20 februari 2011

Barn till särskola pga bristande kunskap

Efter Skolinspektionens rapport om särskolan har vi kunnat följa debatten om att många barn felaktigt placeras i särskola på grund av olika skäl och för några veckor sedan publicerade Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Socialstyrelsen en debattartikel som tog upp just detta. Jag ögnade snabbt igenom artikeln när den kom och tänkte återkomma till den, men som med så mycket annat lades den åt sidan och glömdes bort. Tills jag snubblade över ett radioinslag på SR International där de berättade att barn med invandrarbakgrund är överrepresenterade i särskolan och att det kan bero på okunskap att barn blir felaktigt placerade där.

Det väcker tankar. Otäcka tankar.

I debattartikeln står det så här:

I de granskade kommunerna är andelen elever med utländsk bakgrund högre i
särskolan än i grundskolan. Skolinspektionen kan i dag inte säga vad skillnaden
beror på. Om orsaken är att kommunerna – med sina bristfälliga utredningsmetoder
– tolkar de problem nyanlända elever kan ha i skolan för de skäl som motiverar
ett mottagande i särskolan är det ytterst allvarligt. Orsakerna till den större
andelen elever med utländsk bakgrund som mottagits i särskolan bör utredas
närmare.
I radioinslaget intervjuas Kristina Szönyi från Specialpedagogiska skolmyndigheten och hon säger så här:

För att rätt kunna bedöma den här gruppen elever ställs det speciella krav,
säger Kristina Szönyi.

– Det krävs en längre tid, det krävs tålamod. Det
krävs att man också har en kunskap om de här elevernas kulturella bakgrund.
Detta är något jag, och många andra som arbetar med nyanlända, brottas med då och då. Vi slåss för att elever ska få den hjälp och det stöd de behöver när det gäller specialpedagogiska insatser men ofta tycker man att det är stöd nog för eleven att få gå i förberedelseklass. Vilket det säkert är. Till en början.

Men när man efter några år fortfarande "känner" (jag väljer det ordet medvetet eftersom det är väldigt svårt att säga vad som är vad när det gäller nyanlända elever. Dessutom är det svårt att hitta testmetoder som fungerar bra för barn och ungdomar med annan kulturell och språklig bakgrund som dessutom saknar svenska språket) att något inte stämmer så dröjer det ändå väldigt lång tid innan en utredning startar och rätt insatser sätts in.

Nu får vi alltså läsa att invandrarelever är överrepresenterade i särskolan. I radioinslaget får vi ta del av en förklaring till detta:

Ett problem är att de tester som görs är bättre anpassade för elever med en
språklig och kulturell förankring i Sverige. Kristina Szönyi på
Specialpedagogiska myndigheten pekar på att sådant som ses som självklart i
Sverige kan betyda någonting helt annat i ett annat kulturellt sammanhang.

– I vår västerländska kultur är vi väldigt tydliga med att vi
kategoriserar tex verktyg för sig, frukter för sig och så vidare. I andra
kulturer har man ett mera handlingsinriktat sätt att kategorisera, det vill säga
att det kanske är en kniv och en apelsin som hör ihop. Då måste man ha den
öppenheten när man bedömer barnens sätt att kategorisera tillvaron, så att man
förstår att det här är helt relevant, säger Kristina Szönyi.
I radioinslaget får vi höra berättas om en psykolog med invandrarbakgrund och hennes syn på denna problematik:

– Hon säger till exempel att om du som barn till exempel har lämnat farmor och
farfar, du har lämnat goda vänner, du har lämnat din katt och så har du vandrat
över bergen i kyla och blötsnö och verkligen lidit umbäranden. Att du sedan ska
kunna prestera som att ditt liv har varit normalt när du sätts i en
testsituation. Det är inte så konstigt att man inte klarar det säger hon. Jag
tycker att det är en rätt så god beskrivning av problemet som sådant, det var
säga hur problematiskt det är att verkligen ställa rätt diagnos.

Detta är ett problem. Ett stort problem som skapar oerhört stora problem i framtiden för de barn som blir felaktigt placerade i särskola.

Men det är också ett problem att vi inte klarar av att ge dessa elever rätt stöd från början. Vi måste bli bättre på att lära oss vad som är vad när det gäller nyanlända elever. Vi kan inte fortsätta att gå på känsla och erfarenhet, vi måste veta med säkerhet. Vi måste utveckla fler ospråkliga testmaterial och vi måste kräva att testmaterialen ändras så de inte per automatik utgår ifrån vårt svenska kulturarv. Och framförallt, vi måste se till att vi genomför valida och reliabla utredningar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

4 kommentarer:

  1. Tack för ett bra inlägg, Anna! Jag har läst en utredning av en av min dotters väninnor (när de var nio) hon blev klassad som särskolemässig i utredningen - där för övrigt psykologen inte kan hålla reda på hennes namn utan skriver fel på flera ställen - och eftersom jag känner henne vet jag att hon är minst normalbegåvad men helt omotiverad och uppväxt i ett hem där ingen läser eller gör något intellektuellt. Mycket riktigt har hon klarat skolan alldeles utmärkt, men det var skrämmande att se hur trubbigt utredningsinstrumentet kan vara. Jag tror att den flickan kan ha ADHD och jag undrar om hon fick den här diagnosen för att det handlade om en flicka? Om man kan råka ut på det sättet pga kön och bakgrund, hur mycket större ska inte risken vara med hinder som språk, kultur, trauma?

    SvaraRadera
  2. Det är ett otäckt moment 22: för att få bättre kulturell förståelse, eller kanske egentligen kulturell medveten om skevheten i många förment objektiva "psykologiska" tester, så behöver vi fler personer med annan kulturell och språklig bakgrund på "testarnas" positioner.

    Men personer med annan kulturell och språklig bakgrund är just de som missgynnas av testerna och utestängs från de positioner där de skulle behövas...

    SvaraRadera
  3. Helena och Björn, tack för era svar.

    Helena, det finns så många barn som inte testmaterialen inte passar för. Det är skrämmande att tänka på hur många det kan vara som inte får rätt hjälp för att vi har begränsade möjligheter att göra valida och reliabla utredningar.

    Dessutom är det ju ett moment 22, som Björn skrev.

    SvaraRadera
  4. Hello! Someone in my Myspace group shared this website with us so I came to look it over.
    I'm definitely enjoying the information. I'm book-marking
    and will be tweeting this to my followers! Great blog and outstanding design.



    Here is my web site - golf shoes for women

    SvaraRadera