Språkinriktad undervisning

Jag avslutar mitt besök på SETT-mässan med att lyssna på Hanna Stehagen som pratar om språkinriktad undervisning med lässtrategier, cirkelmodellen och SIOP. Ett ämnesområde som intresserar mig väldigt mycket.

Språkets roll för lärandet

Som lärare i en skola med elever med många olika språk och med varierad bakgrund och med olika kulturella erfarenheter kan man inte utgå ifrån att man delar samma referensramar. Man kan inte utgå ifrån att eleverna har den förförståelse man kanske brukar ta för givet. Man måste även ständigt fundera över hur man tydliggör och förtydligar för att stötta där elevernas språkliga förmåga inte räcker till för förståelse. Språket spelar avgörande roll för lärandet och att eleverna utvecklar ett fullgott språk är nyckeln in i framtiden.

I våra styrdokument är elevaktivitet, stöttning, meningsfullhet, delaktighet, ämnesövergripande, ökat ansvar viktiga delar. Vad behöver läraren för kompetens för att lyckas med detta?

Interaktionens betydelse

Interaktion är viktigt för lärandet och språkutvecklingen. Har vi flerstämmighet i våra klassrum? Eleverna får prata i snitt tre ord per mening innan läraren fortsätter att prata. Ger vi eleverna tillgång till rätt verktyg och strategier för att lära genom läsning? Arbetet med lässtrategier får aldrig avstanna, läsningen utvecklas i alla skolår och därför måste vi fortsätta med en explicit läsundervisning under hela skoltiden.

Språkinriktad undervisning

Hanna Stehagen presenterar en modell över hur hon ser på språkinriktad undervisning utifrån SIOP, cirkelmodellen, lässtrategier och bedömning för lärande och det centrala innehållet, förmågorna och kunskapskraven i Lgr 11 och Gy 11.

Viktiga beståndsdelar är att läraren har höga förväntningar, utgår ifrån elevernas förförståelse och att undervisningen är meningsfull samt innehåller stora mått av autencitet. Det är viktigt att läraren erbjuder stöttning, tydliga strukturer och att läraren modellerar hur i många olika lärsituationer. Undervisningen ska vara flerstämmig och ska ge eleverna stora möjligheter till interaktion.

Skolspråk

Undervisningen måste leda till att eleverna utvecklar ett skolspråk, ett mer avancerat skriftspråksliknande språk. Detta är inget som sker automatiskt utan vi behöver undervisa explicit i detta för att eleverna ska utveckla ett kunskapsrelaterat språk.

Cirkelmodellen

Cirkelmodellen är ett sätt hur man kan lägga upp undervisningen och Hanna har sammanställt cirkelmodellen här:

Hanna Stehagen berättar om ett ämnesövergripande projekt där de hade tydliga målbeskrivningar, instruktioner, arbetsstrukturer och med förankring i elevernas förförståelse. Om man har det behöver inte eleverna tolka och försöka förstå vad det är de ska lära sig och hur de ska genomföra arbetet utan i stället fokusera på innehållet.

Digitala verktyg

Eleverna fick samarbeta i olika digitala verktyg. Som ett exempel kunde eleverna i par sammanställa en popplet (tankekarta) för att sedan sätta sig tillsammans med ett annat par för att sammanställa en gemensam tankekarta. Här behövde eleverna använda många språkliga förmågor för att förhandla sig fram till hur tankekartan skulle se ut och imnehålla.

Synliggöra lärandet

Att arbeta med förförståelse och utgå ifrån det eleverna redan kan är en viktig del. Hanna visar exempel på hur eleverna fick skriva ner sådant de redan visste på post it-lappar i början av ett arbetsområde. De satte upp lapparna i en tankekarta på tavlan och byggde på den med nya post it-lappar under arbetets gång. På så sätt visualiserades elevernas kunskap och de kunde se hur kunskapen och tankekartan växte.

Struktur och förutsägbarhet

Det är viktigt med struktur och förutsägbarhet. När det gäller lektionsstruktur är det viktigt med lektionsmål. Vad är syftet? Vad ska vi lära oss idag? Det är även viktigt med språkmål. Vilka förmågor ska vi arbeta med? Vilka begrepp är centrala för denna lektion? Dessutom behöver man beskriva lektionsmomenten: brainstorming, genomgång, använda bilder och grafiska modeller för att förtydliga, gruppövningar/diskussioner för interaktion. Man behöver fundera över vilka skriv- och andra mallar man ska använda. Att ha avslutande reflektioner är också viktigt : Vad har du lärt dig idag?

Stöttning i form av modeller och mallar

Att använda grafiska modeller för att t ex synliggöra orsak - verkan-samband är ett bra sätt att förtydliga ett innehåll men även för att förklara textstrukturer eller visa hur man bygger upp en text. Att ge eleverna skrivmallar att utgå ifrån när de skriver är ett bra sätt för eleverna att kunna utveckla sitt språk. Maaike Hajer har flera skrivmallar i sin bok som man kan använda sig av.

Om att använda digitala verktyg för feedback och feedback i processen berättar Hanna att hon använder Google docs för att läsa, kommentera och bedöma elevernas text. Hon använder Youtube och lägger upp filmade lektioner eller gruppdiskussioner och annoterar (ge kommentarer) direkt i youtube. Att använda skärminspelningsprogram som Jing för att tala in muntlig feedback på elevernas alster och Soundcloud (podcast) för att spela in samtal och diskussioner är andra verktyg Hanna använder.

Effekter

Hanna avslutade sin föreläsning med att lyfta effekterna av en språkinriktad undervisning. Effekter som inkludering, synligt lärande, att alla elever lyfts och ges större möjligheter att tänka, lära och kommunicera på sitt svenska språk.

Att få lyssna på och inspireras av Hanna Stehagen var en perfekt avslutning på SETT-mässan. Att höra henne berätta om de ämnesövergripande arbeten de gör på hennes gymnasieskola och dessutom få ta del av det språkutvecklingsarbete hon gör för sina kollegor var väldigt intressant och givande. Jag ser fram emot att få läsa Hannas bok i ämnet som kommer ut i höst. (Hoppas jag?)

Vill du kolla igenom Hanna Stehagens presentation från dagen finns den att bläddra i har nedan:

Språkinriktad undervisning SETT 2013 from Hanna Stehagen Fd Nylander

Förändringsagenter - med rätt att utveckla!

Som andra pass på torsdagens SETT-mässa valde jag att gå och lyssna på Sandra Wissting, Patrik Glad och Lena Agda Ringström som kallar sig förändringsagenter och processledare på Atea Skola som har följande vision: "Vi vill vara med och skapa en skola där alla pedagoger har tillgång till effektiva digitala verktyg och där alla pedagoger kan använda modern teknik som verktyg som fördjupar lärandet."

Det är viktigt att skolledare initierar samtal om vilken vision man har. Man måste lyfta blicken, sikta mot stjärnorna så man kommer över trädtopparna och först då kan man flyga fritt. Man ska ha en långsiktig vision men även kortsiktiga tydliga mål på vägen.

Att ha pedagogiska samtal under tiden är en framgångsfaktor. Var befinner vi oss nu? Vad har vi för kompetens idag? Hur kan vi gå vidare? Ska skolutveckling vara som en rak motorväg eller finns det vinster med att man tar lite småvägar och får spännande erfarenheter under vägens gång?

Teknisk problematik på skolorna kan vålla svårigheter och kommunikationen mellan skolpersonal och IT-avdelningen fungerar inte alltid optimalt. Att skapa plattformar där lärare, skolledare, IKT-pedagoger kan mötas och samtala tillsammans med personal från IT-avdelningen underlättar mycket.

En-till-en-satsningar och digital teknik bidrar dels till att synliggöra lärandet för eleverna men det underlättar även för att kunna bjuda in föräldrar och andra till skolans värld.

Lokalerna är inte alltid anpassade till de arbetssätt man vill använda sig av men man kan alltid förändra något.  Att se på sina lokaler med kreativa ögon, och med nya ögon, kan leda till att man hittar nya lösningar. Sandra tar exemplet på att man faktiskt inte behöver ha en projektorduk framför tavlan för hur ska man då kunna anteckna samtidigt?

Att titta på schemaläggning och klass/gruppindelning tillsammans och med nya ögon kan öppna upp för nya sätt att organisera så man kan få till en mer flexibel organisation utifrån de elever man har och de pedagogiska tankar man har.

Som rektor måste man våga fatta beslut och man måste våga satsa även om andra tvekar. Det kanske inte blir rätt första gången men man lär sig på vägen och det blir bättre på vägen. Som lärare behöver man våga tänja lite och lära av varandra och våga lära tillsammans med eleverna. Att våga använda tekniken trots att man inte har fått lära sig hur. Att våga öppna upp och dela med sig av sådant som fungerar bra och sådant som vi har misslyckats med.

Det utvidgade kollegiet via sociala medier fyller en viktig funktion för skolutveckling i form av att man delar med sig av information, tips och idéer och genom att man för lärande samtal tillsammans. Att anordna t ex Teachmeet och Edcamp i sin egen skola eller i sin kommun är ett bra sätt att främja pedagogiska samtal.

Att ta hjälp av en digital verktygslåda

Jag började torsdagens SETT-mässa med att lyssna på två lärare som arbetar med Creaza. Nacima Ali-Turki från Brageskolan och Johan Cheander som arbetar på Perstorps gymnasium.

Nacima Ali-Turki arbetar med elever som har språkstörning men vad innebär det? Eleverna har en långsam språkutveckling, svårigheter att lära sig nya ord och har ofta svårt att göra sig förstådda. Som lärare måste man tänka på att tala långsammare, minska antalet ord, förkorta meningar, skapa struktur och använda mycket visuellt och auditivt stöd.

Nacima använder t ex Cartoonist för att skapa egna uppgifter och egna bilder. Läraren kan till exempel skapa ett matteproblem med hjälp av en bild med tre barn som räknar ut ett problem på olika sätt (Två av barnen ger sina svarsalternativ i pratbubblor genom att de berättar hur de räknat ut problemet) och sedan diskuterar man, i helklass, sig fram till ännu en alternativ läsning. Man kan även spela in röst till bilden och eleverna kan gå tillbaka för att lyssna, titta och läsa igenom problemet genom att logga in på sina egna konton hemifrån.

Efteråt kan eleverna skapa egna uppgifter utifrån samma modell och de har betydligt lättare att komma på räknesagor om de har ett visuellt stöd att utgå ifrån. Att hitta på och formulera uppgifter när man skriver utifrån en bild underlättar enormt. Eleverna kan få som läxa att skapa matematikuppgifter.

För att träna begrepp får eleverna använda begreppen i olika sammanhang, t ex när eleverna skapar filmer, skriver eller spelar in sin röst till ett projekt.

Johan Chenader pratade om hur han använder Creaza som en gemensam plattform för att arbeta med att flippa klassrummet. Johan funderade över hur traditionell undervisning ser ut egentligen. Läraren pratar om något som han har skrivet på ett papper. Läraren skriver upp saker på tavlan och eleven antecknar. Information förmedlas utan att det behöver passera hjärnan, som en kopieringsprocess. Detta ville Johan förändra och började arbeta utifrån "flipped classroom".

Creaza är ett verktyg som hjälper till att sänka trösklarna för att lärare och elever ska ta till sig tekniken för att t ex arbeta med flippat klassrum. Eleverna uppskattar att kunna förbereda sig hemma innan lektionen genom att ta del av de inspelade föreläsningar och genomgångar som läraren lagt upp. Att kunna pausa eller lyssna om är bra och att kunna lyssna och se på genomgångarna flera gånger, även efter lektionerna. De uppskattar också att de får lyssna och titta på bilder, filmer och animationer i stället för att bara läsa sig till ny kunskap. Filmerna ger en förförståelse som eleverna märker att de har nytta av på lektionerna.

Eleverna uppskattar även att ge sina svar i något form av digitalt responssystem. När de ser att andra elever har svarat likadant vågar de förklara varför de svarat som de gör.

Både Nacima och Johan och deras elever tycker att Creaza, deras digitala verktygslåda, underlättar deras arbete med att alla deras alster och många av deras digitala verktyg är samlade på ett och samma ställe (även om de dessutom använder många externa program som Google sketchup, Voki, publiceringsverktyg, geobra etc).

Att göra det svårbegripliga begripligt

Nyfikenhet är oerhört viktigt för skolutveckling säger Mattias Boström och Fredrik Boström som arbetar på varsin Stockholms-skola och har tillsammans med företaget Sensavis byggt upp ett projekt kring 3D-klassrum. De var nyfikna på hur andra företag arbetar och de valde att aktivt vidga sina nätverk för att kunna inspireras och lära av andra branscher och andra yrkesroller. Inte alla möten och idéer leder till en förändrad verklighet och ett faktiskt projekt men det gjorde mötet med Sensavis.

Skolan har tidigare haft läroboksstyrd undervisning, nu är den mer app- eller programstyrd men den är fortfarande styrd. Detta ville Mattias och Fredrik förändra men hur skulle utvecklandet av undervisningen och lärandet gå till?

Läraren besitter kunskap och fakta, programmet ska inte ersätta detta utan fördjupa och lägga till. Detta kunde 3D-programmet göra för att synliggöra och visualisera det som eleverna tycker är svårt. Det krävdes inte att lärarna skulle förändra sin planering eller sitt sätt att undervisa, programmet blev en bonus som ledde till att eleverna fick lättare att förstå.

Elevernas intresse väcktes när lektionerna innehåll 3D-delar och att inleda lektionen med 3D har påverkat eleverna att hålla intresset under hela lektionen trots att ingenting annat har förändrats. Eleverna upplever att de får en förstklassig undervisning och att de har betydligt lättare att förstå. Det är just detta 3D-programmet handlar om, att göra det svårbegripliga begripligt.

Vi fick under föreläsningen följa med på en rundresa in i kroppen. Vi tittade på njurarna i närbild och fick se hur det pulserade i artärerna. Att få möjlighet att titta in i ett hjärta och se hur klaffarna fungerar är häftigt. Det finns tydligen möjligheter att lägga in röster (på olika språk) och man kan även lägga in bilder, presentationer eller filmer i programmet om man så vill. Jag kan förstå att eleverna tycker att detta program hjälper till att göra det svårbegripliga begripligt.

Modersmålsundervisning och IKT

Anna Anu Viik, prisbelönt modersmålslärare, berättar för oss om hennes lärarresa i Sverige. Från svenska som andraspråkslärare i Sollentuna till modersmålslärare i finska på Gotland.

Anna har startat en facebook-grupp som heter Modersmål i Sverige där man kan prata mer om frågor som rör modersmålsundervisning.

Anna har allt sitt material i sin bil. Bilen och mobiltelefonen blir oerhört viktiga arbetsverktyg när man har elever i väldigt många olika skolor.

Livet som modersmålslärare kan vara ensamt. Att kunna reflektera över undervisningen tillsammans med kollegor är väldigt svårt när man arbetar som modersmålslärare på Gotland. Anna har hittat sina kollegor via sociala medier, det utvidgade kollegiet, och där kan hon inspireras och lära tillsammans med andra.

Annas elever är i alla åldrar och de kan olika mycket finska. De allra flesta har ett välutvecklat svenskt språk.  

När Anna Anu Viik funderade över de förmågor som eleverna ska utveckla i ämnet modersmål och när hon utgick ifrån de elever hon undervisar förstod hon att hon var tvungen att tänka nytt. Hon började med olika slags projekt, t ex fick eleverna producera en tidning som hade verkliga mottagare. Anna insåg att IKT, sociala medier och olika digitala verktyg blev väldigt viktiga för att skapa relevans och meningsfullhet för eleverna. Hon började kommunicera med elever och föräldrar med hjälp av facebook-grupper. Kontakten med föräldrarna ökade markant och blev väldigt mycket bättre med hjälp av facebook.

Eleverna lade ut sina arbeten, de ville visa upp för sina egna och andras föräldrar och för varandra. Anna Anu Viik kommenterade elevernas material på nätet och eftersom eleverna mer än gärna ville ta del av varandras kommentarer var det lycksamt.

Anna Anu Viik pratar om nya metoders sätt att utveckla en nationell identitet och som exempel nämner hon att i facebook-gruppen delas även material som har med Finland och den finska kulturen att göra. De har bytt språk i facebook från svenska till finska för att se hur facebook ser ut i Finland och på så sätt lära sig att använda begreppen "Gilla" och "Dela" på finska.

Klassbloggar fyller en viktig funktion. De har inga klassrumsväggar att sätta upp alster på och då är klassbloggen deras substitut. Via bloggen har de fått kontakt med elever i Finland och de har olika slags utbyten.

De har även arbetat med att skapa filmer, som ett exempel har högstadieeleverna har skapat filmer till de yngre eleverna. Eleverna får skriva manus, agera regissörer, filma, vara skådespelare och lära sig hur man skapar film. En process som stärker självkänslan.

Variation i undervisningen är viktigt, säger Anna Anu Viik. Utepedagogik är ett bra sätt och Anna är ofta utomhus med sina elever. De sitter kanske runt en eld och pratar om ordspråk och talesätt om eld och annat som tränar den muntliga förmågan. Utomhus kan man på ett enkelt sätt leta efter saker och beskriva dem, kanske för någon som inte får titta på föremålet. Man kan även fotografera och skapa en berättelse av bilderna. Lekar är ett fantastiskt sätt att utveckla språket på. "Låt eleverna använda alla sina sinnen!, säger Anna Anu Viik.

Geocaching är uppskattat av eleverna och något som Anna väver in i sin undervisning eller under Elevens val-tid. "Tänk, då får jag samarbeta med en annan lärare", säger Anna. "Det uppskattar jag!"

Anna Anu Viiks elever guidar på Gotland och i år ska de ha en Pippi-guidning som de förbereder nu. Guidningen dokumenteras med foto och film och blir tillgänglig för väldigt många som vill ta del av den.

Det finns ingen modersmålslärarutbildning och undervisningen är inte alltid prioriterad i skolan och då blir undervisningsmaterial och övriga resurser oerhört viktiga. "Användningen av IT kan öppna nya möjligheter till information och kommunikation på modersmålet. Det gör datorn till ett viktigt redskap för både lärare och elever", står det i kommentarmaterialet till kursplanen i modersmål. Är det några som verkligen behöver ha tillgång till datorer och lärplattor så är det modersmålslärare, säger Anna Anu Viik angående resurser.

Vi kan bli bäst i världen

Kan vi bli bäst i världen på skola? Det tycker Ante Runnquist och att lyssna på honom blir mitt andra pass på SETT-mässan idag.

Vi ska bli bäst genom att göra det vi är bäst på. Inte på att göra det andra är bäst på. Men vad är vi bäst på? Vilka är utmärkande svenska drag? Vi är lojala, individuella, kreativa. Vi är inte rädda för auktoriteter. Vi har en trygg skolkultur.

Om man tittar på vad skolforskningen säger om vad som kännetecknar en riktigt bra skola där eleverna kan utveckla sitt lärande maximalt, har svensk skola ett bra kapital att arbeta med:

Vi börjar inte på noll, vi har kommit en bra bit på väg och därifrån kan vi kan fortsätta utvecklas.

Ante Runnquist pratar om The big five, ett otroligt bra sätt att synliggöra förmågorna i ämnena. Men kapitel 1 och 2 i Lgr 11 då, frågar sig Ante. The big five är inte allt. Det är en del. Vi måste bli bättre på "både och" i skoldebatten i stället för "antingen eller".

Hur ska skolan bli relevant? Så länge vi har ett relevans-gap så kommer inte eleverna att lyckas lika bra.

Det skolan och lärarna tycker är viktigt och det eleverna tycker är viktigt måste närma sig varandra. Ante Runnquist pratar om det formativa kretsloppet som han tror kan vara "vår grej". Ett formativt arbetssätt, demokratiska arbetsformer, ett innehåll med en yta och ett djup. Som exempel skulle yta kunna vara vad en artikel handlar om. Djupet kan då betyda är hur artikeln är strukturerad. En undervisning som inte tränar eleverna i förmågor är en undervisning som ligger på ytan.

Det pedagogiska innehållet blir en förnybar energikälla där elever och lärare bidrar och utvecklar tillsammans.

Att inte fortsätta göra fel saker riktigt bra

Dagens första talare på SETT-mässans styrnings- och ledningsspår är @Abdulchohan och Showk Badat från Essa Academy och de pratar om att förändra en skola och förändra den på riktigt.

Både Abdul Chohan och Showk Badat växte upp i området där Essa Acadamy ligger och båda deras föräldrar valde att inte låta sina barn gå i den skolan. Brydde man sig om sina barn satta man barnen i andra skolor än just denna, var ryktet på den tiden.

Gamla skolan revs och en ny skola byggdes upp. En ny skolbyggnad med annorlunda inredning och nya pedagogisk tankar. (Läs gärna deras vision.)

Showk Badat ville lyfta lärarna från att bara vara vandrade läroböcker till att bli magiker och utföra stordåd tillsammans med eleverna. "You have the power to learn!" blev ett mantra för både lärare och elever. De valde att slå på stort och började förändringen för alla 100 i personalen och alla 900 elever. Deras ledord var Faith Access Community.

2009 bestämde sig Essa Academy att ge alla elever varsin iPod touch. De ville att alla elever skulle ha tillgång till tekniken och de kunde inte förlita sig på att eleverna och familjerna kunde skaffa egna. Långt ifrån alla hade den möjligheten och det blev skolans ansvar att förse eleverna med den teknik som skolan ansåg att eleverna behövde för sitt lärande.

Showk Badat pratade med personalen om att man måste känna efter och gå på sin magkänsla. Känns det fel så är det troligtvis fel. Man kan då börja fundera över varför det känns fel för att sedan förändra det. Hörnstenar i utvecklingsarbetet har varit "socialt kapital", "personligt lärande" och "professionellt kapital".

Uttryck som "kan inte lära sig" är direkt felaktiga och viktigt att man inte använder, säger S Badat. "Alla kan lära sig och alla kan, och ska, lyckas!"

Effektiv pedagogik enligt Abdul Chohan och Showk Badat innehåller följande delar:

Vi får titta på bilder på Google-sökningar på 1900-tals kirurgiska operationer och nutida operationer. Att tekniken har utvecklat kirurgin enormt är påtagligt på bilderna. Sedan får vi se ett 1900-tals klassrum och ett från idag. Inte stor skillnad. Bra exempel på hur vi är riktigt duktiga på att göra fel saker.

Vi måste ställa oss fler Varför-frågor. Varför gör vi det här? Varför ser det ut som det gör i våra klassrum? Först då kan vi förändra och utveckla skolan. Varför-frågan har följt med under hela uppbyggnadsfasen av Essa Academy.

"Varför ska vi ha whiteboards?" De ställde frågan och upptäckte att de lika väl kunde ha väggarna som stora whiteboard och skriva lite överallt.

"Varför ska vi ha bestämda mötestider?" frågade rektorn S Badat. "Ni kommer äta tillsammans, fika tillsammans och ni kommer utbyta idéer och tankar då."

Varför ser schemat ut som det gör? Varför isolerade lektioner i olika rum under korta lektionspass? Ser verkligheten ut så?" På Essa Academy består schemat av nio långa pass. Två pass om dagen utom på fredagen då eftermiddagen består av olika aktiviteter som olika idrotter, kulturarrangemang etc som all personal och alla elever deltar i. Senare på fredagen deltar all personal i ett planerings- och utvecklingsmöte. Varje fredag får alla ta del av professionell utveckling och kollegialt lärande.

Att utveckla en skola handlar mycket om att bygga broar och flytta fokus från att ligger lärarna lär ut till att eleverna ska lära in. Och i förlängningen ska det leda till "outstanding learning". Lärarna lägger ut sina planeringar och sitt material i ITunes U. Bokhyllan i iTunes U blir som en trolleribok som alla magiker (lärare) kan använda sig av. iTunes U bidrar till en ökad transperens vilket har varit svårt förut. De kurser som Essa Academy har lagt ut öppet på iTunes U laddas ner av personer över hela världen.

Kurserna bygger på moduler där eleverna kan lära och träna på samma saker men på olika sätt på olika nivåer. De bygger in ett bedömningssystem. De använder chilifrukten som en metafor för hur starkt de jobbar och hur mycket de svettas av detta.

Kostnaderna för högre betyg har gått ner och skolan kan nu även satsa pengar på andra saker som de inte kunnat tidigare, t ex personalfest för personalen.

Teknologi fördjupar lärandet är Abdul Chohan och Showk Badat övertygade om. Och de ser resultat. Alla elever på Essa Academy fick betyg på A - C-nivån 2011. 97% elever lyckades med samma sak under 2012.

"Vi räddar liv!", säger S Badat. "Våra elever går vidare till högre studier och de får arbete i mycket högre grad nu än förut."

Det var otroligt inspirerande att lyssna på hur man kan förändra en skola och på så sätt förändra ett helt samhälle. En skola som Essa Academy lyfter inte bara eleverna som går i deras skola utan de påverkar hela området genom att fler barn och ungdomar genom utbildningen ges chanser och möjligheter som de inte kunnat få annars. På sätt och vis så förändrar Essa Academy inte bara deras eget närområde utan de påverkar även oss och många andra när vi får ta del av och inspireras av deras utvecklingsresa. Kan de så kan vi, för visst var det så de sa? Alla kan, och ska, lyckas!

SETT-mässan närmar sig

Nu är det bara ett par dagar kvar tills SETT-mässan drar igång och jag är ju där som en av bloggarna i Bloggers Corner. En av mina bloggkollegor Emil Jansson har skrivit precis det inlägg som jag tänkte skriva så i stället för att skriva likadant så kan ni klicka er in till honom och läsa vad han har skrivit.

Kvällen innan SETT, dvs imorgon, kommer jag prata om det utvidgade kollegiet på #SKIKT i Sollentuna. Det ska blir riktigt roligt att få prata om något som ligger mig så varmt om hjärtat.

Så, denna vecka är en riktigt intensiv vecka. Är du med på #SKIKT och/eller SETT hoppas jag att du kommer fram och hälsar! Vi ses!

Språk och det moderna lärandet

SETT 2013 närmar sig och för er som inte riktigt vet vad det är så är det en konferens med en väldig massa föreläsare som kommer "avhandla specifika, intressanta och innovativa kunskaper, erfarenheter och fenomen som rör det moderna lärandet." 

Det finns några intressanta föreläsare som jag tänker bevaka lite extra med tanke på språkutveckling, flerspråkighet och svenska som andraspråk (Jag är ju en av de officiella SETT-bloggarna) och en av dem är Anna Anu Viik.

Anna beskrivs så här:

Anna Anu Viik är modersmålslärare i finska som vill sätta flerspråkigheten i fokus. Anna är vinnare av lärarpriset 2012 som delas ut av Lärarförbundet och har innan jobbat i grundskolan i 18 år. Anna fokuserar i föredraget ”IKT i modersmålsundervisningen” på hur IKT utvecklingen har tagit form på Gotland och hur den motiverar och förenar en geografiskt spridd elevgrupp i åldrarna 7-16 år. 

Hennes projekt med digitala verktyg och sociala medier skapar gemenskap bland eleverna, möjliggör en direkt kontakt med föräldrarna och öppnar nya dörrar för att möta andra elever i andra länder. Bland annat tar Anna upp hur man jobbar med geocoaching.

Mer om Anna Anu Viik kan du läsa via Lärarnas Nyheter.

En annan väldigt intressant föreläsare är Hanna Stehagen som skrivit mycket intressant om språkinriktad ämnesundervisning både på sin blogg och på Skollyftet. Hanna beskrivs så här på SETT-sidan:

Hanna Stehagen arbetar som språkutvecklare och gymnasielärare i svenska som andraspråk på Pauli gymnasium i Malmö. I sin undervisning arbetar Hanna språkinriktat med metoder som genrepedagogik och SIOP, som enligt forskningen har visat vara gynnsamt för flerspråkiga barn och ungdomars språk- och kunskapsutveckling. Det språkinriktade arbetet utför hon med stöd av digitala verktyg och sociala medier.

Sedan kommer jag självklart även att lyssna på Anne-Marie Körling. Jag tar varje tillfälle att ta del av hennes klokskaper. Hon beskrivs på följande sätt:

Anne-Marie Körling är en av Sveriges mest kompetenta skolutvecklare och författare men framförallt är hon en mycket "ombryende", varm och skicklig lärare med en stor vilja att sprida det goda. Hennes vassa bloggpenna inspirerar mängder med lärare i Skandinavien och som talare är hon alltid väldigt uppskattad och efterfrågad. Anne-Marie kommer att tala om barnets rätt till lärande och om hur skolan kan bemöta ungas behov och lärande på större allvar än att bara fostra dem.

Det kommer bli två väldigt intressanta dagar. Vill du veta vilka fler talare som du kan lyssna på kan du gå in på SETTdagarna.se. Vi ses där och hörs här i bloggen!

SETT 2013, Bloggers Corner och jag

I vår är det dags för SETT igen och i år ska jag få vara med. Nej, inte bara som deltagare. Och nej, jag ska inte föreläsa eller hålla i något seminarium, jag är nämligen en av åtta utvalda bloggare som ska hjälpa till att sprida en hel del av allt det intressanta som sker på SETT 17-18 april 2013. Är du inte med på plats kan våra inlägg bidra till att du får ta del av allt det spännande som händer på mässan. Är du med på SETT kan du leta upp oss i Bloggers Corner för att snacka lite och dela lite tankar och erfarenheter. Det ska bli så otroligt spännande!

SETT, tänker kanske en del av er, vad är egentligen det?

SETT är Skandinaviens största mässa och konferens inom området det innovativa och moderna lärandet. SETT står för ”Scandinavian Educational Technology Transformation" och handlar om att få skolans professionella medarbetare att känna inspiration, ökad nyfikenhet och kunskap kring hur det moderna lärandet kan utvecklas i just deras skolor mot högre måluppfyllelse. Till SETT 2012 kom ca 4500 personer från 3 länder och 193 kommuner. 

Så, vad händer på SETT 2013? Är du nyfiken kan du redan nu kolla in vilka talare som är inbokade eller så kan du hålla koll på SETT på facebook och twitter för de senaste nyheterna.

Hoppas vi ses på SETT i vår!