Flerspråkiga elevers skolgång. Nu händer det grejer!

Häromdagen hade regeringen en presskonferens där de, i budgetpropositionen för 2013, presenterade insatser på totalt 409 miljoner kronor 2013-2016 för att förbättra utbildningen för utrikesfödda elever.

Det första jag tänkte på när jag hörde rubriken på satsningen var att regeringen nu har skiftat fokus från nyanlända elever till utrikesfödda elever. Ni kanske minns regeringens reformpaket i våras? Där var det fokus på nyanlända elevers möjligheter till skolframgång. Nu är det inte längre endast de nyanlända eleverna som är i fokus utan de utrikesfödda. Det kan tyckas vara en marginell skillnad men i själva verket är den ganska stor. Det handlar till exempel om betydligt fler elever. Och det rör betydligt fler lärare. Det rör oss alla.

(Sedan en liten parantes så här mitt i. Att använda mig av begreppet "utrikesfödda elever" är inget jag gjort hittills och inget jag kommer att göra. Det begreppet säger ingenting om vilka behov dessa elever har i skolan. Vi har mängder av utrikesfödda elever i Sverige som når maximal skolframgång och mängder av "Sverigefödda" elever som inte når lika långt så det är ett ganska olyckligt begreppsanvändande som egentligen inte säger något. Men jag förstår. Det blir en för stor integrations/segregationsfråga som rör alltifrån bostadspolitik till arbetsmarknadspolitik om man formulerar sig på ett annat sätt så jag släpper den diskussionen här och nu.)

(Okej. En parantes till. I vilken kategori hamnar de elever, födda i Sverige, som växer upp i segregerade bostadsområden och kanske inte ens har gått i förskola innan de kommer till skolan. Det är inte säkert de kommit speciellt långt i sin andraspråksutveckling när de börjar skolan. De finns. Och de är många. Flerspråkiga elever/andraspråkselever eller något liknande säger mer än "utrikesfödda" elever och därför väljer jag hellre att uttrycka mig så.)

Insatser

Så. Nu till ämnet. Regeringens insatser består av många efterfrågade och efterlängtade insatser och i det stora hela är jag väldigt positiv till att regeringen till slut verkar förstå att det egentligen inte handlar om de nyanlända elevernas resultat och förberedelseklassens vara eller icke vara. Det handlar om, precis som jag alltid brukar säga, att alla lärare som möter flerspråkiga elever behöver ha kompetens i hur andraspråksutveckling går till och hur man lär i och på sitt andraspråk.

Gissa då hur varm man blir om hjärtat när man läser detta från regeringen:

Rektorer och lärare ska bli bättre på att stödja utvecklingen i svenska för elever med annat modersmål.

En satsning om totalt 55 miljoner kronor föreslås under 2013-2016 för kompetensutveckling för lärare och rektorer när det gäller att stödja kunskapsutvecklingen i svenska för nyanlända elever och elever med annat modersmål. Satsningen innebär dels kompetensutveckling i svenska som andraspråk för svensklärare och dels kurser för lärare som undervisar elever med annat modersmål i andra ämnen. För rektorer ska utbildningen vara inriktad mot hur man organiserar för ett språkutvecklande arbete.

Någonstans har någon lyssnat och någonstans har någon förstått att det inte bara handlar om ämnet svenska, eller svenska som andraspråk. Det handlar om alla ämnen i skolan. Det handlar om att alla lärare måste vara insatta i hur man arbetar språk- och kunskapsutvecklande i all sin undervisning.

Kartläggningsmaterial

En annan efterlängtad insats är stödmaterialet för att kartlägga nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter som Skolverket ska ta fram. En annan efterlängtad utredning som initierats av regeringen är hur man på bästa sätt kan kartlägga nyanlända elevers erfarenheter, språk och kunskaper. Skolverket har fått i uppdrag att först sondera terrängen kring pågående kartläggningsarbete i kommunerna och därefter har Skolverket i uppdrag att arbeta fram ett kartläggningsmaterial som ska stödja rektorer och lärare i kommunerna. Detta har vi som arbetar med nyanlända elever väntat på under många år.

Sedan är det ändå en liten sak som ligger och gnager. Det handlar om hur Nyamko Sabuni formulerade sig på presskonferensen när hon pratade om vikten av ett kartläggningsmaterial. Först säger hon att det är viktigt att kunna kartlägga vilka kunskaper eleverna har med sig men sedan kommer det ack så vanliga "bristtänkandet" in igen: "... kartlägga deras kunskaper för att till exempel veta vad de inte kan och saknar men också om man bör placera dem i en årskurs lägre."

Jag pratade med min kollega Anniqa Sandell Ring på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) om regeringens förslag och uttalande om kartläggning och hon säger så här:

Vilka signaler sänder regeringen ut? Tänk om Nyamko Sabuni istället kunde säga att vi genom kartläggning kan ta reda på vad eleverna kan/har med sig i form av erfarenheter och förmågor än att säga att kartläggningen är till för att se vad eleverna INTE kan och för att vi ska kunna placera eleven i en lägre årskurs vid behov.

Nu lyfts verkligen bilden av att alla nyanlända som nu anländer från utomeuropeiska länder med kraschade skolsystem inte har med sig skolkunskaper och att det därför är bristerna vi behöver söka efter genom kartläggning. Det tycker jag är synd för de här eleverna kan ju ha mycket med sig som man som lärare missar beroende på lågt ställda förväntningar. Det finns ju en gedigen forskning som visar att en av de viktigaste faktorerna för skolframgång är lärares högt ställda förväntningar på alla elever, oavsett bakgrund. 

Hur vi frågar får vi svar, eller hur är det man brukar säga? Det är ju så viktigt att vi frågar på rätt sätt och observerar eleven i olika situationer, med vissa glasögon på, för att vi ska få syn på elevens starka sidor och förmågor oavsett skolbakgrund eller inte.

Vikten av höga förväntningar, ja. Ständigt lika viktigt.

Ökad undervisningstid

En annan insats som regeringen nu vill satsa på är ökad undervisningstid för nyanlända elever. På presskonferensen pratades det om att pengarna skulle räcka till 3 timmar mer svenska i veckan. En fördubbling.

Tiden är oerhört viktig och ju senare en elev kommer till den svenska skolan ju mindre tid har eleven på sig att nå målen. Utökad undervisningstid är en mycket bra insats men det känns lite snävt att tänka att "3 timmar svenska" i sig ska leda till att eleverna når skolframgång. Anniqa Sandell Ring formulerar sig så här:

Väldigt bra att de lyfter detta men mer fokus på alla lärares ansvar hade kunnat ge mer balans till förslagen om fler svensktimmar och förlängd obligatorisk skolgång. Kanske övriga ågärder inte krävs i samma utsträckning om regeringen fokuserar mer på just kompetensutvecklingen och stödet till skolorna (rektorer och lärare) så att de klarar av att följa författningarna, bl a gällande studiehandledning. Kanske det är viktigare med stöd på modersmålet i ämnesundervisningen och att den flerspråkiga personalen får kompetens att arbeta framgångsrikt med studiehandledning, än fler svensktimmar?

Det är ingen lätt nöt att knäcka. Men vi är på god väg och jag tycker mig se sprickor i skalet!

På NCs webbplats kan ni läsa mer om övriga insatser som ingår i regeringens förslag och då även få NCs kommentarer till insatserna. Det handlar t ex om höjd kvalitet på sfi-utbildningen och en samlad bedömningsverksamhet när det gäller validering. 

Svenska som andraspråksämnet

Men, säger någon av er nu. Frågan om våra dubbla svenskämnen, då? Vad händer med ämnet svenska som andraspråk? Det vet vi inte ännu. Allt kan hända. Och med tanke på de insatser regeringen vill göra för att höja kompetensen hos alla lärare så kanske inte svenska som andraspråksämnet behövs längre. I alla fall inte i sin nuvarande form. Kanske bara som en form av nybörjarsvenska?

Hur som helst är det oerhört glädjande att regeringen har lyssnat och insett att detta är ett oerhört komplext problem som kräver resurser i form av kompetens, tid och pengar för att lösas.

Äntligen!

Läs mer om regeringens förslag: Lärarnas Nyheter, Skolvärlden, SVT, SvD.

Läsrelaterade aktiviteter - oerhört viktiga!

Ja
g får ofta frågan vilka läromedel jag använder eller som jag rekommenderar för nyanlända elever (eller i ämnet svenska som andraspråk). Det är ingen lätt fråga att svara på. Jag kan helt ärligt säga att jag inte tycker att det finns något heltäckande läromedel som passar alla. I stället för att rekommendera läromedel skulle jag vilja rekommendera er att välja läromedel och texter utifrån det ni arbetar med för tillfället.

Det behöver inte vara ett läromedel specialskrivet för nyanlända. Det behöver inte finnas anpassade arbetsuppgifter till. Vi som arbetat ett bra tag med nyanlända elever vet att vi oftast gör om materialet så det ska passa just de elever vi för tillfället har i vår grupp och det är långt ifrån alltid som det går att återanvända material.

Jag arbetar ofta utifrån ett tema och då utgår jag ifrån det i allt jag planerar. Just nu är det tema sagor som gäller. Jag utgår ifrån elevernas förkunskaper och bygger successivt upp deras ord- och genrekunskap genom att vi läser sagor, pratar om sagor och återberättar sagor, muntligt, skriftligt och i bild och form. Vi sjunger, vi diktar, vi målar och skriver. Vi arbetar i stort sett alltid utifrån cirkelmodellen som jag beskrivit här och exemplifierat här.

Ibland när jag högläser så "modell-läser" jag. Jag ställer frågor till texten och "tänker högt" för att eleverna ska lära sig att göra inferenser, att läsa mellan raderna. Vi pratar mycket om det som gömmer sig i texterna, det som man kan ana eller gissa men som egentligen inte står där.

Jag brukar tänka utifrån tre olika perspektiv när jag planerar min undervisning när det gäller läsning av texter, före-läsning-aktiviteter, under-läsning-aktiviteter och efter-läsning-aktiviteter. Beroende på vilket tema vi arbetar med och vad det är för typ av texter vi ska läsa så varierar uppgifterna.

Det jag hela tiden har i bakhuvudet när jag väljer uppgifter, är att uppgifterna ska ge eleverna strategier, verktyg och kunskaper för att de ska kunna läsa och förstå liknande texter utan hjälp i framtiden samt att uppgifterna ska bidra till att eleverna ska kunna förstå innehållet i den text vi ska läsa.

Före-läsning-aktiviteter kan vara att man tittar på bilder eller annat visuellt stöd för att väcka intresse och samla ord/begrepp i en tankekarta. Det kan vara att man med hjälp av en modersmålslärare har låtit eleven läsa samma text på sitt modersmål. Det kan vara att man tittar på textens layout, rubriker, underrubriker, faktarutor etc och försöker gissa vad texten handlar om. Det kan också vara att någon berättar något om det texten handlar om, något självupplevt och engagerande, kanske.

Att arbeta mycket med förförståelse är oerhört viktigt. Traditionellt brukar lärare gå igenom "svåra ord", ord som är nya för de flesta elever, men det räcker inte att bara gå igenom dessa ord innan man läser, man måste även fokusera på det under själva läsningen.

Under-läsning-aktiviteter kan vara att man börjar med att skumläsa, att ögna igenom texten. Låt eleverna berätta vad de tror att det är för typ av text och vilken information den innehåller. Man kan läsa och pausa och ställa frågor av typen "Vad tror ni händer nu?" eller "Varför blev det så?" och låta eleverna diskutera två och två och motivera sina svar. En annan aktivitet är att man kan skriva frågor i marginalen på texten. Frågor som ska träna eleverna i lässtrategier, inte kontrollfrågor på textens innehåll. Exempel på frågor kan vara att eleven ska gissa vad ett specifikt ord betyder, eller kunna visa vad som är viktigaste informationen i ett stycke. Det kan också vara en uppgift utifrån en beskrivning: "Om du skulle rita det här, hur skulle det då se ut?"

Det finns mängder att aktiviteter att göra under läsningen men minst lika viktigt är de aktiviteter man gör efter läsningen. Det är nu eleverna har möjlighet att gå in på djupet i texten och det är dessa aktiviteter som ofta ger eleverna strategier att klara av att läsa liknande texter på egen hand i framtiden. Det är också efter läsningen som eleverna kan ge personlig respons och kritik på det de har läst.

Efter-läsning-aktiviteter kan vara att man ger eleverna en samling påståenden utifrån texten som eleverna ska ta ställning till, det kan vara enkla "sant eller falskt"-påståenden. Det kan vara uppgifter där eleverna ska sammanfatta text eller kanske sätta egna underrubriker på stycken. Det kan vara lucktexter (dvs texter där vissa ord saknas) av olika slag beroende på vad i språket det är man tränar för tillfället. Det kan vara uppgifter där eleverna ska rekonstruera en text som man klippt sönder, kanske i meningar, ord eller i satser, för att träna ordföljd eller hur man bygger meningar. Det kan också vara att man klipper i sär ord till bokstäver för att eleverna ska träna vissa stavningsmönster. Efter läsningen kan man också göra uppgifter där eleverna får ändra om slutet på, eller fortsätta skriva, texten. Eller kanske ändra perspektiv eller något i handlingen. Att dramatisera en text är ett annat sätt att bearbeta den på. Vissa elever kan även uppskatta att få omvandla en berättelse till en serie där dialoger motsvaras av pratbubblor. Har man en berättelse med mycket dialog så kan man på ett roligt sätt träna högläsning genom att dela upp texten mellan olika elever som då får agera skådespelare. På så sätt läser ofta eleverna med mycket mer inlevelse och tro det eller ej, de får ofta till ett mycket svenskare uttal.

Så. Vilken lärobok erbjuder all denna träning runt en och samma text? Alla, skulle jag vilja säga. Eller ingen. För det handlar inte så mycket om läroboken utan om den som styr undervisningen, dvs du och jag.

Det är inte alltid uppgifterna som ska variera i ett klassrum där vi har elever som befinner sig på olika nivåer, utan det är formen och graden av stöttning vi ger till våra elever som ska variera. Inget läromedel kan göra detta utan det är helt och hållet vårt ansvar som lärare.

Ska jag däremot rekommendera några böcker så väljer jag böcker som jag som lärare inte klarar mig utan. För det är ju inte så att det är jag som hittat på alla övningar som jag skrivit om ovan. Nä, det är sådant som jag lärt mig av Pauline Gibbons, Maaike Hajer, Anniqa Sandell-Ring, Britt Johansson och många andra som skrivit böcker om språk och lärande. Så, här är böckerna på min Topp 5-lista. Vilka finns på din?

Vill du få fler tips på läsaktiviteter man kan göra före, under och efter läsning kan nog denna lista med 103 läsaktiviteter räcka långt.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om sning, läsning, lässtrategier, Pauline Gibbons, Anniqa Sandell-Ring, Britt Johansson, Hajer, kunskapsutveckling,