Anna Anu Viik, prisbelönt modersmålslärare, berättar för oss om hennes lärarresa i Sverige. Från svenska som andraspråkslärare i Sollentuna till modersmålslärare i finska på Gotland.
Anna har startat en facebook-grupp som heter Modersmål i Sverige där man kan prata mer om frågor som rör modersmålsundervisning.
Anna har allt sitt material i sin bil. Bilen och mobiltelefonen blir oerhört viktiga arbetsverktyg när man har elever i väldigt många olika skolor.
Livet som modersmålslärare kan vara ensamt. Att kunna reflektera över undervisningen tillsammans med kollegor är väldigt svårt när man arbetar som modersmålslärare på Gotland. Anna har hittat sina kollegor via sociala medier, det utvidgade kollegiet, och där kan hon inspireras och lära tillsammans med andra.
Annas elever är i alla åldrar och de kan olika mycket finska. De allra flesta har ett välutvecklat svenskt språk.
När Anna Anu Viik funderade över de förmågor som eleverna ska utveckla i ämnet modersmål och när hon utgick ifrån de elever hon undervisar förstod hon att hon var tvungen att tänka nytt. Hon började med olika slags projekt, t ex fick eleverna producera en tidning som hade verkliga mottagare. Anna insåg att IKT, sociala medier och olika digitala verktyg blev väldigt viktiga för att skapa relevans och meningsfullhet för eleverna. Hon började kommunicera med elever och föräldrar med hjälp av facebook-grupper. Kontakten med föräldrarna ökade markant och blev väldigt mycket bättre med hjälp av facebook.
Eleverna lade ut sina arbeten, de ville visa upp för sina egna och andras föräldrar och för varandra. Anna Anu Viik kommenterade elevernas material på nätet och eftersom eleverna mer än gärna ville ta del av varandras kommentarer var det lycksamt.
Anna Anu Viik pratar om nya metoders sätt att utveckla en nationell identitet och som exempel nämner hon att i facebook-gruppen delas även material som har med Finland och den finska kulturen att göra. De har bytt språk i facebook från svenska till finska för att se hur facebook ser ut i Finland och på så sätt lära sig att använda begreppen "Gilla" och "Dela" på finska.
Klassbloggar fyller en viktig funktion. De har inga klassrumsväggar att sätta upp alster på och då är klassbloggen deras substitut. Via bloggen har de fått kontakt med elever i Finland och de har olika slags utbyten.
De har även arbetat med att skapa filmer, som ett exempel har högstadieeleverna har skapat filmer till de yngre eleverna. Eleverna får skriva manus, agera regissörer, filma, vara skådespelare och lära sig hur man skapar film. En process som stärker självkänslan.
Variation i undervisningen är viktigt, säger Anna Anu Viik. Utepedagogik är ett bra sätt och Anna är ofta utomhus med sina elever. De sitter kanske runt en eld och pratar om ordspråk och talesätt om eld och annat som tränar den muntliga förmågan. Utomhus kan man på ett enkelt sätt leta efter saker och beskriva dem, kanske för någon som inte får titta på föremålet. Man kan även fotografera och skapa en berättelse av bilderna. Lekar är ett fantastiskt sätt att utveckla språket på. "Låt eleverna använda alla sina sinnen!, säger Anna Anu Viik.
Geocaching är uppskattat av eleverna och något som Anna väver in i sin undervisning eller under Elevens val-tid. "Tänk, då får jag samarbeta med en annan lärare", säger Anna. "Det uppskattar jag!"
Anna Anu Viiks elever guidar på Gotland och i år ska de ha en Pippi-guidning som de förbereder nu. Guidningen dokumenteras med foto och film och blir tillgänglig för väldigt många som vill ta del av den.
Det finns ingen modersmålslärarutbildning och undervisningen är inte alltid prioriterad i skolan och då blir undervisningsmaterial och övriga resurser oerhört viktiga. "Användningen av IT kan öppna nya möjligheter till information och kommunikation på modersmålet. Det gör datorn till ett viktigt redskap för både lärare och elever", står det i kommentarmaterialet till kursplanen i modersmål. Är det några som verkligen behöver ha tillgång till datorer och lärplattor så är det modersmålslärare, säger Anna Anu Viik angående resurser.