grupper där en grupp i taget fick fylla i begreppen på tavlan medan en annan grupp satt med "facit". Efteråt fick gruppen med facit ge återkoppling så det blev helt korrekt på tavlan, både när det gäller begreppens placering och stavning.

Efteråt skulle eleverna återigen återberätta förloppet medan vi filmade. Men denna gång ville vi att eleverna skulle få mer stöttning i hur man kunde formulera sig så det blev mer flyt i språket. Tillsammans kom eleverna fram till ett formuleringsförslag som sedan låg till grund för den formuleringsmall vi skrev ihop. Elevernas förslag inleddes med "Vatten finns i tre former. Vatten i fast form är is. När vatten i fast form värms upp smälter isen och blir till flytande form", vilket sedan blev till följande meningsstarter/formuleringsmall:

Språkinlärning kräver nödvändig repetition

Då det fortfarande var tydligt att eleverna behövde öva mer på att muntligt förklara fick vi planera in ytterligare lektioner för detta och inte gå direkt till skrivandet. Dock finns det ju en gräns över hur pass länge man kan repetera samma ord och begrepp utan att eleverna tröttnar. Därför valde vi att följande lektionspass låta eleverna använda flipgrid för att spela in sig själva.

Fördelen med flipgrid är att eleverna repeterar massor av gånger eftersom de sällan blir nöjda med sin första inspelning. Uppgiften var att eleverna skulle förklara varför och hur vattnet ändrar form och de skulle försöka göra detta utan att läsa innantill. Det är högst förståeligt att eleverna gärna vill läsa innantill men här var syftet att eleverna skulle öva på att förklara muntligt utan att läsa. Eleverna skulle göra flera inspelningar och som stöttning fick eleverna använda bilderna över vattnets olika former, med eller utan de ämnesspecifika begreppen. När vi efteråt tittade på elevernas inspelningar var det tydligt att eleverna hade blivit betydligt säkrare på att förklara muntligt och de hade mer flyt i språket. De använde även ett skriftspråksliknande tal eftersom de tagit till sig av och använt de meningsstarter och formuleringsmallar vi arbetat fram i undervisningen. Det var nu dags att fokusera på att eleverna skulle skriva en förklarande text.

Stöttning inför skrivande

Eftersom den förklarande texttypen var ny för våra elever valde vi att prata lite om texttypens syfte, struktur och språkliga drag. Detta gjorde vi inte alls lika tydligt som man bör göra om man följer den genrepedagogiska cykeln för undervisning och lärande men vi lyfte ändå vissa delar som vi ansåg att eleverna behövde ha koll på för att kunna skriva en förklarande text om vattnets olika former. Vi tittade även på några olika modelltexter och identifierade sådant av vikt som vi sedan sammanställde på en väggplansch. Den förklarande texttypen är en ganska komplex texttyp så vi begränsade oss och valde ut det mest väsentliga, så kan vi bygga vidare på planschen framöver.

Ibland kan det vara ett stort steg för eleverna att påbörja skrivandet av en viss text. Ett sätt som ofta fungerar väldigt bra är att låta eleverna spela in sin text muntligt och sedan låta dem skriva ner inspelningen. Vilket eleverna fick göra denna gång även om det var några elever som valde att hoppa över momentet eftersom de inte behövde just den stöttningen. Då vi arbetar med google classroom kan vi anpassa uppgifterna och ge olika elever olika stöttning. Ibland har vi även olika uppgifter. Majoriteten av våra elever fick följande skrivuppgift (formuleringsmallen finns här):

De elever som har kort skolbakgrund, och ännu inte kommit så långt i skrivutvecklingen, fick en uppgift som gick ut på att i par sätta ihop en sönderklippt förklarande text och sedan skriva av den.

Pedagogisk dokumentation till grund för anpassad stöttning

Med hjälp av anpassad stöttning och ett medvetet, strukturerat arbete med att "gå från det muntliga till det skriftliga" har nu alla elever utvecklat sina ämneskunskaper och sitt svenska språk samt skrivit en text som förklarar varför och hur vattnet förändrar form. Dock gör eleverna detta med olika grad av självständighet vilket innebär att de har utvecklats olika långt. Eftersom vi har inspelningar av elevernas muntliga förklaringar under hela processen har vi kunnat följa, och dokumentera, varje elevs utveckling. Detta är något som vi försöker få in på olika sätt i undervisningen och något som jag brukar kalla för pedagogisk dokumentation (begreppet har jag lånat från förskolans värld). Denna dokumentation är avgörande för att vi ska kunna planera och genomföra kommande undervisningsmoment. Vi lärare behöver veta vad eleverna rent språkligt kan göra på egen hand och vad de kan göra med hjälp av stöttning för att vi nästa gång ska kunna planera in anpassad stöttning på rätt nivå. För att alla elever ska kunna delta i undervisningen, samt kunna lyckas med uppgifterna de får, måste vi planera så att eleverna får tillgång till rätt grad och form av stöttning.

Några av dokumenten som jag har bloggat om finns samlade i min google drive. Låna gärna om du vill.

Vikten av visuell stöttning

Många elever har stort behov av stöttning för att kunna uttrycka sig muntligt eller skriftligt på svenska. För att underlätta kan det vara bra att ha en del bilder, (flerspråkiga) ordlistor och meningsstarter tillgängliga som eleverna kan använda vid behov och som vi lärare kan hänvisa till i undervisningen.

Visuell stöttning i klassrummet är ofta till stor hjälp för eleverna även om man såklart behöver anpassa utifrån elevernas behov. Har man elever som behöver en visuellt lugnare klassrumsmiljö kan färgglada planscher och bilder vara störande men då kan man alltid lösa det med att man skapar visuell stöttning på andra sätt, digitalt eller som mindre kort som sitter fast i en nyckelring eller inplastade papper eleverna kan ha på sina bänkar. Eftersom våra elever har varsin dator ser vi oftast till att eleverna har den stöttning de behöver både digitalt och analogt. En del elever tycker det är svårt att växla mellan flikar eller program i datorn och föredrar att kunna ha ordlistor eller meningsstarter bredvid sig eller på väggen medan andra föredrar det mesta digitalt.

Vilken typ av visuell stöttning elever behöver varierar såklart både utifrån elevens behov och undervisningens innehåll men vissa ordlistor och planscher är sådana som man nästan alltid behöver hänvisa till. Därför tänkte jag tipsa om två olika som jag tycker är användbara, bindeord och meningsstarter för att samtala och diskutera.

Bindeord

Det finns olika typer av bindeord som eleverna behöver förstå och använda sig av både i tal och skrift. Jag har sammanställt fem olika planscher/ordlistor med några av de vanligaste bindeorden och även om målgruppen är nyanlända elever tänker jag att det kan vara viktig stöttning även för andra elever. Listorna finns tillgängliga via Canva om du vill låna eller ändra i min mall. Eftersom det inte alltid går att ladda ner från Canva finns listorna även tillgängliga som pdf via min google drive.

När det gäller bindeord vill jag tillägga att det oftast inte räcker att ha dem samlade i ordlistor. Tidsorden vill jag gärna ha på lappar också så man kan placera ut dem på bilder eller annat för att hjälpa eleverna att exempelvis återberätta. Här är en bild från ett gammalt blogginlägg när vi arbetade med fabeln Lejonet och musen:

Meningsstarter - samtala och diskutera

En annan samling som jag tycker är användbar är meningsstarter vid samtal och diskussioner. Jag satte ihop meningsstarterna när vi övade inför muntliga nationella proven i sva åk 9 men samlingen går såklart att använda i andra årskurser och ämnen också. Det är två olika dokument som du hittar på min Canva-sida. Ett samlingsdokument med de viktigaste meningsstarterna på en sida samt ett dokument där det är sex olika planscher. För dig som hellre vill ladda ner som .pdf-fil finns båda dokumenten i denna mapp.

Enligt eleverna som testade meningsstarterna förra hösten så tyckte de att det var en stor hjälp. En elev sa att det underlättade mycket att veta hur man ska börja eftersom det är så lätt hänt att man blir tyst för länge annars. Eleverna sa också att de tyckte det var bra med meningsstarter och ordlistor med bindeord för att det blev en större variation och att de inte hela tiden sa samma sak. Sedan var det såklart inte helt enkelt för eleverna att klara sig utan den visuella stöttningen. Det krävs ju att man övar mycket och ofta.

Alternativ till "Jag vet inte"

Att eleverna svarar "Jag vet inte" eller "Jag kan inte" kan såklart ha olika orsaker men ibland kan det vara bra att vi hjälper eleverna att omformulera sig och använda andra sätt att uttrycka vad de behöver. I detta dokument finns ett antal olika exempel som kan användas som stöttning:

Lejonet och musen - ett språkutvecklande arbete

Jag och några av våra nyanlända elever i åk 1-3 har arbetat med en fabel som heter Lejonet och musen. Vi har först och främst arbetat muntligt med fabeln men sedan gått från det muntliga till det skriftliga via ett skriftlikt muntligt språk.

Vi började med att jag berättade fabeln med hjälp av leksaksfigurer och sedan fick eleverna göra likadant för varandra. Alla ville prova och man märkte tydligt att eleverna hade betydligt lättare att prata och berätta och aktivt använda sitt svenska språk när de fick låtsas vara ett lejon eller en mus.

Under vårt muntliga berättande samlade vi in "expertord", dvs ord, uttryck och kunskap man behöver för att bli expert på att berätta fabler men även för att berätta just Lejonet och musen. Vi pratade en del om vilket syfte en fabel har, vilken struktur den har och vilka språkliga drag som finns i fabeln. 

När vi lekt och återberättat fabeln många gånger fotade vi av leksaksfigurerna, målade några bakgrunder och  lade in allt i appen Puppet pals. Eleverna fick återberätta fabeln i par eller tre och tre så de kunde stötta varandra under processen.

Som stöttning under arbetet med återberättandet hade eleverna vår expertordbank där det fanns många intressanta och användbara ord, alltifrån "en mus - flera möss" till "lejonet röt" och "sensmoral". Vi hade även många tidsord uppsatta på väggen till vår hjälp eftersom eleverna redan känner till att man behöver variera tidsorden för att det ska bli en bra berättelse:

Eleverna fick även återberätta fabeln genom att de fick rita varsin "scen" och skriva något litet till. Efteråt lade vi alla bilder i ordning och försökte lägga ut våra tidsord på rätt plats.

Vi tittade även på en bildserie av Lejonet och musen och eleverna fick lägga de bilderna i ordning och motivera varför de tyckte att bilderna skulle ligga i just den ordningen. 

Till bilderna skrev vi en gemensam text som vi sedan använde som lästräning på olika sätt. Vi läste fabeln tillsammans många gånger på många olika sätt. Vi körläste och stafettläste. Vi klippte i sär texten och eleverna fick bygga ihop den igen.

Eleverna fick även pussla ihop text och bild och läsa varandras "textpussel" för att kontrollera om kompisen gjort rätt.

Att återberätta i skrift är inte lätt men när eleverna fick dela upp fabeln i fyra delar och även rita bilder till gick det lättare. Man märkte att den muntliga träningen, vårt gemensamma skrivande och att vi haft många läsaktiviteter kring texten gjorde skillnad. Eleverna blev väldigt nöjda med sina texter.

Som avslutning ville jag att eleverna skulle återberätta fabeln muntligt igen (i Puppet pals) för att de skulle få höra sin egen utveckling men innan dess gjorde vi en läsaktivitet som vi kallar "ord som försvinner" (beskrivs i Pauline Gibbons bok). Man tar en del av en känd text och läser tillsammans som körläsning (alla tillsammans). För varje genomläsning låter man fler och fler ord försvinna (sudda ut på tavlan eller ta bort ur dokumentet) och till slut kan eleverna "läsa" texten utan text.

Vad man vinner på denna typ av "memorering" är att eleverna tränas in i att använda ett svenskt uttal och en svensk prosodi. De får även träning i att använda t ex omvänd ordföljd och annat som kan vara svårt i svenskan. Upprepning är viktigt och att låta eleverna få använda sitt nya språk i många olika sammanhang är högst nödvändigt och därför är lägger jag alltid stor vikt vid att hitta på många olika språkliga aktiviteter (inom samma ämnesområde) så eleverna får maximal träning. Både i att använda språket muntligt och skriftligt.

Så, kunde eleverna höra skillnad på sitt eget återberättande före och efter vårt arbete? Jadå, de tyckte att de hade lärt sig massor. Och det håller jag verkligen med om.