30 oktober 2010

Genrepedagogik på mitt sätt

Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever.

Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna.

Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande. Det var när jag första gången läste Pauline Gibbons bok "Stärk språket - stärk lärandet" (som jag skrivit om tidigare här och här) som jag började inse att detta är ett sätt som vi kan få ännu fler eleven att nå målen.

Mitt intresse ökade när jag, för några år sedan, kom i kontakt med Anniqa Sandell Ring som berättade hur hon arbetade med genrepedagogik i en förberedelseklass men jag tyckte fortfarande att det verkade för svårt för elever i de yngre åldrarna.



Sedan fick jag boken "Låt språket bära - genrepedagogik i praktiken" av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring och då blev jag övertygad om att denna modell och pedagogik självklart borde fungera även på yngre elever.

Jag har först och främst tänkt utifrån "cirkelmodellen för genrebaserat lärande" när jag planerat min undervisning. (Bilden lånad ifrån Eija Kuyumcu, Genrer i skolans språkutvecklande arbete, 2004)


Jag har börjat med att fundera över vilken genre vi ska arbeta med och inom vilket ämnesmråde det hör till. Om vi t ex ska arbeta med en personligt återberättande genre har vi först pratat om det vi ska återberätta. Vi har samlat alla våra tankar och erfarenheter i en tankekarta på traditionellt sätt. Vi har funderat, tänkt och jag har ställt öppna, reflekterande frågor.


Sedan är det dags att titta närmare på det som är språkspecifikt i just denna genre. Vi har läst olika återberättande texter tillsammans. Vi har tittat på hur texten är uppbyggd, vilka ord som är vanliga i början av meningarna, hur rubrikerna ser ut och vad de säger om texten. Vi har framförallt tittat på tidsorden. Först, sedan, efteråt, efter det, sist. Alla lärare vet att elever ofta väljer att använda och sen i var och varenda mening och det är något man lätt kan komma ifrån när man använder denna arbetsmodell.


Utifrån det vi pratat om och det vi lärt om oss det som är språkspecifikt i just denna genre så spaltar vi upp orden och uttrycken i tre spalter på tavlan. I första spalten skriver vi ner de inledande orden i meningarna. I denna genre är det således tidsorden. I den andra spalten pratar vi om processer, vad det är som händer. I den tredje spalten skriver vi ner det som processen ledde till. Mellan spalt två och tre hamnar deltagaren, dvs vi i vår text.


Eleverna kunde snabbt se att det faktiskt inte heter Sedan vi klättrade i träd utan Sedan klättrade vi i träd och det är många elever som faktiskt lättare förstå varför det blir omvänd ordföljd om man förklarar att processen alltid kommer i andra spalten (jämför verbet på andra plats).


När vi spaltat ner allt från vår tankekarta i våra spalter är det dags att skriva en gemensam text. Eleverna säger och jag skriver. Jag ställer frågor och ger samtalsstöd under tiden och påvisar ständigt det som är genrespecifikt för att texten ska bli så bra som möjligt.


Så småningom är det dags för eleverna att skriva egna, individuella, texter och det är just i den här delen av modellen som man kan se framstegen. Eleverna, även de allra yngsta, klarar av att skriva egna texter utifrån våra tankekartor och spalter. Texter som innehåller varierade tidsord och meningar med rätt ordföljd.


Vissa nyanlända elever stannar vid den tredje fasen, att skriva av vår gemensamma text, men även de eleverna har fått kunskap om hur man bygger upp en personligt återgivande text och hur man skriver ner den. Nästa gång är det kanske deras tur att klara av att producera en egen text.

Läs fler inlägg om genrepedagogik skrivna av mig eller ta del av Nationellt centrums litteraturtips när det gäller genrepedagogik.

9 kommentarer:

  1. Nu hittade jag den här bloggposten också. Kul! Jag befinner mig på ungefär samma ställe som du i processen: jag har våndats och tvekat med att köra igång med genrepedagogiken för att jag fått för mig att det skulle vara för "avancerat" för eleverna. Precis som du skriver har det överraskande nog visat sig fungera jättebra så här inledningsvis (jag har en åk 4), dvs. de har inte haft de svårigheter med terminologin som jag föreställde mig.

    Ska bli intressant att läsa mer om hur det går för dig. Jag lägger till dig i RSS-läsaren...

    Kolla gärna

    SvaraRadera
  2. Visst är det roligt att det verkligen fungerar? Jag blev väldigt positivt överraskad, faktiskt. Hade inte så höga förväntningar kanske. Jo, på eleverna hade jag det men kanske inte på metoden.

    Det där med spalterna, som jag skriver, har jag modifierat själv. Jag tycker eleverna har så svårt att komma vidare från tankekarte-stadiet (såg att du skrivit om det efter work-shop med Martin Widmark) men med hjälp av spalter (med deltagare, processer eller vad som nu är genrespecifikt) så har eleverna lättare att ta till sig kunskap om hur man bygger meningar, vad som ska stå på TEMA-plats, vilka ord man kan välja, när det är omvänd ordföljd etc. Rekommenderas!

    SvaraRadera
  3. Behöver lite mer konkret inspiration efter Gibbons, så tack för boktipset och beskrivningen av hur du arbetar. IVIK är ju en förberedelseklass där elevernas olika skolbakgrund märks väldigt väl. Just det fria skrivandet och genrebegreppet är väldigt svårt, men någonstans måste man ju börja.

    SvaraRadera
  4. På www.plugga24.se finns en resurs för lärare och elever som önskar arbeta med genrepedagogik / genrekunskap. Där finns en mängd exempel på olika slags genrer, t ex skönlitterära, tidningenrer osv med exempeltexter och förklaringar.
    https://sites.google.com/site/plugga24se/genrekunskap

    SvaraRadera
  5. Tack för en superbra blogg! Cirkelmodellen har jag tidigare jobbar med i en klass med "helsvenska" elever, för kulturella skillnader, förkunskaper och medvetenhet om språket skiljer sig även där och då är cirkelmodellen jättebra.
    /Anna

    SvaraRadera
  6. Tack för din kommentar Anna! Jag tror verkligen på cirkelmodellen och jag är övertygad om att alla elever gynnas av att läraren undervisar explicit i skolans olika genrer, inte bara flerspråkiga elever som du skriver.

    Gott Nytt År!

    SvaraRadera
  7. Jag kan också intyga att en helsvensk klass har mycket nytta av genrepedagogiken. Jag tycker mig också se att barn med svagt arbetsminne gynnas av att arbeta med cirkelmodellen, eftersom man delar upp texten i mindre delar. Texterna blir mer överskådliga.

    Ylva

    SvaraRadera
  8. Roligt att höra att genrepedagogiken används även i helsvenska klasser och roligt att höra att det fungerar. Detta gynnar ju alla elever som av olika anledningar har svårare än andra att lära sig skolspråket och olika textstrukturer. Cirkelmodellen är verkligen oumbärlig för att tydliggöra och underlättar för många, att det är extra bra för elever med svagt arbetsminne kan jag förstå.

    Tack för din kommentar!

    SvaraRadera
  9. Hej!
    Genrepedagogiken är ett måste för att bredda elevernas språkregister. Det är alltför vanligt att se samma språkbruk oberoende av kontext. I Finland finns ett utmärkt läromedel (på svenska!) för mellanstadiet. Kolla på http://www.sets.fi/Series.php?id=300

    SvaraRadera