09 februari 2014

Läsförståelse och lässtrategier

Det här med begrepp, och vad vi lägger in i dem, är alltid lika intressant att fundera kring. Jag har lite då och då hört läsförståelsestrategier och lässtrategier användas synonymt, som om det vore samma sak. Vilket det i och för sig kan vara men det behöver inte vara så.

På facebook idag såg jag en fråga där Cecilia Sundh funderade över detta med vad som menas med lässtrategier när kunskapskraven i svenska delar upp lässtrategier och läsförståelse i olika meningar:
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. (Lgr 11, svenska som andraspråk, betyget E, åk 6)
Jag svarade att det blir lite förvirrat när vi ibland pratar om läsförståelsestrategier och ibland lässtrategier och att jag föredrar Skolverkets begrepp läsförståelseprocesser som i sin tur kräver att eleverna kan olika lässtrategier. För det är ju faktiskt så att man rent tekniskt kan läsa med flyt utan att förstå. Ett konkret exempel ur min egen undervisning för nyanlända är att en hel del elever säkert skulle klara av biten med att läsa med flyt genom att använda lässtrategier (eftersom avkodning, koppla ljud/bokstav etc oftast inte är så svårt) men de skulle inte klara av att visa grundläggande läsförståelse. Om jag ska kartlägga mina elevers läsutveckling behöver jag självklart ha koll på hur långt de kommit när det gäller avkodning och användningen av lässtrategier som leder till att eleven kan läsa med flyt men jag undrar verkligen varför det är intressant att dela upp ovan citerade del ur kunskapskraven i två olika delar? Varför ska vi bedöma dessa två delar som om de vore två fristående delar som inte hörde ihop? (Ja, detta görs i en del läromedel och det görs t ex i min kommuns webbaserade lösning för dokumentation av elevernas utveckling, se bild nedan). Jag menar, vad är läsa med flyt värt om eleven inte samtidigt visar läsförståelse?


Att förenkla bedömningsprocessen genom att klippa sönder kunskapskraven kan säkert vara bra. Men det kan också vara förvirrande, vilket det lätt kan bli i detta fall.

Strategier och funktionellt språkanvändande

För mig är strategier verktygen vi måste undervisa om, och få eleverna att använda sig av, på vägen mot ett funktionellt språkanvändande (eller i detta fall en funktionell läsförmåga som självklart även inbegriper läsförståelse). Lässtrategier handlar om hur man gör, och hur man kan göra, när man lär sig att läsa och när man på olika sätt använder sin läsförmåga. Jag brukar koppla ihop detta med funktionell läsförmåga till Luke & Freebody-modellen som handlar om att eleverna måste få ingå i en social gemenskap och delta i många olika processer när det gäller läs- och skrivaktiviteter. Eleverna behöver då få tillgång till följande resurser, inte bara delar av resurserna utan alla, för att kunna utveckla litteracitet:

"Ur: "Bygga broar och öppna dörrar" Jönsson (2009)"
Utgår man ifrån bilden ovan inser man att en välutvecklad, funktionell läsförmåga handlar om så mycket mer än det vi lite begränsat kallar läsförståelse. Det betyder att vi behöver titta på vilka läsförståelseprocesser våra elever behärskar och vilka de behöver fortsätta att utveckla för att kunna använda sin läsförmåga. Och det är där lässtrategierna kommer in.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar