De nyanlända eleverna - hur gör man?

Många skolor och kommuner famlar runt när det gäller organisationen och undervisningen av nyanlända elever. Hur gör man? Hjulet uppfinns om och om igen och det verkar inte som att kommuner och skolor lär speciellt mycket av varandra när det gäller just dessa frågor.

Jag blev väldigt glad när Skolverkets nya stödmaterial kom, äntligen finns många goda exempel att lära av! Men allt går inte att lära sig genom att läsa, ibland behöver man även prata och dela erfarenheter med några som lyckats riktigt bra.

Jag har haft kontakt med Annechatrin Brandén, rektor på Nibbleskolan i Hallstahammar, en av skolorna som Skolverket har gjort ett intressant reportage om i stödmaterialet, och jag bad henne berätta lite mer om hur det går till när nyanlända elever börjar i deras skola. Det intressanta inlägget kan du läsa på Skollyftet.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om nyanlända elever, språkutvecklande arbetssätt, Skolverket, goda exempel,

Att lyfta skolan - goda exempel

Det verkar som att vi är en hel del lärare och andra skolintresserade som tycker att det är viktigt med en mer positiv motvikt till medias skolgranskning. På twitter lever nu #skollyftet och det dyker upp goda exempel titt som tätt.

För att dessa goda exempel inte ska falla i glömska behöver vi troligtivs en samlingsplats men eftersom hemsidebygge inte är min starka sida väljer jag i stället att samla dessa goda exempel i min blogg så länge.

Ett gott exempel på hur man arbetar med bloggen i undervisningen och får eleverna att bli ett med boken samtidigt som de kommunicerar med andra utanför skolan är Detektiven Emil och vi.

Ett annat sätt att arbeta med bloggen i undervisningen är Vetenskap och upplysning

Vittra vill gärna lyfta frågan om kreativa miljöer och tipsar om denna sida där man kan hitta inspiration.

Lärarförbundets tidningar Alfa och Origo publicerar ofta artiklar som lyfter goda exempel. Sajten Pedagogstockholm.se likaså.

Kungsgårdens skola i Sandviken berättar om hur de arbetar med att skriva sig till läsning. På dator.

En lista över kommuner som satsar på skoldatatek och hur man kommer i kontakt med dem hittar man på Sveriges skoldatateks sida.

Second sport är ett spännande skolprojekt av elever på handelsprogrammet på Holavedsgymnasiet i Tranås.

Här hittar du en .pdf med elevers egna berättelser om hur elevdatorer lyfter elevers lärande.

Såklart är dagens "måste-läsa" även Zarembas del 3 i DN.

Fler goda exempel kommer och återfinns även här.

Uppdaterat: Nu finns Skollyftet som egen blogg och även på twitter. Välkomna!

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om goda exempel, skollyftet,

Genrepedagogik - goda exempel

Många som sätter sig in i genrepedagogik slås av att det är så komplext och många gånger svårt att förstå sig på. I litteraturen är det ofta svårt att få en bild av hur det är att jobba genrepedagogiskt och då är det fantastiskt att det finns lärare ute i landet som delar med sig av sina erfarenheter och sina goda exempel.

Som ett led i den nystartade #skollyftet-satsningen (som motvikt till Aftonbladets #Skolraset och övrig medieskildring av svenska skolan) vill jag nu lyfta fram Magister Björn och hans inspirerande arbete med att tydliggöra texters struktur för att eleverna ska utveckla sin läs- och skrivförmåga samtidigt som de tillgodogör sig kunskap i de olika ämnena.

Ta del av Magister Björns 10 tips för att komma igång med genrepedagogik och fundera över, verkligen fundera över, varför vi inte har anammat detta arbetssätt tidigare.

Läs här hur Magister Björn med hjälp av stöttning, struktur och Fåret Shaun får eleverna att bli mer kreativa när de arbetar med den narrativa genren.

Missa heller inte Magister Björns förklaring till frågan "Vad har man för nytta av grammatik?" Det inlägget väcker många tankar och man inser att eleverna faktiskt har ett behov av att kunna sin funktionella grammatik, och framförallt, behov av ett gemensamt metaspråk.

Tack för alla goda exempel, Björn, och tack för all inspiration!

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om genrepedagogik, goda exempel, språkutveckling, kunskapsutveckling

Att lyfta goda exempel

Jag har läst Aftonbladets livegranskning Skolraset och funderar om jag verkligen vill lägga ner tid och energi på att få min lärarröst hörd i det forumet. Missförstå mig rätt, det är bra att media granskar skolan, friskolorna och bakomliggande, eventuellt ekonomiska, intressen men jag tror inte det är rätt forum för mig. Jag vill lyfta goda exempel. Jag vill blicka framåt. Jag vill utveckla skolan utan att behöva skuldbelägga och leta syndabockar på vägen. Vi har inte tid med det. Vi har en generation barn och unga som inte kan vänta längre nu.

Så. Därför har jag bestämt mig för att fokusera på det positiva med vår svenska skola. Kanske i form av #skollyftet i stället för #skolraset Och eftersom jag är fast övertygad om att vi kan få alltfler elever nå skolframgång om vi bara använder rätt verktyg så tänker jag lista några goda exempel där man har lyckats förbättra skolans och elevernas resultat med hjälp av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i alla skolans ämnen.

Knutbyprojektet var ett språkutvecklande projekt på Knutbyskolan, Rinkeby, Stockholms stad, från 2004 till 2010 och när man läser Knutbyskolans kvalitetsredovisning 2009 (.pdf) kan man läsa:

Elevernas resultat på NP har detta år radikalt förbättrats, se nedanstående
jämförelse.
Resultat i svenska 1998-2008 i snitt 57%, årets resultat 93%
Resultat i engelska 1998-2008 i snitt 70%, årets resultat 91%
Resultat i matematik 1998-2008 i snitt 65%, årets resultat 93%

Det är en rejäl förbättring. Kvalitetsredovisningen för 2010 visar ett, igen, försämrat resultat men det kan delvis förklaras med ett stort antal nyanlända elever i årskurserna som deltar i nationella proven.

På Brotorpsskolan i Bagarmossen har ett antal lärare deltagit i Stockholm stads "Reading to learn"-projekt och de tycker att deras nyvunna kunskaper leder till att de nu kan nå alla elever.

Arbetssättet ger dessutom ett konkret samarbete mellan olika ämnen och man kan läsa avancerade texter, dessutom tar eleverna snabbt till sig metoden och lär sig korrekta vetenskapliga begrepp.
- Många elever med stora svårigheter har tack vare den explicita undervisningen kunnat lyftas väldigt snabbt. Vi har hittat verktygen som vi behöver och alla vinner på Reading to Learn, säger Birgitta Thorander. (lärare i sv,sva och spanska)

Mer om detta kan man läsa på Skolverkets sida om hur Read to Learn lyfter skriftspråket. Ämneslärarföreningen LiSA (Riksförbundet lärare i svenska som andraspråk) skriver även om detta i tidningen Lisetten, nr 1/2011 och just det numret finns att ladda hem som .pdf-fil.

Språkforskningsinstitutet i Stockholm är en stor resurs och borde vara en stor inspirationskälla för andra kommuner i Sverige.

Vet du om goda exempel där fler elever når bättre resultat med hjälp av ett genrepedagogiskt arbetssätt får du gärna fylla på listan. Jag länkar mer än gärna!

Har du andra goda exempel på lyckade framgångsfaktorer för svensk skola är det minst lika viktigt! Nu ska vi lärare inte vara tysta längre.

Låt oss lyfta de goda exemplen! Tillsammans!

Uppdaterat:

Marie Linder skriver om ett i särklass gott exempel som också handlar om #merkateder-debatten.
Robert Wallden skriver om ett gott exempel på hur de arbetar med bedömning för lärande.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om genrepedagogik, goda exempel, skollyftet, skoldebatt, språkutveckling, kunskapsutveckling,