Att tydliggöra språkliga mål

Vikten av att tydliggöra mål och kunskapskrav är något som vi ofta lyfter som en framgångsfaktor, speciellt alla vi som på ett eller annat sätt arbetar med bedömning för lärande och de olika nyckelstrategierna. Men hur ofta lyfter vi vikten av att tydliggöra de språkliga mål som eleverna ska nå och de språkliga förmågor som undervisningen ska träna eleverna i?

Språkliga mål, tänker ni. Vad pratar hon om nu? Det finns väl inget som heter så i våra styrdokument? Och det gör det kanske inte. Men det betyder inte att vi inte behöver tydliggöra vilka språkliga krav som våra kursplaner ställer. Speciellt eftersom det är en viktig del av det som Maaike Hajer och Theun Meestringa kallar språkinriktad undervisning:

Språkinriktad undervisning inom alla ämnen är en didaktik där de ämnesmässiga målen och språkfärdighetsmålen är explicita. Undervisningen mot dessa mål är kontextrik, full av rika möjligheter till interaktion och innehåller språklig stöttning.

Under läsåret 2013/2014 har jag fått möjlighet att leda en språkutvecklingsgrupp på min skola och vi hade vår sista träff förra veckan. Vi har på olika sätt försökt hitta språket i våra olika ämnen och tillsammans diskuterat frågor som rör språkets roll för kunskapsutvecklingen och språkets roll i vår undervisning. Som en avslutning ville jag ge mina kollegor möjligheten att, om de ville, fördjupa sig lite i det som kallas språkliga mål eftersom det trots allt är en viktig del av att planera och genomföra ett språkutvecklande ämnesområde.

Eftersom jag inte har tid att föreläsa när vi träffas i språkgruppen valde jag att "flippa" mina föreläsningar där jag pratar om språkliga mål. Det blev tre korta filmer (inbäddad spellista längre ner): "Språkliga mål - vad och varför?", "Hur sätter jag tydliga och begripliga språkliga mål?" och "Språkliga mål - hur börjar man?" samt en tillhörande dokumentsamling med planeringsmallar, checklistor och tabeller som vi använde under vårt arbete med att identifiera språkliga mål. Dessa dokument hittar du via korta.nu/sprakliga_mal om du vill ta del av dem.

Så, vad är språkliga mål, hur identifierar man dem och varför ska vi göra detta? Svaren hittar du förhoppningsvis i mina filmer. Lycka till med din språkutvecklande undervisning.


ps. Är du språkutvecklare och funderar på att använda filmerna i någon fortbildning eller så? Det är du varmt välkommen att göra och jag tar gärna emot feedback på innehåll, upplägg etc. Jag vill dessutom gärna veta om filmerna är användbara för er och på vilket sätt så jag ser fram emot att få höra ifrån er.

Fokus läsförståelse och föreläsningar om läsundervisning

Under Skolforum 2013 erbjöds ett flertal föreläsningar som handlade om läsundervisning och undervisning i lässtrategier. Som tur var filmades dessa av UR Samtiden och nu kan vi ta del av dessa i efterhand via UR play.

Martin Widmark, som tagit initiativet till En läsande klass bjöd på en föreläsning som heter Från ABC och läskondis till läsförståelse och läslust. Har du ett facebook-konto kan du hålla koll på projektet, och bli delaktig samt inspirerad, genom att gå med i En läsande klass på facebook.

Skolforum erbjöd även föreläsningar med lärare som delade med sig av exempel på hur läsundervisning kan se ut i praktiken. Marie Trapp, lärare i Nyköpings kommun och en av tre lärare som fick Svenska Akademiens svensklärarpris 2013, bjöd på en föreläsning som heter Läsförståelsestrategier i praktiken i år f-3. Malin Gonzales, Malin Hugander och Malin Jonsson från Sätraskolan i Stockholm berättade om läsförståelsestrategier i praktiken i årskurs 4-6. Inspirerande och intressant att lyssna och lära av!

Ulla Damber, forskare i läs- och skrivutveckling, berättar i sin föreläsning Betydelsen av tidiga textmöten att tidiga textmöten hjälper barn att utveckla strategier i sin senare läsning. Hon talar om hur man kan motivera barn att söka läsupplevelser och kunskap om omvärlden.

Sofia Malmberg, bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm, berättar i föreläsningen Reflekterande läsning och skrivande på bloggen om boksamtal med elever utifrån reflekterande frågor om moral, etik och vänskap.

På temat läsförståelse bör även nämnas att Barbro Westlund har disputerat med sin avhandling som kommer att ges ut som bok: Att bedöma elevers läsförståelse. Hon kommer även under våren att ge ut Att undervisa i lässtrategier för förståelse, tre stycken böcker som kopplar teori till praktik och som ges ut i tre versioner: en för förskoleklass till årskurs 3, en för mellanstadiet och en för högstadiet.

För er som är nyfikna på Barbro Westlunds disputation har jag samlat ihop en del tweets från dagen i denna Storify,

Missa inte heller Barbro Westlund på DN Debatt "Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras". Hon tar upp många viktiga punkter som vi behöver utveckla för att främja våra elevers läsförståelse och kunskapsutveckling i skolans alla ämnen.

Språk och det moderna lärandet

SETT 2013 närmar sig och för er som inte riktigt vet vad det är så är det en konferens med en väldig massa föreläsare som kommer "avhandla specifika, intressanta och innovativa kunskaper, erfarenheter och fenomen som rör det moderna lärandet." 

Det finns några intressanta föreläsare som jag tänker bevaka lite extra med tanke på språkutveckling, flerspråkighet och svenska som andraspråk (Jag är ju en av de officiella SETT-bloggarna) och en av dem är Anna Anu Viik.

Anna beskrivs så här:

Anna Anu Viik är modersmålslärare i finska som vill sätta flerspråkigheten i fokus. Anna är vinnare av lärarpriset 2012 som delas ut av Lärarförbundet och har innan jobbat i grundskolan i 18 år. Anna fokuserar i föredraget ”IKT i modersmålsundervisningen” på hur IKT utvecklingen har tagit form på Gotland och hur den motiverar och förenar en geografiskt spridd elevgrupp i åldrarna 7-16 år. 

Hennes projekt med digitala verktyg och sociala medier skapar gemenskap bland eleverna, möjliggör en direkt kontakt med föräldrarna och öppnar nya dörrar för att möta andra elever i andra länder. Bland annat tar Anna upp hur man jobbar med geocoaching.

Mer om Anna Anu Viik kan du läsa via Lärarnas Nyheter.

En annan väldigt intressant föreläsare är Hanna Stehagen som skrivit mycket intressant om språkinriktad ämnesundervisning både på sin blogg och på Skollyftet. Hanna beskrivs så här på SETT-sidan:

Hanna Stehagen arbetar som språkutvecklare och gymnasielärare i svenska som andraspråk på Pauli gymnasium i Malmö. I sin undervisning arbetar Hanna språkinriktat med metoder som genrepedagogik och SIOP, som enligt forskningen har visat vara gynnsamt för flerspråkiga barn och ungdomars språk- och kunskapsutveckling. Det språkinriktade arbetet utför hon med stöd av digitala verktyg och sociala medier.

Sedan kommer jag självklart även att lyssna på Anne-Marie Körling. Jag tar varje tillfälle att ta del av hennes klokskaper. Hon beskrivs på följande sätt:

Anne-Marie Körling är en av Sveriges mest kompetenta skolutvecklare och författare men framförallt är hon en mycket "ombryende", varm och skicklig lärare med en stor vilja att sprida det goda. Hennes vassa bloggpenna inspirerar mängder med lärare i Skandinavien och som talare är hon alltid väldigt uppskattad och efterfrågad. Anne-Marie kommer att tala om barnets rätt till lärande och om hur skolan kan bemöta ungas behov och lärande på större allvar än att bara fostra dem.

Det kommer bli två väldigt intressanta dagar. Vill du veta vilka fler talare som du kan lyssna på kan du gå in på SETTdagarna.se. Vi ses där och hörs här i bloggen!

Att bli klok på sitt andraspråk

Ikväll föreläste Inger Lindberg på Kulturhuset i Stockholm under temat "Hur blir man klok på sitt andraspråk?" och jag följde föreläsningen via webben. Hela föreläsningen kommer visas i efterhand men det kommer dröja några dagar. Edit: Föreläsningen finns nu i sin helhet på NCs webbplats

Hon valde medvetet en dubbelbottnad titel på föreläsningen, dels hur man blir klok på det svenska språket. Hur kan man lära sig svenska? Vad är det i svenskan som vållar svårigheter? Dels hur man kan bli klok genom svenska språket, dvs att utveckla kunskaper på svenska. Att lära i och på ett andraspråk, alltså. Hon delade upp föreläsningen utifrån dessa två sätt att tolka titeln på.

Under föreläsningen twittrade jag en del och eftersom det var många som uppskattade att jag berättade lite om hennes föreläsning tänkte jag att jag lika väl kan samla mina tweets och lägga upp här på bloggen så ännu fler kan ta del av dem. Se det som ett snabbreferat av föreläsningen och hoppas det inspirerar er till att lyssna på hela hennes intressanta och viktiga föreläsning sedan. För er som redan är inbitna svenska som andraspråkslärare kan denna föreläsning vara ett bra sätt att lyfta diskussionen i övriga lärarkollegiet. Tipsa din rektor om denna billiga kompetensutveckling!

Symposium 2012 - dag 1

Idag var det så äntligen dags för Symposium 2012. Vi är ca 850 deltagare som ska lyssna på föreläsningar och seminarier på Stockholms universitet i två dagar.

Dagen startade med inskrivning och mingel i foajén innan Anders Philipsson, prefekt på Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet inledde konferensen.

Symposiets förste talare var Constant Leung från King's College London som talade om andraspråksämnets vara eller inte vara och komplexiteten i andraspråkslärarrollen. Om hans föreläsning har Linda på Ordklyverier skrivit ett intressant blogginlägg.

Efter en smått kaotisk mingellunch var det dags för oss som går "barn och ungdomsspåret" att vandra i väg på olika parallellagda seminarier. Jag valde att lyssna på Monica Axelsson som pratade om de förändringar som komma skall när det gäller utbildning av nyanlända elever.

Monica Axelsson utgick ifrån det pressmeddelande regeringen skickade ut för ett tag sedan och förklarade att det som i dag är Allmänna råd för nyanlända troligtvis kommer bli en förordning. Alltså inte längre ett "bör", utan ett "ska". Hon pratade också om att den definition som finns angående begreppet "nyanländ elev" kan komma att förändras till något som kan likna "Utifrån inflyttade som anlänt före eller efter skolstart. Nyanländ under 4 år."

Monica Axelsson tog också upp vikten av en pedagogisk kartläggning av nyanlända elevers tidigare kunskaper och att det kommer att bli ett krav. Det kräver att vi kommer behöva oerhört många modersmålslärare som även har ämneskompetens eftersom kartläggningen enklast och bäst görs på modersmålet.

Avslutningsvis pratade Monica Axelsson om den tvärvetenskapliga studie hon och Nihad Bunar genomför nu där de studerar mottagandet och organisationen av nyanlända elever i tre svenska kommuner.

Jag lyssnade även på lärare och skolledare från Dammhagsskolan i Landskrona som utarbetat modellklasser på sin skola där ett medvetet språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i kombination med tydliga mätinstrument och resultatanalys har lett till högre måluppfyllelse.

De berättade om hur de samarbetar modersmålslärare - klass/ämneslärare och hur det genrepedagogiska arbetet genomsyrar det mesta. De beskrev hur de omfördelat de resurser de har till sitt förfogande så de kommer eleverna till gagn på allra bästa sätt och hur de satsat på kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för alla lärare. Om just dessa modellklasser handlar ett avsnitt av radioprogrammet Lärarrummet och det programmet är jag "programchef" för, lyssna gärna på det.

Linda på Ordklyverier har bloggat om ett av de seminarier hon deltog i och det handlade också om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt fast inom språkintroduktion. Seminariet leddes av Patric Andersson och Maria Eriksson från Kvarngymnasiet i Järfälla.

Dagens sista föreläsare var René Léon Rosales som pratade om kategoriseringar, identiteter och språk. Linda har bloggat utförligt även om detta så läs gärna hennes inlägg och vill du veta mer om René Léon Rosales kan du läsa denna artikel som Lärarnas Nyheter har publicerat.

Dagen avslutades med att Helen Forsström Norén fick ta emot det nyinrättade språkdidaktiska priset till minne av Carin Rosander innan vi alla gick ut i foajén för att mingla. Grattis Helen!

Till alla er som kommit fram till mig idag och hälsat, grattat och tackat för att jag skriver denna blogg vill jag skicka ett väldigt stort TACK! Det glädjer mig så mycket!

Inspirerad till max

Idag fick jag äntligen möjlighet att få träffa Liza Greczanik som bloggar på Språkmakargatan, en blogg jag följt under många år (även om hon just nu har tagit en liten bloggpaus).

Liza föreläste för LiSA-medlemmarna i samband med Riks-LiSAs årsmöte och det var en inspirationsföreläsning där hon berättade om hur hon har använt bloggen som ett språkutvecklande verktyg i undervisningen.

Jag tycker det är fantastiskt att få lyssna på en lärare som verkligen brinner för det hon gör, som kan berätta hur och varför hon gör som hon gör och samtidigt förklara varför just detta ger ett lyckat resultat. Jag tror mycket på att lärare behöver lära av varandra och att de bästa lärarna är de som aldrig slutar att lära. Lärare behöver inspireras av andra lärare, få ny input och nya idéer och på så sätt ständigt utvärdera och utveckla sin egen undervisning.

Idag blev jag inspirerad. Idag kände jag att det här är något jag vill utveckla, prova på och göra om till mitt. Jag som arbetar med nyanlända kan inte blogga med mina elever på samma sätt som man kan göra med elever där de flesta kan läsa och skriva på svenska. Jag kan inte heller blogga på samma sätt med mina yngre elever som man kan göra med äldre elever. Men det spelar ingen roll. Jag inspirerades ändå. Jag inspirerades av Lizas sätt att beskriva de olika projekt de arbetat med, att ha en bokcirkelblogg där eleverna dels skrev inlägg om böckerna de läste men även både ställde frågor och besvarade varandras frågor i kommentarfälten.

Eller det ämnesövergripande etik/moral-tema Liza berättade om, där dilemmafrågorna levde vidare och skapade nya diskussioner i kommentarfälten och där eleverna verkligen fick vässa sina argument ordentligt. Ni vet hur det är, det är först när man verkligen måste använda sitt språk, när man verkligen har något man måste förmedla, som man gör sitt allra yttersta. Det är även i just de situationen man utvecklar sitt språk allra mest. Jag tror Lizas elever befinner sig där ganska ofta.

Liza gav många tips och idéer på hur man kan använda bloggen som språkutvecklande verktyg men hon gav även många tips och idéer på vad man kan fylla bloggen med. Vad sägs om egna radioprogram? Eller att eleverna gör egna digitala lektioner som de sedan delger varandra? Eller att de gör webbtidningar? Liza berättade även hur de på hennes skola använder bloggverktyget som en digital portfolio där lärarna har en och eleverna varsin. Där samlas alster, kommentarer och den digitala portfolion blir ett smidigt sätt att tydliggöra elevens utveckling på många olika plan.

Liza är inte bara lärare och föreläsare. Hon är även författare och har bl a skrivit boken Bloggen möter undervisningen där hon i detalj beskriver hur man kan använda bloggen som verktyg. Funderar du på att börja blogga med dina elever, oavsett om de har svenska som andraspråk eller inte, är hennes bok väl värd att läsa.

Eftersom jag vet att Liza Greczanik läser min blogg då och då vill jag passa på att tacka för idag! Det var en inspirerande föreläsning som gav mig många nya idéer!

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Liza Greczanik, bloggen i undervisningen, föreläsning, Riks-LiSA,

Sociala medier i skolan

Sociala medier, vad är det egentligen? Vad betyder sociala medier i skolans värld? Hur kan vi lärare ta hjälp av sociala medier för att utveckla elevernas lärande? Vilka fördelar finns det? Vilka fallgropar ska vi undvika? Hur börjar man? Måste man ens börja?

Vi är många lärare som vittnar om glädjen och utvecklingen hos våra flerspråkiga elever när de får chans att blogga och visa upp sitt arbete på nya sätt. Elevernas språkutveckling tar fart när de skriver för riktiga mottagare och när de nätverkar med andra, det vet vi, men helt lätt är det inte och jag vill verkligen veta mer om hur jag kan utveckla detta i min egen undervisning.

Att arbeta med sociala medier i skolan känns oerhört svårt för en del lärare medan andra lärare lätt tar till sig och gör detta till sitt eget. En lärare som föreläser om hur man kan använda sociala medier i sin undervisning är Liza Greczanik och den 22 april ska jag lyssna på henne när hon pratar om moderna medier i svenska som andraspråk.

Tema medier

Hur fångar du elevernas intresse för att lära? I anslutning till Stockholms- och Riks-LiSA:s årsmöten föreläser Liza Greczanik. Hon är författare till läroböckerna Bloggen möter undervisningen – konkreta metodiska tips (2007) och Elever Online (2009). I Lizas klassrum används datorerna framgångsrikt som redskap i språkutvecklingens tjänst.

”Moderna medier i Svenska som andraspråk”

Tid: Söndagen den 22 april 2012 kl 13.00 -16.00, med kaffepaus.

Plats: Utbildningsradions lokaler, Oxenstiernsgatan 34, Stockholm. Samling i entrén.

Anmälan till Maria Englund-Olsson, via mail mariaenglundolsson@hotmail.com senast 16 april 2012.

Är du också intresserad av att lyssna på Liza Greczanik? Det går hur bra som helst! Det är till och med helt gratis. (Eller rättare sagt, det ingår i medlemsavgiften till Riksförbundet lärare i svenska som andraspråk så är du inte medlem får du helt enkelt bli det genom att sätta in 280 kr på pg 468 36 62-3. Då ingår även en prenumeration på tidningen LiSetten, bara den är värd de där pengarna.) Uppdaterat: Det är gratis för ALLA oavsett om du är medlem eller inte!

Hoppas vi ses den 22 april!

Förövrigt vill jag tipsa om en nystartad facebook-grupp som handlar om sociala medier i skolan. Välkomna att delta i diskussionen!

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Greczanik, sociala medier i skolan, Riks-LiSA, föreläsning,

Symposium 2012 - Lärarrollen i svenska som andraspråk

Det kommer bli ett otroligt intressant Symposium 2012 i höst, närmare bestämt 4-5 okt. Årets tema är lärarrollen i svenska som andraspråk, ett högst aktuellt ämne som jag tror är oerhört viktigt att vi lyfter och belyser i ännu högre grad än vi brukar. Under två dagar kommer vi att erbjudas stora föreläsningar, seminarier och workshops och detta är två otroligt uppskattade dagar som endast återkommer var tredje år.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk planerar årets symposium för fullt och många föreläsare är redan inbokade, t ex Constant Leung, René León, Gisela Håkansson, Jarmo Lainio, Inger Lindberg, Kenneth Hyltenstam, Karin Sandwall, Lena Sjöqvist och Anna Österlund.

Symposium 2012 är 4-5 oktober i Aula Magna på Stockholms universitet och från och med slutet av mars kan man börja anmäla sig. Passa på att boka tidigt för extra förmånliga priser. Vill du dela ut information om Symposium 2012, kanske sätta upp en affisch eller maila en fil till dina kollegor så finns här en informationslapp att ladda ner som .pdf-fil.

Hoppas vi ses i höst!

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Symposium 2012, Nationellt centrum för svenska som andraspråk, föreläsning, seminarier

Att undervisa analfabeter

LiSA Stockholm bjuder in till en mycket intressant kväll den 28 november då Tiia Ojala Os kommer att berätta om hur det är att arbeta med analfabeter på SFI. Hon kommer att ge exempel på hur man kan undervisa, vad analfabeter har svårt med och detta kan även komma till nytta för oss som har elever vars föräldrar är analfabeter.

Ta med dig en kollega och kom till UR:s nya Kunskapshus (vid TV-huset, Gärdet, Oxenstiernsg. 34) måndag 28 nov kl 18.00. Först bjuder LiSA på en smörgås och vid 18.30 kommer Tiia att prata.

Anmälan sker via mail till meta.lindberg-attlerud@sundbyberg.se.

Varmt välkomna!

Symposium 2012

Nationellt centrum för svenska som andraspråks sjätte symposium äger rum i Stockholm den 4–5 oktober 2012. Temat kommer att vara lärarrollen i svenska som andraspråk och Nationellt ställer nu följande fråga till oss alla:

Vilka frågor skulle du vilja att vi belyser på symposiet? Vilka föreläsare vill du att vi bjuder in?

 Mejla dina förslag till Nationellt centrum: info@andrasprak.su.se

Språket i ämnet

Det har varit intensiva dagar med intensiva skoldebatter på twitter och mycket arbete med att få igång Skollyftet. Jag har varit på mitt livs första tweetup, där personer som twittrar under ett gemensamt ämne träffas på riktigt. Det var väldigt spännande och jag fick träffa många intressanta personer, bl a Helena von Schantz vars blogg jag följt länge.

Det har hänt så mycket de seanste dagarna att jag inte ens hunnit att skriva om föreläsningen med Gibbons och Hajer som jag var på. Där jag även fick äran att träffa Magister Björn. Väldigt trevligt! När vi ändå pratar om Björn måste ni läsa hans genrepedagogiska inlägg om hur han har arbetat med den narrativa genren med sina 4:or. Inspirerande!

Nåväl. Eftermiddagen med Gibbons och Hajer var väldigt givande. Inte så mycket nytt, kanske, när man läst det mesta som finns att läsa, men ändå en bekräftelse på att det man tänker och arbetar utifrån faktiskt är helt rätt väg.

Båda två talade om vikten av att arbeta med språket i alla ämnen och Gibbons berättade om nya skolresultat som visade på stor framgång i de skolor där man arbetat språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen. Hajer berättade att man brukade ha en ämneslärare och en språklärare som satt tillsammans med kursplanerna och gjorde ämnesövergripande planeringar för att förtydliga vad som var de språkliga målen i ämnena.

Ju mer jag läser om, och tar del av, språk- och kunskapstvecklande arbetssätt i alla ämnen, ju mer övertgad blir jag om att det är exakt så vi måste arbeta för att fler elever ska lyckas.

Jag skriver mer om vikten av lärares kompetens här.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om föreläsning, genrepedagogik, Hajer, kunskapsutveckling, Pauline Gibbons, språkutveckling

Kan både en kung och en måltid vara mäktig?

Jag önskar för en gångs skull att jag bodde i Göteborg. Där händer det många intressanta saker inom svenska som andraspråksvärlden.

I våras föreläste Kenneth Hyltenstam på Riks-LiSAs årsmöte. Det missade jag. Och på onsdag 10 nov kl 19.00-21.00 föreläser Margareta Holmegaard om ordförrådet i läromedel och skönlitteratur och frågan är om våra elever egentligen förstår vad de läser... Bor du i närheten av Göteborg så missa inte hennes föreläsning. Gratis för LiSA-medlemmar och 100 kr för övriga.

Läs mer i denna .pdf-fil.