Läsförståelse och lässtrategier

Det här med begrepp, och vad vi lägger in i dem, är alltid lika intressant att fundera kring. Jag har lite då och då hört läsförståelsestrategier och lässtrategier användas synonymt, som om det vore samma sak. Vilket det i och för sig kan vara men det behöver inte vara så.

På facebook idag såg jag en fråga där Cecilia Sundh funderade över detta med vad som menas med lässtrategier när kunskapskraven i svenska delar upp lässtrategier och läsförståelse i olika meningar:

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. (Lgr 11, svenska som andraspråk, betyget E, åk 6)

Jag svarade att det blir lite förvirrat när vi ibland pratar om läsförståelsestrategier och ibland lässtrategier och att jag föredrar Skolverkets begrepp läsförståelseprocesser som i sin tur kräver att eleverna kan olika lässtrategier. För det är ju faktiskt så att man rent tekniskt kan läsa med flyt utan att förstå. Ett konkret exempel ur min egen undervisning för nyanlända är att en hel del elever säkert skulle klara av biten med att läsa med flyt genom att använda lässtrategier (eftersom avkodning, koppla ljud/bokstav etc oftast inte är så svårt) men de skulle inte klara av att visa grundläggande läsförståelse. Om jag ska kartlägga mina elevers läsutveckling behöver jag självklart ha koll på hur långt de kommit när det gäller avkodning och användningen av lässtrategier som leder till att eleven kan läsa med flyt men jag undrar verkligen varför det är intressant att dela upp ovan citerade del ur kunskapskraven i två olika delar? Varför ska vi bedöma dessa två delar som om de vore två fristående delar som inte hörde ihop? (Ja, detta görs i en del läromedel och det görs t ex i min kommuns webbaserade lösning för dokumentation av elevernas utveckling, se bild nedan). Jag menar, vad är läsa med flyt värt om eleven inte samtidigt visar läsförståelse?

Att förenkla bedömningsprocessen genom att klippa sönder kunskapskraven kan säkert vara bra. Men det kan också vara förvirrande, vilket det lätt kan bli i detta fall.

Strategier och funktionellt språkanvändande

För mig är strategier verktygen vi måste undervisa om, och få eleverna att använda sig av, på vägen mot ett funktionellt språkanvändande (eller i detta fall en funktionell läsförmåga som självklart även inbegriper läsförståelse). Lässtrategier handlar om hur man gör, och hur man kan göra, när man lär sig att läsa och när man på olika sätt använder sin läsförmåga. Jag brukar koppla ihop detta med funktionell läsförmåga till Luke & Freebody-modellen som handlar om att eleverna måste få ingå i en social gemenskap och delta i många olika processer när det gäller läs- och skrivaktiviteter. Eleverna behöver då få tillgång till följande resurser, inte bara delar av resurserna utan alla, för att kunna utveckla litteracitet:

"Ur: "Bygga broar och öppna dörrar" Jönsson (2009)"

Utgår man ifrån bilden ovan inser man att en välutvecklad, funktionell läsförmåga handlar om så mycket mer än det vi lite begränsat kallar läsförståelse. Det betyder att vi behöver titta på vilka läsförståelseprocesser våra elever behärskar och vilka de behöver fortsätta att utveckla för att kunna använda sin läsförmåga. Och det är där lässtrategierna kommer in.

Fokus läsförståelse och föreläsningar om läsundervisning

Under Skolforum 2013 erbjöds ett flertal föreläsningar som handlade om läsundervisning och undervisning i lässtrategier. Som tur var filmades dessa av UR Samtiden och nu kan vi ta del av dessa i efterhand via UR play.

Martin Widmark, som tagit initiativet till En läsande klass bjöd på en föreläsning som heter Från ABC och läskondis till läsförståelse och läslust. Har du ett facebook-konto kan du hålla koll på projektet, och bli delaktig samt inspirerad, genom att gå med i En läsande klass på facebook.

Skolforum erbjöd även föreläsningar med lärare som delade med sig av exempel på hur läsundervisning kan se ut i praktiken. Marie Trapp, lärare i Nyköpings kommun och en av tre lärare som fick Svenska Akademiens svensklärarpris 2013, bjöd på en föreläsning som heter Läsförståelsestrategier i praktiken i år f-3. Malin Gonzales, Malin Hugander och Malin Jonsson från Sätraskolan i Stockholm berättade om läsförståelsestrategier i praktiken i årskurs 4-6. Inspirerande och intressant att lyssna och lära av!

Ulla Damber, forskare i läs- och skrivutveckling, berättar i sin föreläsning Betydelsen av tidiga textmöten att tidiga textmöten hjälper barn att utveckla strategier i sin senare läsning. Hon talar om hur man kan motivera barn att söka läsupplevelser och kunskap om omvärlden.

Sofia Malmberg, bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm, berättar i föreläsningen Reflekterande läsning och skrivande på bloggen om boksamtal med elever utifrån reflekterande frågor om moral, etik och vänskap.

På temat läsförståelse bör även nämnas att Barbro Westlund har disputerat med sin avhandling som kommer att ges ut som bok: Att bedöma elevers läsförståelse. Hon kommer även under våren att ge ut Att undervisa i lässtrategier för förståelse, tre stycken böcker som kopplar teori till praktik och som ges ut i tre versioner: en för förskoleklass till årskurs 3, en för mellanstadiet och en för högstadiet.

För er som är nyfikna på Barbro Westlunds disputation har jag samlat ihop en del tweets från dagen i denna Storify,

Missa inte heller Barbro Westlund på DN Debatt "Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras". Hon tar upp många viktiga punkter som vi behöver utveckla för att främja våra elevers läsförståelse och kunskapsutveckling i skolans alla ämnen.