Nyanlända elever i ämnesundervisningen - vad bör jag tänka på?

Att arbeta som ämneslärare, t ex på högstadiet, och under läsåret få in nyanlända elever i undervisningsgrupperna kan vara riktigt tufft. Både för eleven och för läraren. I den bästa av världar har eleven fått någon slags introduktion till svenska språket och till ämnesundervisningen, t ex genom delvis undervisning i förberedelseklass, men ibland placeras helt nyanlända elever direkt i ordinarie klass (vilket jag inte rekommenderar om man inte har väldigt god tillgång till studiehandledning på modersmålet, extra undervisningstid i svenska som andraspråk och läromedel på elevens starkaste språk - men ibland måste rektor fatta sådana beslut ändå).

I detta inlägg tänker jag ge några tips på sådant som är bra att tänka på när man får in nyanlända elever i sina grupper. Jag kommer även länka till mer läsning för den som vill lära sig mer. Jag har valt att dela upp inlägget i tre olika delar. Dessa tre delar är långt ifrån heltäckande - men det är en bra start:

1. Lär känna din elev
2. Använd elevens flerspråkighet som resurs
3. Planera för anpassad stöttning

Lär känna din elev

Det är väldigt viktigt att ta reda på så mycket som möjligt om din nya elev. Be att få läsa de kartläggningar av elevens språk och erfarenheter som är gjorda (det är obligatoriskt att genomföra dessa kartläggningar). Det är viktigt att du känner till vilka språk eleven kan och att du vet lite om elevens tidigare skolgång, vilka ämnen eleven fått undervisning i och vilka typer av texter eleven är van att läsa och skriva. Se till att du får en ordentlig överlämning av tidigare lärare om eleven har gått i svensk skola. Ställ frågor om dina ämnen och om lärarna har anpassat undervisningen på något sätt som du också kan tänka på.

Sätt dig in i Skolverkets kartläggningsmaterial steg 3, dvs kartläggning i de olika skolämnena. Be din rektor om tid att tillsammans med studiehandledare eller tolk genomföra kartläggningssamtal med din elev i dina ämnen. Dessa samtal är guld värda och du kommer få syn på mycket av det eleven redan kan i dina ämnen vilket du kan använda dig av när du planerar din undervisning.

• Läs mer om Skolverkets kartläggningsmaterial

Använd elevens flerspråkighet som resurs

Nyanlända elever har som tur var redan (minst) ett språk att tänka och utveckla kunskaper på. Använd detta i undervisningen genom att uppmana eleven att tänka, läsa och skriva på det språk som är elevens starkaste skolspråk. (En del elever kan ha ett språk som modersmål men ett annat språk som skolspråk. Det framgår oftast i den inledande kartläggningen.) Har du fler elever som talar samma språk, uppmana dem att använda det språket för att tillsammans diskutera, förklara, lösa problem, söka fakta eller liknande. På så sätt får eleverna ökade möjligheter till kognitiva utmaningar och den nyanlända eleven får ökade möjligheter att förstå ämnesinnehållet.

Att låta eleverna använda andra språk än svenska språket på lektionerna kan ibland kännas svårt. Det är viktigt att det alltid finns en plan över vilket språk eleverna ska använda i vilket sammanhang och i vilket syfte. Här är några olika exempel på hur man kan planera för flerspråkighet som resurs:

Studiehandledning på modersmålet

Det är av yttersta vikt att nyanlända elever får studiehandledning på modersmålet eftersom man lär bäst på ett språk som man förstår. Alla elever som behöver har rätt till studiehandledning på modersmålet men nyanlända elever som börjar svensk skola i högstadiet har en förstärkt rätt. Ta upp frågan med din rektor om din elev inte får studiehandledning. Det är du som lärare som planerar det som din elev ska arbeta med under studiehandledningen men du samverkar med studiehandledaren.

• Läs mer om studiehandledning på modersmålet

Flerspråkiga lärresurser

Ta reda på om ni har licens för flerspråkiga läromedel eller lärresurser. Det finns t ex inlästa böcker på andra språk samt översatta och inlästa läromedel via Inläsningstjänst (så kallade Begreppaguider). De har även Begreppafilmer i olika skolämnen där filmerna ibland kan ha inspelat tal på olika språk och/eller undertext på olika språk.

Studi.se har en stor mängd olika filmer, både animerade filmer och inspelade lärarföreläsningar, i olika ämnen på olika språk. På studi.se kan du som lärare skapa uppgifter till dina elever där de ska lyssna på filmer och svara på quiz vilket kan vara bra både som läxa och på lektionstid.

Ta hjälp av studiehandledare, modersmålslärare och bibliotekarier (eller Internationella biblioteket) för att söka efter relevant material på din elevs språk. Du kan också fråga om studiehandledaren kanske kan hjälpa dig att översätta vissa begrepp och på så sätt skapa flerspråkiga ordlistor. Håll även koll på Skolord, från Pedagog Värmland. Där kan det finnas färdiga flerspråkiga ordlistor du kan använda dig av.

Översättningsverktyg är ofta väldigt bra men helt perfekta är de inte. Känner du inte till Lexin rekommenderar jag att du tittar på det och tipsar dina elever.

Om dina elever får ha tillgång till mobil kan de via kameran och översättningsappar snabbt översätta text från texter eller böcker som de har framför sig. Detta är ofta ett viktigt verktyg som många elever använder frekvent, vilket kan vara bra för dig att känna till så du kan ge dem tillåtelse att använda mobilen om det finns behov.

Planera för anpassad stöttning

Det är viktigt att du funderar över vilken planerad stöttning (läs mer om vad stöttning är) du kan ge din elev för att eleven ska kunna hänga med på dina lektioner. Det vill säga stöttning för att kunna förstå dina genomgångar, delta i aktiviteter, genomföra uppgifter, förstå texter, svara på frågor, skriva texter och allt annat vi gör i klassrummet (läs gärna mer om hur man kan tänka kring anpassad stöttning/differentierad undervisning i denna artikel).

Hur vi använder vårt kroppsspråk, vår röst, visuellt stöd och ett modellerande arbetssätt kan göra enorm skillnad för de nyanlända elevernas förståelse. Titta gärna på denna korta film där Valentina Gonzales visar hur viktigt "comprehensible input" är för att elever ska förstå - även om de är nybörjare i språket:

Här är ett antal olika exempel på stöttning som nyanlända elever kan behöva:

• Visuellt stöd. Bildstöd i form av foton eller via tjänster som Widgit Online, bildstöd.se är bra liksom tydliga illustrationer, infographics (för att presentera information visuellt), diagram, filmer, animationer etc.
• Anpassad talhastighet. Tänk på att tala långsammare än vanligt och pausa ofta så eleverna hinner följa med. Använd gärna avancerade ord men förklara dem med hjälp av vardagsspråk och använd exempel. Ska eleverna anteckna medan du pratar, ge ordentligt med pauser för detta.
• Översatta texter att läsa eller förklarande filmer (på svenska eller annat språk) att ta del av innan lektionen som förförståelse och för att bygga förkunskaper.
• Inlästa texter, av dig eller av någon annan, så eleven kan lyssna hur ord uttalas och betonas.
• Extra tanketid. Det tar t ex lång tid att översätta frågor samt formulera och översätta svar inne i huvudet. Arbetsformer som EPA (enskilt, par, alla) eller där eleverna får kortskriva innan de ska svara/samtala är därför extra viktiga för nyanlända elever.
• Modellerande undervisning utifrån tankesättet "I do, we do, you do" så eleverna inte enbart får veta vad de ska göra utan även hur det ska göras. Skriv gärna texter gemensamt i klassrummet så eleverna får en modell över skrivprocessen samtidigt som de får en modell över resultatet eller produkten. Cirkelmodellen är bra för att utveckla skrivandet tillsammans. Processkrivning, att ge och få återkoppling och att använda checklistor är också viktig stöttning för att texterna ska bli så bra som möjligt.
• Elevexempel. Använd elevexempel på olika nivåer för att konkretisera vad eleverna förväntas kunna. Låt eleverna jämföra olika elevsvar och gradera de olika svaren utifrån kvalitet. Därefter kan eleverna samtala om vad som kännetecknar ett svar med hög kvalitet. Fredrik Tegbäck tipsar om Bra-bättre-bäst-metoden och ger exempel på elevsvar och stödmall som han använt.
• Extra tydliga instruktioner, gärna med bildstöd och översättningar.
• Grafiska modeller och nyckelscheman för att visuellt tydliggöra och förklara olika begrepp och fenomen samt deras relation till varandra eller för att organisera sitt tänkande, t ex Venn-diagram, flödesscheman, tankekartor.
• Formuleringsmallar. Att skapa "börjor" eller formuleringsmallar hjälper eleverna att uttrycka sig både muntligt och skriftligt. Fundera över hur du vill att eleverna ska beskriva/jämföra/resonera kring något i ditt ämne. Skriv ner det och ta bort de ämnesspecifika orden så har du en formuleringsmall som kommer hjälpa dina nyanlända elever. Här är ett exempel på en skrivmall från boken Språkutvecklande SO-undervisning:

• Använda muntligt språk som "bro" över till skriftspråket, t ex genom att låta eleverna spela in sin röst för att därefter lyssna och skriva av eller kanske genom att använda Flipgrid, screencastify och andra verktyg för att muntligt redogöra/förklara/jämföra/beskriva något i kombination med att eleven visar en presentation eller något material.
• Ordlistor och ordbanker, t ex flerspråkiga ordlistor men även ordbanker för olika sambandsord/bindeord eller begreppskartor för att visa hur begrepp hör ihop, t ex gällande under- och överordning eller ordfamiljer. Att sätta in ord i ordfamiljer underlättar utvecklingen av ordförrådet då inlärningen av fler ord i en ordfamilj kan ske till priset av ett, som när ett verb som odla också öppnar upp för ordfamiljen odlar, od-ling, odlings-bar, odl-are, för-odl-ing (Lindberg 2017). Ta gärna del av Inger Lindbergs tips gällande ordförrådet i undervisningen. När man väljer ut nyckelbegrepp som man ska fokusera på lite extra i undervisningen kan det vara bra att välja ord ur alla dessa tre kategorier (och inte enbart ämnesspecifika ord/begrepp):

• Högläsning. Att som lärare läsa högt ur läroboken och ta tillfället i akt att förklara ord i ett sammanhang, visa på samband i texten och visa hur man ska tolka bilder, statistik eller kartor leder till ökad förståelse för den nyanlända eleven. Det finns modeller man kan använda för detta, t ex Informationstjuvar.
• Läsrelaterade aktiviteter före, under och efter läsning. Det är mycket viktigt att man planerar in aktiviteter kring läsning av en text för att eleverna ska förstå så mycket som möjligt. Här finns ett antal olika aktiviteter att välja mellan:

• Tänka högt tillsammans med andra. Nyanlända elever behöver få stora möjligheter att samtala med andra elever, både på svenska och på andra gemensamma språk. För att lära sig ett språk behöver man ju använda språket. Därför är det viktigt att planera undervisningen så eleverna får många och varierade möjligheter till interaktion, i helklass och i mindre grupper. EPA, hem- och expertgrupper, progressiv brainstorming etc är aktiviteter man kan använda och variera på flera olika sätt.
• Anpassade läromedel. Ibland kan man behöva ha tillgång till anpassade läromedel som är författade utifrån målgruppen nyanlända elever. Exempel på läromedel är Förstå språket NO/SO - för nyanlända, Förstå språket matematik, Start för nyanlända (finns i ämnena matematik, engelska, SO, NO och sva), Vägar till SO och digitala Clio förberedelseklass men även lättlästa läromedel som PULS Fokus m fl kan fylla en viktig funktion för nyanlända elever.

Om du vill läsa mer om hur jag har omsatt en del av punkterna ovan i min egen undervisning har jag skrivit två blogginlägg som jag kan tipsa om:

• Vattnets olika former (NO/SVA)
• Etik och moral (SO/SVA)

Mer läsning

Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden är en modul i Skolverkets lärportal. Modulen består av åtta delar med ämnesspecifika och generella texter samt filmer.

Fler länktips och litteraturtips finns i den länksamling jag har satt ihop: Nyanlända elever i ämnesundervisningen samt i den samling med länkar som vänder sig till elever som vill öva svenska på egen hand: FBK viktiga länkar. Hör av dig om du saknar något så lägger jag till det!

Kan laddas ner via bit.ly/fem_rad

Referenser:

Celic, C. & Seltzer, K. (2011). Translanguaging: A CUNY-NYSIEB guide for educators. CUNY-NYSIEB, The Graduate Center, The City University of New York.
Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Lindberg, I (2017). Ordförrådet. I Skolverkets modul Från vardagsspråk till skolspråk.


Läs även:

• Undervisa nyanlända elever - men hur gör man?

Ny wiki: språkutveckling och digitala verktyg

Det är med glädje jag ser att UR tillsammans med lärarna Jonas Lindahl och Sara Lövestam nu har påbörjat en wiki som jag tror att många av oss kommer ha nytta av. Wikin heter SFI - Svenska för invandrare och är inspirationskälla och plattform för lärare som vill främja språkutveckling med t ex hjälp av digitala verktyg. Det finns en fantastisk samling olika länkar och resurser om digitala verktyg uppdelade utifrån "förstå", "tala" och "skriva".

Det finns även länkar med resurser för pedagoger, som intressanta bloggar eller andra tips som inte har med den direkta undervisningen att göra. Dessutom finns en del youtubefilmer inlänkade lite här och där på sidan där Jonas Lindahl ger en hel del praktiska tips om hur man kan arbeta med t ex poddar, wikipedia eller bloggar.

Det bästa av allt är ändå att detta bara är början. En wiki är en plats där vi alla kan bidra med våra egna tips och de länkar som vi tycker är användbara. Även om denna wiki heter SFI passar den lika bra för oss som undervisar flerspråkiga elever i grund- eller gymnasieskolan och jag ser fram emot att få bidra på de sätt som jag kan. Hoppas du också gör det!

Magneter och språk

Jag hittade ett intressant klipp som Ulrika Jonson har spelat in om en "kylskåpsmagnets-sida" som jag skulle kunna tänka mig att arbeta med tillsammans med mina elever.

Vi brukar ganska ofta "klippa sönder" olika texter eller meningar för att försöka rekonstruera dem, eller bygga om meningarna på helt nya sätt. Jag har haft en StarBoard i mitt klassrum som har haft en sådan funktion men med hjälp av denna sida kan man göra detta direkt i datorn eller tillsammans i klassen med hjälp av en projektor.

Man kan också tänka sig att man kan sortera olika sorters ord. Ulrika tar ordklasser som exempel i klippet nedan men man kan lika väl tänka sig att man sorterar ord i över- och underordning (t ex djur - husdjur - katt) eller att man ska sortera olika ord utifrån likheter/olikheter, typ "Vilken ska bort?". Man kan också tänka sig att man skriver upp alla processer/verb som återfinns i en instruktion som eleverna har arbetat med och sedan låta eleverna lägga processerna i rätt ordning innan de skriver en återgivande text om hur de gjorde uppgiften utifrån instruktionen. Såklart kan man göra samma sak utifrån något man gjort tillsammans, ett studiebesök eller liknande, för att eleverna ska få träna på att återberätta. Ett alternativ skulle vara att man även gav eleverna ett flertal olika tidsbindeord att välja mellan för att träna på att använda och variera mellan "Först..", "Efter det...", Sedan..." Efteråt..." och "Till sist..."

Ett annat användningsområde är att eleverna får använda magnetfunktionen när de ska sortera upp fakta som ska ingå i en rapport för att förtydliga vilken fakta som ska ingå var. I en beskrivande rapport för ett djur kan det betyda att man sorterar upp beskrivande ord som har med föda att göra i en stapel, beskrivande ord som har med ungar att göra i en annan t ex.

För de elever som är i början av sin läs- och skrivutveckling kan magneterna vara ett bra sätt för dem att kunna arbeta med sin text på ännu ett sätt. Att klippa i sär och sedan bygga ihop en redan känd mening kan vara ett bra sätt att både träna på ordigenkänning, avkodning och meningsbyggnad.


Magneter och språk av Ulrika Jonson (Ulrikas youtube-kanal)

När kommer jultomten?

Att arbeta med nyanlända elever är ett häftigt sätt att få reflektera över saker och ting som man tar för självklart. Som våra traditioner. Hur ofta funderar vi över hur ett Luciafirande går till och hur ofta funderar vi över hur detta fenomen kan upplevas av en som aldrig sett vitklädda personer med ljus i håret. Jag skrev ett inlägg om det förra året, hur det kan vara att komma ny till den helkonstiga svenska skolan.

I år fick vi inga nya elever på just Luciadagen utan vi hann nog förbereda de allra flesta med hjälp av bilder och musik. Och med hjälp av film. Bilder säger mer än 1000 ord sägs det och det är så oerhört sant. Har du, precis som vi, många barn som inte känner till hur de svenska jultraditionerna går till så kan jag med värme rekommendera filmen När kommer jultomten? från UR, Världens fest - Sverige. Den finns tillgänglig på UR access och via din AV-central.

I den filmen får vi följa en helt vanlig svensk familj under december månad och efteråt är det bra mycket enklare för våra elever att relatera till vårt julfirande.

Undervisa om vokalljud

Något som vi svenska som andraspråkslärare ofta sysslar med är att träna språkljud med våra elever. Det är sådant vi gör i stunden och utifrån det vi arbetar med för tillfället men ibland krävs det att vi går igenom en del saker på djupet.

En av mina kollegor i det utvidgade lärarkollegiet, Magister Björn, har gjort en väldigt informativ och bra presentation på de svenska vokalljuden och hur munnen ska kännas för att det ska bli rätt ljud. Kolla gärna in presentationen, kanske kan du använda den tillsammans med dina elever? Edit: Vill du läsa mer om hur Magister Björn använder detta och hur han ser på uttalsundervisning tycker jag du ska läsa hans intressanta inlägg Det är O:et i bommet som gör det.

Vokalljud

View more presentations from Björn Kindenberg

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om vokalljud, länktips, svenska som andraspråk,

Kreativ pedagogik på nätet

Känner ni till Staffan Burling? Inte? Men ni kanske känner till hans sida Kreativ pedagogik?

Staffan Burling har arbetat som sfi-lärare i 20 år och de senaste 9 åren har han samlat många intressanta länkar som passar för våra flerspråkiga elever. En del riktar sig till vuxna men många passar även för äldre grundskole- och gymnasielever.

Denna länksamling är verkligen en guldgruva och något som är värt att spridas!

Digital poesi

Ibland snubblar man över saker på Internet som av en slump och efteråt är man så glad över att man råkade klicka sig fram till ett riktigt guldkort. Idag gjorde jag det. Jag hittade digital poesi från elever i min gamla skola, förra årets 3:or i Kvarnbyskolan, Rinkeby, Stockholms stad. De har fått skriva poesi, rita och måla bilder och även läsa upp sina dikter. Flera av dessa elever har gått hos mig i förberedelseklass och det är så roligt att få se dem igen och höra och se hur deras språk har utvecklats.

Kolla gärna:

3A

3B

3C

Sommar - ledighet och läsning

Min blogg har fått vila igen. Det blir så ibland. Sommaren tar tid. Ledighet tar tid. Och Skollyftet har fått den del av min tid som har handlat om skolutveckling och bloggande.

Hade jag haft lite mer energi hade jag skrivit ett inlägg om Nyamko Sabunis debattartikel i DN, som handlar att lärare måste bli bättre på att undervisa om sex och arbeta förbebyggande för att motverka hedersförtryck, men det har Helena von Schantz redan gjort bra, både på Newsmill och i sin egen blogg. Läs vad hon skriver.

Jag skulle även vilja skriva om Sydsvenskans följetong om skuldbeläggandet i Rosengård. "Varför ska vi fortsätta kämpa?" frågar sig lärarna i Rosengård. Mats - tysta tankar lyfter upp Rosengårdsfrågan i ett eget inlägg och där kan vi fortsätta diskutera detta. Själv skrev jag om min syn på hur man kan vända resultaten i Rosengård i ett inlägg för ett bra tag sedan, kanske fortfarande läsvärt?

Så, även om min blogg inte uppdateras kontinuerligt nu under sommaren så lever den ändå i allra högsta grad. Vill ni få tag i mig hittar ni mig på twitter och numera även på Google+.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om skollyftet, länktips, Nyamko Sabuni, Rosengård,

Språkutvecklande arbetssätt inom SFI och komvux

Eftersom jag arbetar inom grundskolan blir det mest att jag skriver om sådant som rör språkutveckling hos barn och ungdomar men det finns många inspirerande sidor att ta del av för er som arbetar med vuxna andraspråkinlärare på t ex SFI.

På Nationellt centrum för svenska som andraspråk finns många intressanta länkar och jag skulle vilja lyfta fram hur man inom vuxnutbildningen kan jobba med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Här är en kortare film om hur man har arbetat kring detta på Järfälla LärCentrum. Mer om hur de har arbetat kan du läsa i denna beskrivning.

Jag har vid ett flertal tillfällen rekommenderat Pauline Gibbons bok "Stärk språket - stärk lärandet" och den studiehandledning som finns att ladda ner. Det jag kanske inte har nämnt innan är att det även finns en studiehandledning till den boken som vänder sig till vuxna andraspråksinlärare. På Nationellt centrums hemsida finns även en del extra material, bilagor och filmer.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om andraspråksutveckling, länktips, Pauline Gibbons, kunskapsutveckling, SFI, språkutveckling, svenska som andraspråk, litteraturtips

LiSA - nu på facebook

Jag tror att en del av er redan är medlemmar i LiSA - Riksförbundet lärare i svenska som andraspråk och då kan jag passa på att man numera även hittar LiSA på facebook: http://www.facebook.com/RiksLiSA

Om du inte känner till LiSA kan jag citera lite från hemsidan:

Förbundets medlemmar finns och behövs i förskola, grundskola,
gymnasieskola, inom vuxenutbildning och på högskola/universitet.

Förbundets tidning LiSetten är ett språkrör för forskning och pedagogik.
Den ger en inblick i det dagliga arbetet med svenska som andraspråk, modersmålet
och flerspråkiga elevers kunskapsutveckling.

Förbundet vänder sig till dig som

•arbetar med språkutveckling hos barn, ungdomar och vuxna
•är lärare i svenska som andraspråk eller är intresserad av ämnet svenska
som andraspråk och flerspråkiga elevers lärande.
•är med och fattar beslut i
skol- och undervisningsfrågor
•är intresserad av studiesituationen för
elever med utländsk bakgrund, från förskola till vuxenundervisning

Förbundets uppgifter är

•att arbeta för ämnet svenska som andraspråk, dess ställning och utveckling
i svenskt utbildningsväsende.
•att verka för att all undervisning av flerspråkiga elever ska
utvecklas.
•att främja ämnesteoretisk och ämnesmetodisk utveckling i svenska som
andraspråk.
•att verka för en adekvat lärarutbildning, kompletteringsutbildning,
fortbildning i ämnet svenska som andraspråk och språkutvecklande
arbetssätt.
•att verka för att andraspråkselevers tvåspråkighet ska främjas i
undervisningen.
•att vara ett forum för samtliga lärare som undervisar flerspråkiga elever
inom hela utbildningsväsendet.

Är du inte redan medlem så tycker jag att du ska bli det. LiSA tillhandahåller kompetensutveckling och nätverkande, dessutom är tidningen LiSetten ofta väldigt läsvärd. Om inte annat tycker jag att man ska bli medlem för att stödja det viktiga arbetet som LiSA utför.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Riks-LiSA, skolutveckling, skoldebatt, svenska som andraspråk, länktips,

7 sätt att få andraspråkselever att nå målen

Ibland, när jag har tid, brukar jag sätta mig ner och läsa lite om hur man arbetar med språk- och kunskapsutveckling på Nya Zeeland och i Astralien. Mycket av deras arbete sprids till oss och även om inte allt går att överföra till svenska förhållanden så finns det ofta många godbitar att ta för sig av.

Idag hittade jag ESOL Online, som är en enorm kunskapsbank för lärare som undervisar andraspråkselever på Nya Zeeland. På denna sida kan man hitta alltifrån deras läroplaner och bedömningsmatriser till konkreta pedagogiska tips och idéer för hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande.

På en sida hittade jag en lista med rubriken Principles of effective teaching and learning for English language learners (ESOL principles) som jag tyckte var så bra att jag har försökt mig på att göra en översättning.

Det är nämligen inom detta område som den svenska skolan, och svenska lärare, har en stor utvecklingspotential. Vi måste hitta nya vägar så våra elever når målen i högre grad och låt oss tala klarspråk, en stor andel elever når inte målen pga att språket sätter hinder i vägen. Det behöver inte handla om andraspråkselever, det kan likaväl handla om elever som av andra anledningar inte har tillägnat sig skolspråket. Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen gynnar alla elever, därför ber jag er att lägga lite tid och energi på att läsa dessa 7 punkter:

7 sätt att effektivisera undervisningen och inlärningen för andraspråkselever

Genom att integrera följande sju principer i planeringen och genomförandet av din undervisning, oavsett ämne, kommer det att leda till att andraspråkselever i högre grad utvecklar ämneskunskaper parallellt med att de utvecklar sitt svenska språk:

1. Lär känna dina elever, deras språkliga och kulturella bakgrund, deras tidigare erfarenheter och kunskaper.
Vad vet jag om mina elevers språkkunskaper? Känner jag till på vilken kunskapsnivå de befinner sig? Hur tar jag reda på detta och hur påverkar det planeringen av min undervisning?

2. Formulera målen för undervisningen, och kunskapskraven för eleverna, både utifrån ämneskunskaper och utifrån språkbehärskning.
Vilka språkkunskaper behöver eleverna tillägna sig för att kunna nå målen och tillägna sig kunskap? Är eleverna insatta i vad de ska lära sig och vilka språkkunskaper de behöver för att kunna nå målen?

3. Se till att målen och undervisningen är uttrycklig och tydlig.
Hur ser jag till att alla elever förstår målen och förstår vilken kunskap ska tillägna sig? Hur planerar jag undervisningen så att alla elever deltar aktivt? Hur kan jag göra min undervisning så begriplig att jag når alla elever?

4. Börja med konkreta, kontextbundna uppgifter för att göra det abstrakta enklare att förstå.
Hur kan jag få med mig eleverna från det kända, konkreta, kontextbundna till det mer abstrakta, kontextobundna? Hur kan jag sätta olika begrepp i ett konkret sammanhang?

5. Skapa möjligheter för autentisk språkanvändning med fokus på ämnesspecifikt och akademiskt språk.
Hur fokuserar jag på språkanvändningen i min undervisning? Ger jag eleverna möjligheter att upptäcka, tillägna sig och använda sig av det ämnesspecifika språk och de språkliga strukturer som kännetecknar ämnesområdet?

6. Säkerställ att det finns en balans mellan receptiv och produktiv språkanvändning vid varje undervisningstillfälle.
Ger jag eleverna möjligheter att lyssna, tala, läsa och skriva vid varje undervisningstillfälle? Ser jag till att det skapas en balans?

7. Ge eleverna redskap och strategier för inlärning, uppföljning, utvärdering och självbedömning.
Vilka möjligheter ger jag mina elever att reflektera över sin egen inlärning? Ger jag elever inlärningsstrategier genom att t ex ”tänka högt” och ge modeller på hur man kan närma sig en text? Hur ger jag eleverna redskap så att de ska klara av att göra egna utvärderingar och bedömningar av vad de har lärt sig?

Det behöver inte vara svårare än så.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om andraspråksutveckling, länktips, kunskapsutveckling, språkutveckling, svenska som andraspråk, skoldebatt,

Lära sig svenska på internet

Det finns ju mängder av olika sidor där man kan träna svenska på nätet och eftersom många elever gillar att sitta framför datorn och träna hemma så kan det vara en bra idé att samla på sig olika länktips man kan dela med sig av till eleverna. Vill man inte skapa en egen länksamling kan man låna andras, t ex Tülays IKT-sida som har en genomarbetad samling. Kreativ pedagogik har också en länksamling liksom Länkskafferiet.

Hej svenska är en populär sida som ger interaktivt stöd för svenskinlärning. Jag har tidigare tipsat om Digitala spåret och mer om det har jag skrivit i ett annat inlägg.

Safir, som egentligen är en kurs för vuxna SFI-inlärare, är utvecklat av Nationellt centrum för flexibelt lärande och många övningar där passar även för nyanlända elever i grund- och gymnasieskolan. Kursen består av flera olika moduler där man kan klicka sig fram till olika övningar.

Ett annat länktips som jag vill dela med mig av är en sida som successivt byggs upp av olika andraspråksinlärare. De vill på detta sätt sprida sina nyvunna kunskaper i det svenska språket och om olika svenska företeelser. Sidan är i bloggform och heter Lär dig svenska, titta t ex på det inlägg som heter Tre steg för mer punktlighet (inte helt korrekt svenska, men, men...) där de dels poängterar vikten av punktlighet (oerhört viktigt i Sverige, inte lika viktigt i andra kulturer), dels förklarar de ord och begrepp som den korta texten innehåller. Ett ypperligt bra sätt för dessa studenter att befästa sina egna kunskaper samtidigt som de förmedlar sina nyvunna kunskaper till andra intresserade.

En del läromedel, som t ex Mål 1, har webbstöd (även för Mål 2 ) man kan använda sig av även om man inte har läroboken. Det finns även webbstöd för läromedlet Framåt, Samspråk (och Samspråk 2 ) och för Rivstart.

Sedan är Lexin alltid ett bra tips. Där finns bildteman, animationsteman och dialogteman som man kan lära väldigt mycket av.

Flerspråkiga böcker

Jag vill lyfta något som är en otroligt viktig tillgång för mig som lärare. Nämligen barnböcker. Jag har skrivit om det förut, dels om hur viktigt det är att använda böcker för att gynna läsinlärningen, dels hur viktigt det är att få hjälp att hitta rätt böcker.

Det finns en aspekt till. Vikten av de flerspråkiga böckerna. Både de böcker som finns översatta till många andra språk och de böcker som har två språk i en och samma bok. Det kommer fler och fler sådana barnböcker och barnen älskar att de kan läsa sagan både på sitt modersmål och på svenska på samma gång. På Tema Modersmål finns det en lista där man kan hitta många spännande böcker översatta till många olika språk.

Vill man arbeta med sagor med hjälp av datorn kan jag rekommendera Barnens polarbibliotek där man bl a kan läsa och lyssna på boken om Nora på en mängd olika språk. Sedan är ju fortfarande UR:s Sagor i världen väldigt bra.


Översatta böcker till våra stora "invandrarspråk" blir som sagt vanligare och vanligare och nya förlag dyker upp hela tiden. Ett exempel på ett förlag som specialiserat sig på att översätta svenska böcker till arabiska (även några böcker till persiska och somaliska) är Dar al-Muna. Där finns många av våra storsäljare översatta.

Samtidigt som jag vill förmedla det svenska kulturarvet, i form av svenska barnböcker, till mina elever vill jag ju på samma gång få eleverna att känna sig hemma i litteraturen. Därför brukar jag ganska ofta komplettera mina bokval med litteratur som har ursprung i barnens kulturer. Det är ingen lätt uppgift men det finns hjälp att få. På Macondo - vägvisare till världslitteraturen, finns både tips på böcker att läsa med eleverna och studiehandledningar att få inspiration av. Det finns även en gedigen lista på "interkulturella barnböcker" på Tema Modermål.

Men, tänker ni nu, på vår skola finns inga pengar att köpa flerspråkiga eller översatta böcker för. Och vårt bibliotek har inte alls så många böcker på andra språk. Då är det tur att Internationella Biblioteket finns. Därifrån kan ni beställa hem böcker till ert lokala bibliotek. Tänk vilken service! Och glöm för all del inte att tipsa elevernas föräldrar om att det finns ett bibliotek som förmedlar böcker, tidningar, musik, CD-rom-skivor och mycket mer på 100 olika språk! Visst är det imponerande?

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om andraspråksutveckling, litteraturtips, länktips, lärande, läsinlärning, läsning, skönlitteratur

SVA-länktips för eleverna och dig!

Det finns en hel del bra länksamlingar med pedagogiskt innehåll på nätet men det är inte alltid länkarna passar för elever som är nyanlända . Länkskafferiet har en del svenska som andraspråkslänkar och Skolväskan likaså.

Anna-Karin Frisk, som arbetar som lärare i förberedelseklass i en 7-9:a har samlat många bra länkar på klassens planerings- och informationssida. Kolla gärna in de länkarna!

Biblioteket som pedagogisk resurs

Att använda sig att biblioteken, och bibliotekarierna, som pedagogisk resurs är ett bra sätt att hjälpa eleverna att hitta sin egen väg in i läsningen. Igår var jag med på ett bokforum i min grannskola där bibliotekspedagogerna både berättade om varför läsning är så viktigt och tipsade om böcker.

Jag fick också reda på att den skolans bibliotekspedagog har startat upp en "läsblogg" som heter Valsta Readers tillsammans med eleverna. Där publicerar de tankar om böcker och läsning och jag vill framförallt lyfta fram denna fantastiska videorecension av "Innan jag dör

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Det pratas mycket om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som ett redskap för att allt fler elever ska nå målen i skolan. Man menar kanske framförallt flerspråkiga elever men faktum är att alla elever gynnas av att deras lärare är insatta i dessa arbetsätt.

Men vad är då språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och hur kan man lära sig det?

I grunden handlar det om att alla ämnen i skolan ska vara språkutvecklande och att alla lärare i skolan är språklärare. I förlängningen handlar det om att många elever behöver tillägna sig ny kunskap på ett nytt språk och att det är en process som kan vara oerhört svår om man inte får lära sig att se språkliga mönster i texter, att känna igen vad som kännetecknar en viss genre eller lära sig läsa "mellan raderna".

Vi tror ofta att det är de okända, svåra orden som skapar problem för våra elevers förståelse. Så är det oftast inte. Det är de små betydelsetunga, kanske även tvetydiga, orden som skapar förvirring. Som partikelverben. T ex: "Stå på dig!" som ju inte betyder att du ska försöka stå ovanpå dig själv utan något helt annat. Eller "Hoppa på tåget!" som kan få förödande konsekvenser...

Våra nominaliseringar kan vara svåra för eleverna att förstå. I vardagliga texter möter man inte detta fenomen så ofta men i lärobokstexter, som man komprimerar för att få det så faktaspäckat som möjligt, är nominaliseringar väldigt vanliga. Det handlar alltså om att man skapar substantiv av verb. "De reagerar..." i vardagsspråk förvandlas till "Reaktionen blev..."

Andra språkkonstruktioner som kan skapa svårigheter är verb i passiv form, vilket är väldigt vanligt i faktatexter. När man använder passiv form behöver man inte nämna ett subjekt i första person, vilket således leder till att många elever inte förstår vem som gör vad.

Utöver det rent grammatiska kan det vara den kulturella kontexten som sätter krokben för våra elever. Inte alla elever har mentala bilder för vad luciafirande är eller hur en skidsemester går till. Många av de texter vi ber våra elever läsa innehåller en, för dem, okänd kulturell kontext. Vi kan inte ta för givet att alla förstår sammanhanget. Vi måste vara tydliga och gå in på djupet för att ge eleverna möjligheter att förstå texternas kulturella innehåll.

Det vi kanske inte alltid tänker på är att vi ofta förenklar texterna för våra elever som inte kommit så långt i sin språkutveckling. Det leder tyvärr inte till utveckling. När vi förenklar texter, eller använder andras förenklade texter, är texterna korta men väldigt innehållsrika. Vi tror vi gör det enklare för eleven att förstå, när vi i själva verket försvårar genom att vi tar bort småorden som faktiskt underlättar för förståelsen. Vi missar ofta att det är de utbyggda texterna som är enklare att förstå och vi missar framför allt att ge eleverna strategier och verktyg för att kunna närma sig texterna på egen hand.

Så, nu vet vi lite om varför vi behöver använda oss av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Men hur lär vi oss hur man gör?

Det finns ingen möjlighet att jag kan sammanfatta det i ett inlägg men jag kan tipsa om litteratur där du och dina kollegor kan lära er mer.

Först och främst: Läs Pauline Gibbons "Stärk språket - stärk lärandet" som jag tipsat om många gånger tidigare. Ladda även hem studiehandledningarna och matriserna som du hittar på Nationellt centrum för svenska som andraspråks hemsida.

Jag har skrivit några inlägg om genrepedagogik, om hur jag arbetar genrepedagogiskt och hur härligt det är att uppleva att det faktiskt fungerar.

Sedan finns det en mängd spännande böcker att läsa i ämnet:

Språkinriktad undervisning - en handbok av Maaike Hajer och Theun Meestringa. Läs recension i Bookis bokblogg. I den recensionen kan du även läsa om Pauline Gibbons uppföljare Lyft språket - lyft tankarna.

Framgång genom språket av Annika Löthagen, Pernilla Lundenmark, Anna Modigh. Och således även Framgång genom språket- i praktiken. En praktisk studiehandledning till Framgång genom språket som sägs vara en väldigt bra hjälp i det praktiska arbetet kring boken.

Ladda hem och läs rapporten: Ämne och språk, språkliga dimensioner i ämnesundervisningen. (.pdf)

Vill man fördjupa sig i genrepedagogik så tycker jag att man kan läsa Låt språket bära - genrepedagogik i praktiken, av Anniqa Sandell Ring och Britt Johansson vilket jag nämnt ett antal gånger förut.

Andra artiklar som tar upp genrepedagogik kan man läsa i samlingen Symposium 2009 - Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Denna antologi har jag skrivit om tidigare.

Vill man läsa mer om hur en lärare provar sig fram i den genrepedagogiska djungeln så tycker jag att du ska börja besöka Magister Björn. Eller kanske bli medlem i Dela!-gruppen som handlar om genrepedagogik. Ännu fler tips finns på Nationellt centrum för svenska som andraspråk både när det gäller språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och genrepedagogik.

Kanske är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt något för dig med? Tillsammans kan vi få allt fler elever att nå målen!

Internationella Modersmålsdagen

Snart är det Internationella Modersmålsdagen. Närmare bestämt 21 februari. Den dagen brukar uppmärksammas av kommuner, skolor, lärare och modersmålslärare på många håll i vårt land och i andra.

På Tema modersmåls sida kan man se exempel på hur Internationella modersmålsdagen uppmärksammades förra året. Ska din kommun eller din skola fira i år? Hur gör ni? Vad gör ni?

Vi planerar en träff för kommunens alla nyanlända elever där de tillsammans med modersmålslärarna och oss ska få dela med sig av något som har med deras språk, kultur och land att göra.

Språkutvecklande arbetssätt

Jag har ju tidigare skrivit en hel del om språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt, kanske mest i form av genrepedagogik. Men det finns ju ett UR-program som jag har glömt att nämna, ett program som tar upp alla mina hjärtefrågor och på ett positivt och intresseväckande sätt tar upp hur man arbetar med språk- och kunskapsutveckling enligt genremetodiken på Sollentuna International School. I tv-programmet får vi även höra Ulrika Dahl berätta om vad andraspråksutveckling och genrepedagogik är och hur viktigt det är att alla lärare arbetar språkutvecklande i alla ämnen.

Har du 30 minuter över så missa inte att se Barn av sitt språk - På väg mot ett andra språk. Passa på nu, om några månaderförsvinner programmet från UR Play.

Vill du bara höra intervjun med Ulrika Dahl så går det också bra fast tv-programmet är väl värt att ta del av. Om inte annat för att se hur ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan se ut i NO och SO i en år 5-klass med många elever med flesrspråkig bakgrund.

Förändra Skolsverige

Jag är medlem i en facebook-grupp som heter Förändra Skolsverige. Där finns skolintresserade människor som diskuterar hur vi kan förändra skolan, alltifrån utopier och drömmar till mer enkla, vardagsnära förändringar.

Kom och diskutera du med! Tillsammans kan vi utveckla både skolan och oss själva!

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om reflektion, skolutveckling, lärarrollen, länktips,

Att dela och reflektera

Som lärare tycker jag att det är svårt att hinna med mycket av det som jag anser vara viktigt.

Jag hinner inte läsa allt jag vill, och behöver, läsa.
Jag hinner inte dokumentera på det utförliga sätt jag skulle vilja.
Jag hinner inte prata med mina elever lika mycket som jag skulle vilja.
Jag hinner inte träffa mina kollegor och andra i mina nätverk för att prata om annat än det mest akuta.

Framförallt så hinner jag inte reflektera tillsammans med andra. Och knappt inte med mig själv, heller.

I skolans värld snurrar hjulen fort. Det händer en massa som man inte räknat med. Man får ändra om, planera om, tänka om. Det är jag bra på.

Man måste vara flexibel och ha ett öppet sinne. Men ändå vara oerhört strukturerad. Det är jag också bra på.

Hur delar vi med oss av det vi är bra på?

Att dela lektioner med varandra är en sak. Att dela idéer, tankar och åsikter en annan sak. Att dela och reflektera tillsammans med andra är oerhört viktigt för mig och det är en av anledningarna till att jag startade den här bloggen för några år sedan.

För jag hinner inte dela och reflektera tillräckligt mycket tillsammans med mina kollegor på jobbet.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om reflektion, lärarrollen, länktips, lärande,