31 oktober 2009

Kursplaneutkastet för svenska som andraspråk

Jag har läst kursplaneutkasten i svenska och svenska som andraspråk ett flertal gånger. Läst och tänkt. Läst och diskuterat. Och läst ännu mer.

Jag är inte helt nöjd. Jag ställer mig frågande till en mängd saker. I diskussionsforumet för svenska som andraspråk skrev jag följande:

Jag tycker att det ganska tydligt framgår att kraven är lägre ställda i
svenska som andraspråk än i svenska. I alla fall verkar det så även om tanken
inte är att det ska vara så.

Om kraven är lägre ställda är det ju förödande för ämnet svenska som
andraspråks status. Om vi ska ha två likvärdiga ämnen måste ju mål och krav vara
likvärdiga. När jag läser kursplaneutkastet i svenska ser jag ingenting som inte
också skulle passa i SVA. Men även i SVA finns sådant som passar in i kursplanen
för svenska.

Som ett exempel finns det ett krav i ämnet svenska på att eleverna ska
följa normer för stavning och språkriktighet, det är väl ett krav som borde
gälla även för SVA-elever?

Ett annat exempel är krav på IKT-presentationer med text, bild och ljud.
Ska SVA-eleverna inte behöva kunna detta?

I centrala innehållet i svenska åk 1-3 står bl a om ansvar, konsekvenser
och bemötande som är kopplade till kommunikativa handlingar i kamratgrupp och
närmaste omgivning. Det är ju något oerhört viktigt, kanske ännu viktigare för
SVA-elever, men det finns inte med i kursplaneutkastet för SVA.

Ett viktigt syfte som finns med i svenska är att eleverna ska anpassa och
utveckla sitt språk efter situation och syfte. Det är ju ett precis lika viktigt
syfte för SVA-elever men det finns inte med.

Ett exempel på ett mål i svenska som saknas i svenska som andraspråk är att
eleven ska utveckla förmågan att vilja och våga delta aktivt i olika språkliga
sammanhang. Det är väl ett oerhört viktigt mål även för SVA-elever?

Det finns mängder av exempel och ett exempel där SVA-kursplaneutkastet är
bättre formulerat är när det gäller förmågan att lyssna som på många ställen
glöms bort/är otydlig i kursplanen i svenska. Det lite luddiga "textbegreppet"
är också mer tydligt i SVA-kursplanen. Där beskriver man oftare "muntlig och
skriftlig text", i kursplaneutkastet i svenska framställs text mest som
skriftlig text.

Överlag tycker jag talandet och lyssnadet i båda kursplaneutkasten får en
underordnad betydelse jämfört med skrivandet och läsandet.


Sedan håller jag med LillaO när hon skriver att betygskriterierna måste vara överskådliga, gärna i punktform. Som det är nu är det lite för kompakt.

Jag ser fram emot nästa remissperiod.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar