Förändringsagenter - med rätt att utveckla!

Som andra pass på torsdagens SETT-mässa valde jag att gå och lyssna på Sandra Wissting, Patrik Glad och Lena Agda Ringström som kallar sig förändringsagenter och processledare på Atea Skola som har följande vision: "Vi vill vara med och skapa en skola där alla pedagoger har tillgång till effektiva digitala verktyg och där alla pedagoger kan använda modern teknik som verktyg som fördjupar lärandet."

Det är viktigt att skolledare initierar samtal om vilken vision man har. Man måste lyfta blicken, sikta mot stjärnorna så man kommer över trädtopparna och först då kan man flyga fritt. Man ska ha en långsiktig vision men även kortsiktiga tydliga mål på vägen.

Att ha pedagogiska samtal under tiden är en framgångsfaktor. Var befinner vi oss nu? Vad har vi för kompetens idag? Hur kan vi gå vidare? Ska skolutveckling vara som en rak motorväg eller finns det vinster med att man tar lite småvägar och får spännande erfarenheter under vägens gång?

Teknisk problematik på skolorna kan vålla svårigheter och kommunikationen mellan skolpersonal och IT-avdelningen fungerar inte alltid optimalt. Att skapa plattformar där lärare, skolledare, IKT-pedagoger kan mötas och samtala tillsammans med personal från IT-avdelningen underlättar mycket.

En-till-en-satsningar och digital teknik bidrar dels till att synliggöra lärandet för eleverna men det underlättar även för att kunna bjuda in föräldrar och andra till skolans värld.

Lokalerna är inte alltid anpassade till de arbetssätt man vill använda sig av men man kan alltid förändra något.  Att se på sina lokaler med kreativa ögon, och med nya ögon, kan leda till att man hittar nya lösningar. Sandra tar exemplet på att man faktiskt inte behöver ha en projektorduk framför tavlan för hur ska man då kunna anteckna samtidigt?

Att titta på schemaläggning och klass/gruppindelning tillsammans och med nya ögon kan öppna upp för nya sätt att organisera så man kan få till en mer flexibel organisation utifrån de elever man har och de pedagogiska tankar man har.

Som rektor måste man våga fatta beslut och man måste våga satsa även om andra tvekar. Det kanske inte blir rätt första gången men man lär sig på vägen och det blir bättre på vägen. Som lärare behöver man våga tänja lite och lära av varandra och våga lära tillsammans med eleverna. Att våga använda tekniken trots att man inte har fått lära sig hur. Att våga öppna upp och dela med sig av sådant som fungerar bra och sådant som vi har misslyckats med.

Det utvidgade kollegiet via sociala medier fyller en viktig funktion för skolutveckling i form av att man delar med sig av information, tips och idéer och genom att man för lärande samtal tillsammans. Att anordna t ex Teachmeet och Edcamp i sin egen skola eller i sin kommun är ett bra sätt att främja pedagogiska samtal.

Modersmålsundervisning och IKT

Anna Anu Viik, prisbelönt modersmålslärare, berättar för oss om hennes lärarresa i Sverige. Från svenska som andraspråkslärare i Sollentuna till modersmålslärare i finska på Gotland.

Anna har startat en facebook-grupp som heter Modersmål i Sverige där man kan prata mer om frågor som rör modersmålsundervisning.

Anna har allt sitt material i sin bil. Bilen och mobiltelefonen blir oerhört viktiga arbetsverktyg när man har elever i väldigt många olika skolor.

Livet som modersmålslärare kan vara ensamt. Att kunna reflektera över undervisningen tillsammans med kollegor är väldigt svårt när man arbetar som modersmålslärare på Gotland. Anna har hittat sina kollegor via sociala medier, det utvidgade kollegiet, och där kan hon inspireras och lära tillsammans med andra.

Annas elever är i alla åldrar och de kan olika mycket finska. De allra flesta har ett välutvecklat svenskt språk.  

När Anna Anu Viik funderade över de förmågor som eleverna ska utveckla i ämnet modersmål och när hon utgick ifrån de elever hon undervisar förstod hon att hon var tvungen att tänka nytt. Hon började med olika slags projekt, t ex fick eleverna producera en tidning som hade verkliga mottagare. Anna insåg att IKT, sociala medier och olika digitala verktyg blev väldigt viktiga för att skapa relevans och meningsfullhet för eleverna. Hon började kommunicera med elever och föräldrar med hjälp av facebook-grupper. Kontakten med föräldrarna ökade markant och blev väldigt mycket bättre med hjälp av facebook.

Eleverna lade ut sina arbeten, de ville visa upp för sina egna och andras föräldrar och för varandra. Anna Anu Viik kommenterade elevernas material på nätet och eftersom eleverna mer än gärna ville ta del av varandras kommentarer var det lycksamt.

Anna Anu Viik pratar om nya metoders sätt att utveckla en nationell identitet och som exempel nämner hon att i facebook-gruppen delas även material som har med Finland och den finska kulturen att göra. De har bytt språk i facebook från svenska till finska för att se hur facebook ser ut i Finland och på så sätt lära sig att använda begreppen "Gilla" och "Dela" på finska.

Klassbloggar fyller en viktig funktion. De har inga klassrumsväggar att sätta upp alster på och då är klassbloggen deras substitut. Via bloggen har de fått kontakt med elever i Finland och de har olika slags utbyten.

De har även arbetat med att skapa filmer, som ett exempel har högstadieeleverna har skapat filmer till de yngre eleverna. Eleverna får skriva manus, agera regissörer, filma, vara skådespelare och lära sig hur man skapar film. En process som stärker självkänslan.

Variation i undervisningen är viktigt, säger Anna Anu Viik. Utepedagogik är ett bra sätt och Anna är ofta utomhus med sina elever. De sitter kanske runt en eld och pratar om ordspråk och talesätt om eld och annat som tränar den muntliga förmågan. Utomhus kan man på ett enkelt sätt leta efter saker och beskriva dem, kanske för någon som inte får titta på föremålet. Man kan även fotografera och skapa en berättelse av bilderna. Lekar är ett fantastiskt sätt att utveckla språket på. "Låt eleverna använda alla sina sinnen!, säger Anna Anu Viik.

Geocaching är uppskattat av eleverna och något som Anna väver in i sin undervisning eller under Elevens val-tid. "Tänk, då får jag samarbeta med en annan lärare", säger Anna. "Det uppskattar jag!"

Anna Anu Viiks elever guidar på Gotland och i år ska de ha en Pippi-guidning som de förbereder nu. Guidningen dokumenteras med foto och film och blir tillgänglig för väldigt många som vill ta del av den.

Det finns ingen modersmålslärarutbildning och undervisningen är inte alltid prioriterad i skolan och då blir undervisningsmaterial och övriga resurser oerhört viktiga. "Användningen av IT kan öppna nya möjligheter till information och kommunikation på modersmålet. Det gör datorn till ett viktigt redskap för både lärare och elever", står det i kommentarmaterialet till kursplanen i modersmål. Är det några som verkligen behöver ha tillgång till datorer och lärplattor så är det modersmålslärare, säger Anna Anu Viik angående resurser.

Sigtunaboxen - skolutveckling i Sigtuna

Jag får många frågor om Sigtunaboxen eftersom jag i måndags 28/1-13 twittrade väldigt mycket under taggen #Sigbox. Många blev inspirerade och intresserade: "Vad är det där Sigtunaboxen egentligen för något? Var kan vi läsa mer? Berätta!"

Eftersom Sigtuna kommun inte har skrivit något om Sigtunaboxen på webbplatsen ännu (det är på gång) tänkte jag försöka samla mina tankar och intryck om detta intressanta skolutvecklingsprojekt på min egen blogg. Jag börjar med att försöka förklara vad tanken med Sigtunaboxen är så återkommer jag med mina egna reflektioner under resans gång.

Sigtunaboxen har vuxit fram utifrån det skolutvecklingsprogram för framtidens skola som Sigtuna kommun har tagit fram. Förväntningarna och målen är högt ställda:

Detta är ett program som anger vad som är viktigt för utvecklingen av grundskolan och gymnasieskolan i Sigtuna kommun. En tydlig och hållbar satsning på kunskap, delaktighet, trygghet och organisation ska senast 2015 ge Sigtuna kommun en plats bland de bästa skolkommunerna i Sverige.

I Lärarförbundets senaste rankning gällande Sveriges bästa skolkommun hamnade Sigtuna på plats 236. Vi har alltså en rejäl resa framför oss och för att lyckas bli en av de bästa skolkommunerna 2015 måste det satsas rejält. På alla nivåer. I skolutvecklingsprogrammet står det även att

Alla elever ska stimuleras att nå eller överträffa sina kunskapsmål i alla ämnen, utifrån höga förväntningar och egna individuella möjligheter.

och det är här vårt treåriga skolutvecklingsprojekt Sigtunaboxen kommer in i bilden.

Sigtunaboxen tar sitt avstamp i tanken att "lärarnas pedagogiska skicklighet och deras återkoppling till eleverna är centralt för elevernas skolresultat" (för att citera SKL och indirekt även Hattie) och att lärande bara kan ske om eleverna förstår vad de lärt sig. Men det handlar även om att fundera över vad kunskapande för framtiden innebär och vilka krav det ställer på skolan och lärarna.

Sigtunaboxen = BFL + IKT + språk

Sigtunaboxen innehåller tre väldigt viktiga beståndsdelar, bedömning för lärande (BFL), informations- och kommunikationsteknik (IKT) och språkutvecklande arbetssätt. Fokus ligger på att utveckla lärarnas kompetens så att de kan hjälpa eleverna att träna upp sin förmåga i att se sin egen kunskapsutveckling, sin lärandeprocess och förmågan "att utveckla en näsa för kvalitet", som Anders Holmgren från Borås sa på vår uppstartsdag 28/1-13. IKT och användningen av olika digitala verktyg och digitala medier underlättar för ett synliggörande av kunskap och elevens egen lärandeprocess på samma gång som det underlättar för ett meningsfullt lärande och är därför en viktig beståndsdel i Sigtunaboxen.

På vår uppstartsdag visade Patricia Diaz upp en mängd olika verktyg och deras användningsområden och hennes presentation kan du bläddra i här:

Webben i undervisningen, Sigtuna 28 januari 2013 from Patricia Diaz

Hur fungerar det?

Rent praktiskt innebär Sigtunaboxen att varje skola utser ett antal lärare som får delta i en samtalsledarutbildning, en form av kollegialt lärande som leder till utveckling av undervisningen. Dessa lärare kommer sedan vara samtalsledare på sin egen skola och leda varsin samtalsgrupp vilket leder till att alla lärare deltar i denna satsning. Lärarna kommer att träffas i dessa samtalsgrupper var fjärde vecka och på så sett utveckla sin egen praktik med gruppens stöd.

Samtliga skolors utsedda samtalsledare påbörjar utbildning under februari 2013 och utbildningen innehåller en BFL-del och en IKT-del. BFL-delen leds av kursledare från Borås, som har genomfört ett liknande utvecklingsprojekt (Robert Walldén är en lärare i Borås som skrivit lite om hans tankar om detta projekt på Skollyftet), och IKT-delen av utbildare inom IKT. Utbildningen kommer även kryddas med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Sigtunaboxens projektledare Lars Sundberg och Pi Högdahl presenterar Sigtunaboxens kollegiala lärande på följande sätt.

Jag är en av de lärare som kommer bli utbildad till samtalsledare och vår första träff är redan nästa vecka. Jag ser verkligen fram emot att få delta i denna väldigt intressanta skolutvecklingsresa med hjälp av Sigtunaboxen. En resa där jag får chans att lära av och med mina kollegor och där vi kommer att få möjlighet att utveckla framtidens skola i Sigtuna tillsammans.

Ni som känner mig vet ju att jag verkligen förordar kollegialt lärande där man lär av och med varandra och att mitt utvidgade kollegium betyder otroligt mycket för mig. Det är nog därför jag så starkt känner att Sigtunaboxen är helt rätt väg att gå. Jag hoppas och tror att jag har rätt.

På återhörande!

ps. Läs gärna vad Gunilla Ordell, rektor på en av kommunens skolor, Råbergsskolan, skriver om sjösättningen av Sigtunaboxen.

Magneter och språk

Jag hittade ett intressant klipp som Ulrika Jonson har spelat in om en "kylskåpsmagnets-sida" som jag skulle kunna tänka mig att arbeta med tillsammans med mina elever.

Vi brukar ganska ofta "klippa sönder" olika texter eller meningar för att försöka rekonstruera dem, eller bygga om meningarna på helt nya sätt. Jag har haft en StarBoard i mitt klassrum som har haft en sådan funktion men med hjälp av denna sida kan man göra detta direkt i datorn eller tillsammans i klassen med hjälp av en projektor.

Man kan också tänka sig att man kan sortera olika sorters ord. Ulrika tar ordklasser som exempel i klippet nedan men man kan lika väl tänka sig att man sorterar ord i över- och underordning (t ex djur - husdjur - katt) eller att man ska sortera olika ord utifrån likheter/olikheter, typ "Vilken ska bort?". Man kan också tänka sig att man skriver upp alla processer/verb som återfinns i en instruktion som eleverna har arbetat med och sedan låta eleverna lägga processerna i rätt ordning innan de skriver en återgivande text om hur de gjorde uppgiften utifrån instruktionen. Såklart kan man göra samma sak utifrån något man gjort tillsammans, ett studiebesök eller liknande, för att eleverna ska få träna på att återberätta. Ett alternativ skulle vara att man även gav eleverna ett flertal olika tidsbindeord att välja mellan för att träna på att använda och variera mellan "Först..", "Efter det...", Sedan..." Efteråt..." och "Till sist..."

Ett annat användningsområde är att eleverna får använda magnetfunktionen när de ska sortera upp fakta som ska ingå i en rapport för att förtydliga vilken fakta som ska ingå var. I en beskrivande rapport för ett djur kan det betyda att man sorterar upp beskrivande ord som har med föda att göra i en stapel, beskrivande ord som har med ungar att göra i en annan t ex.

För de elever som är i början av sin läs- och skrivutveckling kan magneterna vara ett bra sätt för dem att kunna arbeta med sin text på ännu ett sätt. Att klippa i sär och sedan bygga ihop en redan känd mening kan vara ett bra sätt att både träna på ordigenkänning, avkodning och meningsbyggnad.


Magneter och språk av Ulrika Jonson (Ulrikas youtube-kanal)