Hur kan vi undervisa elever som ska lära sig läsa och skriva på ett nytt språk?

Jag får ofta frågor som handlar om undervisning av nyanlända elever och eftersom jag kan tänka mig att många undrar samma sak kan jag ju lika väl svara i form av ett blogginlägg i stället för i ett mejl. Denna gång handlar frågan om nyanlända elever och den grundläggande läs- och skrivinlärningen.

Läraren som skriver till mig är orolig för att deras metoder inte räcker till när det gäller elever som har ett modersmål med ett, från svenska språket, avvikande ljudsystem. Läraren skriver:

Barnen ska i det fallet lära ett nytt skriftspråk samtidigt som de lär sig svenska och de kan inte lika självklart koppla bokstäverna till ljud och kända ord. Det är här jag tror att vi misslyckas.

Något av det mest komplexa i arbetet med att undervisa nyanlända elever är just detta att många elever inte bara ska lära sig svenska, de ska även lära sig läsa och skriva på svenska. Ett språk de ännu inte behärskar. (Sedan behöver man ju även lägga till det faktum att man ofta har andra nyanlända elever, i samma undervisningsgrupp, som kanske läser avancerad litteratur på sina modersmål vilket gör undervisningssituationen ännu mer komplex.)

Läsinlärning på modersmålet

Om det finns modersmålslärare och/eller studiehandledare som kan bistå med läs- och skrivundervisning på modersmålet är det alltid den bästa lösningen (ex på hur det kan gå till finns i denna film från norska Nafo) men vi som arbetar i skolans värld vet att detta inte alltid finns som alternativ. De elever som redan "knäckt läskoden" på ett språk kan tämligen lätt "överföra" denna kunskap till ett nytt språk även om det nya språket har ett annat skriftsystem. Men det är ju långt ifrån alla nyanlända elever som kan läsa när de kommer till svensk skola och för dessa elever behöver vi ha en stor verktygslåda med olika metoder att välja på. För ingen läsinlärningsmetod passar ju alla. 

Vikten av förförståelse

Vi vet redan att det är en tillräckligt komplex process att lära sig läsa på sitt modersmål med läsningens alla avkodnings- och förståelseprocesser och detta inlägg gör inga anspråk på att vara heltäckande när det gäller läs- och skrivinlärning i stort. Vad man kan ha i bakhuvudet när det gäller nyanlända elever och läs- och skrivinlärning är att väldigt mycket underlättas om eleverna förstår vad det är de läser och skriver och att det sker i en meningsfull kontext. Att använda vanliga läsläror kan säkert fungera men min erfarenhet är att dessa läromedel ofta utgår ifrån en väldigt svensk, eller västerländsk, kulturell referensram och innehåller ofta ett språk som kan vara onödigt svårt för nyanlända elever. Dessutom är de allra flesta läslärorna skrivna utifrån föreställningen att läsaren är ca 6-7 år gammal. Våra elever kan ju vara betydligt äldre än så. Men, ibland finns det behov av läsläror och mina favoriter är då småböcker av olika slag som man kan arbeta med på en stor mängd olika sätt. Anne-Marie Körlings bok Kiwimetoden har varit en stor inspirationskälla för mig i det arbetet och jag har alltid lagt stor vikt vid förförståelsen. Att göra bildpromenader är t ex ett väldigt bra sätt att närma sig en text och skapa förförståelse innan man börjar avkoda/läsa.

Från det muntliga till det skriftliga

I min läs- och skrivundervisning har jag i stort sett alltid gått från det muntliga språket till det skriftliga och från det konkreta till det abstrakta. Det kan handla om att vi tillsammans sätter ord på sådant som vi upplevt tillsammans. Vi kanske pratar om bilder från en gemensam skogsutflykt, samlar ord i en ordbank och återberättar muntligt för varandra. Eftersom jag frekvent använder mig av cirkelmodellen i min undervisning skriver vi oftast en gemensam text som sedan får tjänstgöra som "läslära" på olika sätt. Eftersom alla elever vet vad texten handlar om behöver ingen lägga onödig energi på att försöka förstå texten utan fokus kan ligga på avkodnings- och lästräning i olika former. För vissa elever kan det handla om att leta efter någon specifik bokstav, identifiera något frekvent ord eller kanske något specifikt bokstavsljud. För andra elever kan det handla om att klippa i sär texten i ord eller meningar och lägga ihop den igen. (Ett konkret exempel på hur jag har arbetat med olika läsaktiviteter utifrån fabeln Lejonet och musen finns i detta blogginlägg.) När eleverna arbetar med lästräning av texten på olika sätt kan jag jobba intensivt med ett fåtal elever med exempelvis vägledd läsning utifrån just dessa elevers behov. En del elever behöver närma sig läsningen med hjälp av helordsläsning innan man börjar undersöka bokstavsljuden medan andra elever behöver ljuda sig fram. 

Fonologisk medvetenhet

För mig som lärare är det väldigt viktigt att jag vet hur långt mina elever har kommit i sin fonologiska medvetenhet och bokstavskännedom för att jag ska kunna lägga upp min undervisning på rätt sätt. Även om eleverna kommit olika långt och behöver utveckla olika saker kan man ändå undervisa om uttal, prosodi och bokstavsljud när vi läser och skriver våra gemensamma texter. Om jag vet att vissa av mina elever behöver träna på vissa specifika ljud ser jag till att undervisa om detta och att ge eleverna träning i just dessa ljud. Att rimma, ramsa och leka med ord är något som barn ofta gör för att öka sin fonologiska medvetenhet men detta är enligt min erfarenhet något som nyanlända elever kan ha väldigt svårt för. Därför är det viktigt att vi tränar på detta i meningsfulla sammanhang så det inte bara blir "nonsensord" som eleverna inte förstår. Men, självklart kan det finnas elever som har stort behov av särskilda ljudträningsmaterial.

Skriva i skrivarpar

När vi har skrivit en gemensam text, och arbetat med den på olika sätt, är det dags för eleverna att skriva egna texter utifrån samma struktur och med ett liknande innehåll. Här låter jag ofta eleverna skriva i skrivarpar precis som man oftast gör inom Skriva sig till läsning. Ibland låter jag elever med samma modersmål skriva tillsammans eftersom de då kan diskutera textens form och innehåll på ett helt annat sätt eftersom de har ett gemensamt språk att kommunicera på. Ibland låter jag en elev som är ny i svenska språket men som kan läsa och skriva på sitt modersmål skriva tillsammans med en elev som kommit längre i sin muntliga svenska språkutveckling men som kanske inte kan läsa och skriva. Dessa två elever kan då tillsammans åstadkomma mer utvecklade texter än vad någon av dem skulle kunna göra på egen hand. Eleverna skriver ofta på dator och de allra flesta väljer då att använda talsyntes. När eleverna skriver kan jag på ett enkelt sätt gå runt och lyssna på eleverna, läsa vad de skriver och fråga om sådant som jag undrar över. Vid dessa samtal inhämtar jag väldigt mycket information om var eleverna befinner sig i sin läs- och skrivutveckling och hur pass fonologiskt medvetna de är. Information som jag sedan dokumenterar och planerar min fortsatta undervisning utifrån.

Pedagogisk dokumentation

Jag brukar också göra löpande pedagogisk dokumentation vilket kan innebära att jag spelar in eleverna när de läser eller när de berättar något. Det kan också innebära att jag fotar av deras texter och bilder för att dokumentera processen i de fall då det inte går att spara olika versioner i datorn. Denna dokumentation är sedan guld värd, inte bara för mig att planera min undervisning utifrån, utan även för att synliggöra elevernas lärande. Eftersom eleverna är vana vid att bli filmade och/eller inspelade är det bara de första gångerna de tycker det är jobbigt att lyssna/se på sig själva. När de vant sig kan detta inspelade material i sig bli undervisningsmaterial då eleverna på ett helt annat sätt kan höra hur deras svenska språk låter. Många gånger vill eleverna spela in en gång till och en gång till så "det kan låta som riktig svenska". Där och då spelar uttalsundervisningen en jätteroll och eleverna är väldigt motiverade att lära sig rätt prosodi och uttala alla ljuden rätt. Vilket i sig gynnar deras fonologiska medvetenhet och i längden deras läs- och skrivutveckling.

Skriftspråksliknande tal

Att träna på muntligt skrivande, eller skriftspråksliknande tal, är också något vi gör i undervisningen. Det handlar om att bygga en slags bro över från det muntliga till det skriftliga. Det finns olika sätt man kan göra det på och ett sätt beskriver jag i detta blogginlägg när vi arbetar med att utveckla en berättelsestruktur. Ett annat sätt beskrivs i detta blogginlägg som handlar om muntligt återberättande och om att bygga broar mellan tal och skrift.

Inom läs- och skrivundervisningen behöver man prioritera vad man ska träna på och i exemplet med att utveckla en berättelsestruktur ovan bestämde jag mig för att agera sekreterare åt mina elever eftersom fokus låg just på att eleverna skulle få utveckla ett skriftspråksliknande tal. När elever av olika anledningar har svårt att få ner sina tankar i skrift är det ett bra tips att låta eleverna spela in det de vill skriva och sedan skriva av sin egen inspelning. På så sätt kan texterna ofta bli betydligt längre och mer omfattande än de skulle blivit annars. Med hjälp av talsyntes, stöttning i form av formuleringsmallar eller ordbanker samt återkoppling ifrån skrivkompis och lärare kan texten utvecklas ännu mer. Vilket gynnar både självkänsla och självförtroende samt elevens läs- och skrivutveckling. Dessutom blir det ju en lite mer avancerad text som sedan kan tjänstgöra som ny "läslära" på olika sätt.

Så. Går det att svara kortfattat på frågan "Hur kan vi undervisa elever som ska lära sig läsa och skriva på ett nytt språk"? Nej. Det krävs nog minst en hel bok och även om det finns en del att läsa om alfabetisering för vuxna och om tidig litteracitetsutveckling på ett andraspråk för barn finns det tämligen lite att läsa om alfabetisering för äldre barn och ungdomar. Berätta gärna hur du gör eller ge mig tips på intressanta blogginlägg så kan jag länka vidare. Det är nämligen många som undrar och som vill veta mer.

ps. Läs gärna artikeln Reading 101 for English Language Learners också.

Språklyftet - det är dags nu!

Hur många barn och ungdomar ska få lämna skolan utan att ha fått tillgång till rätt verktyg och strategier för att utveckla ett språk att tänka och lära på? Vi har i mätningar efter mätningar fått ta del av sjunkande resultat och larmrapporter om att elevers kunskapsnivå sjunker och att deras läsförmåga försämras. Vi får dessutom ta del av nödrop från universiteten att "att studenterna inte längre har det redskap som är nödvändigt för att över huvud taget kunna ta till sig humanistisk vetenskap: språket." Hur länge ska vi låta detta fortgå? Hur många elever ska få misslyckas innan vi gör något?

Det har redan fått gå för långt, enligt mig. Det är verkligen dags för Språklyftet i svensk skola!

Hur ska elever kunna utveckla sina tankar och sin kunskap om de inte har ett fullgott språk att använda sig av? Hur ska eleverna kunna läsa, förstå och lära av skriftliga texter om de inte har en välutvecklad läsförmåga? Hur ska de kunna analysera och värdera eller beskriva och förklara om de inte har ett språk att kunna kommunicera på?

Hur ska eleverna kunna ta till sig undervisningen i ett ämne om de texter (utifrån ett utvidgat textbegrepp) som används i undervisningen har ett outtalat syfte och outtalade språkliga drag och språkliga mönster? Att gå igenom "svåra ord" räcker inte på långa vägar, språket är betydligt mer komplext än så. Om vi inte undervisar explicit i hur texter är uppbyggda kan vi inte heller kräva att eleverna ska klara av att producera egna texter i samma genre.

Hur ska eleverna kunna välja mellan olika språkliga strategier eller inlärningsstrategier om vår undervisning inte tränar eleverna i just dessa strategier? Hur ska eleverna kunna förstå en texts språkliga mönster och språkliga drag om inte vi lärare är medvetna om vad som kännetecknar en argumenterande text, en förklarande text eller någon annan typ av text som vi använder oss av i vår undervisning?

Morrica är inne på samma ämne och hon ställer frågan Så - vad gör vi åt saken? Mitt spontana svar är Språklyftet!

Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen är oerhört viktigt för att elever ska kunna nå skolframgång och därför behöver vi en satsning på kompetensutveckling för ALLA lärare i dessa frågor. Vi behöver dessutom en satsning på att utveckla lärares läsundervisning för läsundervisning ska ske i alla ämnen i alla årskurser. Vi behöver överlag en satsning på att lyfta vikten av litteracitet i svensk skola och därför är det enligt mig och många fler dags för Språklyftet!

Ett språklyft efterfrågas även av ett flertal regionala samordnare för språk-, läs- och skrivutveckling så det är inte bara en fråga som rör undervisning av flerspråkiga elever. Det är en större fråga än så. Det är en demokratisk fråga i allra högsta grad för just nu har vi en stor andel barn och ungdomar som lämnar skolan utan att "kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet". (Vilket jag även berör i mitt Skollyftet-inlägg En skola för alla - en utopi.) Med detta sagt uppfyller inte skolan, enligt mig, kravet "att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem." (Lgr 11) och det är väldigt oroväckande.

I Lgr 11 har språket en oerhört viktig ställning, vilket vi alla redan känner till:

"Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga." (Lgr 11, kap 1)

Vikten av att utveckla elevernas svenska språk genomsyrar hela läroplanen och det första kunskapsmålet i Lgr 11 lyder så här:

"Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt." (Lgr 11, kap 2.2)

Sedan återfinns språkliga förmågor i alla ämnen och många delar av kunskapskraven är omöjliga att uppnå utan en god språklig förmåga vilket talar om för oss att språket är av yttersta vikt för elevernas kunskapsutveckling. Vi kan alltså inte titta på ämneskunskaper utan att fundera över vilka språkliga förmågor som krävs för att utveckla just de ämneskunskaperna. Är det så förvånande att eleverna tycker NO-språket är för svårt att förstå när lärare i naturvetenskapliga ämnen inte alltid är medvetna om vad som vållar språkliga svårigheter i just deras ämnen? Vi måste börja med oss själva och vårt ansvar att utveckla elevernas språkliga förmågor i alla ämnen.

Ska då lärare i t ex naturvetenskapliga ämnen således även vara språklärare? Nej, det kanske är en utopi, men om man som ämneslärare inte har kunskap om hur man kan göra sin ämnesundervisning mer språkinriktad borde finnas en "språkutvecklingslärare" att ta hjälp av. En "språkutvecklingslärare" är en lärare som är expert på språket i ämnet och som kan handleda ämneslärare genom att synliggöra vad det är i texterna och undervisningen som kan skapa språkliga hinder för elevernas kunskapsutveckling. En "språkutvecklingslärare" kan dessutom ge förslag på läsrelaterade aktiviteter, hur man undervisar i läsförståelse och hur man med hjälp av stöttning kan förtydliga i stället för att förenkla.

Språket är nyckeln till skolframgång och för att fler elever ska lyckas i skolan måste vi satsa på språket. Från början. Från förskola ända upp till högre utbildning. I alla ämnen, i alla årskurser och under varenda lektion. Det är vårt uppdrag och vår skyldighet på samma sätt som att "använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt" är en rättighet för alla barn och ungdomar i Sverige.

Läs även min debattartikel om Språklyftet i Skolvärlden: Språk är nyckeln till framgång

Gemensamma läsupplevelser - men vad och hur?

Jag funderar en hel del över läsning och läsrelaterade aktiviteter eftersom jag anser att en god läsutveckling är högst nödvändig för att barn och ungdomar ska kunna nå skolframgång och "finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet." (Lgr 11)

Jag har tidigare skrivit inlägg om att vi borde inhämta mer inspiration från t ex Nya Zeeland och Australien, där man fokuserar mycket på att elever ska kunna lära genom att läsa. Jag har också skrivit om biblioteket som pedagogisk resurs och på Skollyftet kan vi läsa vad ett skolbibliotek egentligen är.

Min sommarläsning bestod av böcker som på ett eller annat sätt handlar om just läsning och språkutveckling och till den läslistan kan jag lägga till mina gamla favoriter, Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse, Monica Reichenbergs böcker Vägar till läsförståelse och Läsförståelse genom strukturerade textsamtal (jag har inte läst den senare. Ännu.) Gunilla Molloys Reflekterande läsning och skrivning är också en väldigt inspirerande bok. Jag pratade böcker med Hanna Stehagen på twitter en dag och hon rekommenderade verkligen Elisabeth Arnbaks Läsning av faktatexter - från läsprocess till lärprocess så nu finns även den på min läslista.

Så. Jag har läst mycket om läsning, jag vet mycket om läsförståelsestrategier och jag känner till vikten av gemensam läsning men vad ska man då läsa tillsammans med sina elever? Jag bestämde mig för att fråga mitt utvidgade kollegium på twitter:

Vilka böcker är era favorithögläsningsböcker som ni läser (& arbetar med) i era klasser? Och i vilka årskurser? #skollyftet #läsning
— Anna Kaya (@Anna_Kaya) augusti 13, 2012

Det var många som ville dela med sig av sina erfarenheter och åsikter i frågan och här nedan listar jag alla de boktips jag fick. Kanske hittar även du något som passar dig och din klass?

@SaraMrtsell: Boktips: "Fina fisken" av Ken Blanchard. Kraften i goda relationer

@anngerdny: "Mio, min, Mio" inte att förglömma!

@hannafredin: Böckerna om Doktor Proktor av Jo Nesbø ska vara fantastiska för åk 1-3. 

@emmajennylovisa: Sofies värld av Jostein Gaarder är underbar!

@jacobaxdorph: Tips: "Mördare" är en bok i en serie av böcker av Torsten Bengtsson."rädda Ali","Döden dö" är också diskussionsvänliga o tankeväckande

@LenaAStange: läste "Mördare" av T. Bengtsson för år 5 i vår. De tyckte mycket om den & det fanns jättemycket att diskutera

@Korlingsord: RONJA RÖVARDOTTER-Astrids sista bok som ger barnen en egen suverän möjlighet att utvecklas som barn

@CamillaMillis: Bröderna Lejonhjärta för åk2-3, de flesta har sett filmen men aldrig hört boken o den förtrollar dem

@CamillaMillis: Miljonpaddan av Monica Zak för åk 1 , Eldens hemlighet av Henning Mankell för åk 5

@Anna_Kaya: En av de bästa läsupplevelserna jag haft med elever var när vi läste Spelkortsmysteriet av Jostein Gaarder i en åk 5. Magiskt!

@Catcoutu: Fröken ensam hemma åker gungstol, Gunnel Linde. Förbered kartförståelse, visar på fantasi föreställning.förmåg,vara ensam, rädsla. år 2-3

@Askeback: Sifferdjävulen! Mattefunderingar i sagoform! Underbar! Åk 7-9 för bra matematikdiskussion. Yngre,för att väcka matematiktankar

@biliwi: Kriget om källan av Cannie Möller i 4-6. Konflikter, vänskap, konfliktlösning, demokrati, makt, miljöförstöring Tunn/innehållsrik.

@Bnua: Fruktolösa Tokobertar, av Torbjörn Flygt, skojig bok med flera konstiga ord att diskutera, åk 2. Tonje & det hemliga brevet av Maria Parr, åk 3

@annakostman: Jag läste Hungerspelen med min 6:a i våras. De älskade den. Många bra diskussioner om bl a demokrati. Sen läste jag Pojken i randig pyjamas. Fler bra diskussioner och jämförelser med Hungerspelen.

@FridaMonsen: Tycker om att läsa Flyga drake med åk 9. Alex Dogboy av Monica Zak är rolig att läsa åk 4-6. Hungerspelen var också bra! 

@snickarnl: I femman jag släppte i våras läste vi oxå Monica Zak. Alex Dogboy.

@snickarnl: Jag ska ta emot en trea. För dem ska jag läsa Monica Zaks underbara böcker om Guttav och Isadora. Boan är lös!

@elisabethland: Rekommenderar Isdraken av Mikael Engström för år 4-6. Gillar Shoo len av Douglas Foley för år 8-9.

@LararHanna: Rekommenderar "Agnes Cecilia", "Snäll" och en grafisk roman "ankomsten".  

@emmajennylovisa: "Den ensamma flickan" av Debroah Gillis närmare sexan.. "Godnatt mister Tom" av Michelle Magorian

@emmajennylovisa: Häxorna av Roald Dahl i fyran -men man blir hes av att förställa rösten som överhäxan.. ;) Även Mathilda

@habe81: för att inte tala om SVJ & Jojjes ljuvliga medicin av Roald Dahl

@modestymaria: Apstjärnan av Frida Nilsson som högläsning för fyror. handling om att man inte bara ska räkna med utsidan.

Tusen tack för alla tips! Ytterligare ett fantastiskt (länk)tips fick jag från Cilla Dalén, skolbibliotekarie i Hjulsta grundskola, många boktips uppdelade utifrån ämnen finns på denna väldigt användbara sida, Skolbiblistans boktipswiki.

För övrigt minns jag en #skolchatt vi hade som handlade om just läslust, har du tid över kan det vara intressant att läsa igenom vad som skrevs under den timmen.

Sommarläsning och boktips

Jag har hunnit läsa en hel del i sommar och här ser ni ett urval av de böcker jag läst och reflekterat kring.

Trots att böckerna har olika infallsvinklar och olika fokus finns det en hel del beröringspunkter och gemensamma teman.

Ett sådant återkommande fokus är det som Anne-Marie Körling så fint kallar "Vi är och vi blir tillsammans" i sin bok Nu ler Vygotskij, dvs att lära av och med varandra. Att ha ett gemensamt lärande där vi lär ihop men på olika sätt. Vygotskijs tankar går som en röd tråd genom alla dessa böcker på olika sätt. Dels detta med att barn utvecklas i samspel med andra och att det ett barn kan göra med hjälp/stöd idag kan barnet göra självständigt imorgon, dels tankarna som handlar om skillnaderna mellan barns förstaspråksutveckling, eller hur de utvecklar vardagsspråket, och den utveckling som språket får genom undervisning, det en del kallar skolspråk eller academic language. Språk och språkutveckling är således även det ett genomgående tema i böckerna.

Ett annat gemensamt tema i böckerna är vikten av att aldrig låta eleverna vara ensamma i sitt lärande och betydelsen av en strukturerad lärare som kan undervisa explicit om sådant som eleverna behöver för att utvecklas. En lärare som vet var eleverna befinner sig och vad de behöver för stöttning för att utvecklas i just den riktning som styrdokumenten pekar. 

Läsning och läsutveckling tar stort utrymme i böckerna för det är främst genom läsning våra elever ska tillägna sig ny kunskap. Det pratas om mycket om gemensam läsning, närläsning, textsamtal, textrörlighet och vikten av att undervisa eleverna i läsförståelsestrategier som de har nytta av under hela sin skolgång och i deras framtida vuxenliv. Att kunna avkoda räcker inte, vi och våra elever måste ägna lektionstid åt att träna läsfärdigheter som att identifiera huvudbudskap, förklara och visa att vi har förstått vad vi läst, generalisera kring och dra slutsatser av vad vi har läst, förutsäga vad som kommer hända härnäst i texten, jämföra det vi läst med egna erfarenheter, jämföra det vi läst med sådant vi läst tidigare och beskriva stil och struktur i texten vi läst (Utmana, utforska, utveckla! sid 66-67). Även boken Bygga broar och öppna dörrar handlar mycket om hur vi i förskola och skola kan läsa, skriva och samtala mer om texter för att underlätta för barnen och elevernas språk- och kunskapsutveckling.

Vi kan inte ta för givet att eleverna har den bakgrundskunskap vi kanske tror att de har. Vi måste fortsätta bygga där eleverna är, inte där vi tror att de är. Alltså måste vi veta var eleverna befinner sig och eftersom eleverna oftast befinner sig på helt olika nivåer kan en arbetsmodell som Reading to Learn vara ett bra sätt att arbeta med språk- och kunskapsutveckling. I boken Learning to Write, Reading to Learn beskrivs detta arbetssätt ingående. Andra konkreta undervisningstips och idéer får man i böckerna Språkarbete i alla ämnen och Framgång genom språket, lättlästa böcker som alla lärare oavsett ämne borde läsa.

Även i boken Pedagogisk bedömning finns många konkreta exempel. Boken handlar inte bara om bedömning utan även om dokumentation och kunskapsutveckling och hur allt detta hör ihop.

Hoppas du hittar någon bok som du tycker låter intressant. Vill du diskutera någon av böckerna är du varmt välkommen att höra av dig!