05 maj 2010

Liten kunskap om nyanländas lärande

Jag skrev om Nihad Bunars forskningsöversikt i ett tidigare inlägg och nu kan man i Skolverkets nyhetsbrev läsa om vad som sades på det diskussionsseminarium där bl a Nihad Bunar deltog.

Det finns få studier kring nyanlända elevers lärande.
- Vi behöver mer
forskning kring hur undervisningen för nyanlända organiseras, vilka modeller som
fungerar och vilka som inte gör det, sa docent Nihad Bunar vid ett seminarium
som Skolverket anordnade i april.


Hela artikeln kan du läsa här.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

8 kommentarer:

  1. Hej!

    Jag är ny här. Tänkte bara säga att jag kommer titta förbi fler gånger. Bra ämne du skriver om! Jag är lärarstudent och gör min praktik i ett liknande område som ligger betydligt längre söderut i landet.

    SvaraRadera
  2. Välkommen hit Johan! Alltid lika trevligt med nya läsare!

    SvaraRadera
  3. Tack för tipset! Det var en mycket intressant och välkommen artikel. Jag har jobbat i en liten kommun där gruppen nyanlända höll sig mellan tio och 20 och där det inte fanns några modersmålskunniga. Väldigt snabb integrering och goda resultat i NP i svenska för de flesta. På min nuvarande skola har vi 75 elever och många arabiskspråkiga lärare. Eleverna integreras mycket långsammare och sällan en och en. Trots det går det mycket sämre för dem i NP.

    Lösningen kanske är något mellanting? Inte direkt integrering, men mindre grupper, blandade nationaliteter och ingen möjlighet att tala modersmål under lektionstid annat än i modersmålsundervisningen?

    SvaraRadera
  4. Om man ska hårddra saken så är det ju lättare att utveckla ett nytt språk snabbare i en språkmiljö där man tvingas använda sitt nya språk. Men att gå så långt som att inte tillåta/ge möjligheter att tala sitt modersmål på lektionstid. Det är nog inte rätt väg.

    Att tala sitt modersmål på lektionstid kan vara en stor resurs om man utnyttjar den rätt. Att se hur eleverna diskuterar och argumenterar (jo, man märker vad de pratar om även om man som lärare inte förstår allt) för att komma fram till hur man ska göra en sak, eller hur det ska sägas på svenska eller vad det nu handlar om. Det betyder mycket.

    Jag tror snarare tvärtom, att vi ska utveckla studiehandledningen och se till att vi ha kompetenta modersmålslärare som behärskar det svenska språket och har en svensk pedagogisk utbildning. Allt för att eleverna ska kunna utveckla sitt andraspråk och sina övriga kunskaper parallellt.

    SvaraRadera
  5. Det är här Bunars förtjänster blir så tydliga. Man ska inte tro i sådana här frågor utan man ska ta reda på. Du verkar tycka att min väg är hård. Jag menar att det är bättre att ha det jobbigt och frustrerande i ingången i ett nytt land och sedan massor av dörrar att välja mellan än att ha en trivsam mjukstart och upptäcka att man inte har någonstans att fortsätta.

    SvaraRadera
  6. Nej, nej Helena... jag menar inte att tycka att din väg är hård (eller det kanske jag kan tycka iofs, men det är inte det jag vill poängtera). Jag menar att jag tror att man kan nå bättre resultat både långsiktigt och kortsiktigt (både utifrån språk- och kunskapsutveckling och integration i samhället) om man tar till vara på de kunskaper eleverna redan har. I de kunskaperna ingår språklig kompetens och kan man dra nytta av att utveckla kunskaper genom att låta eleverna använda deras starkaste språk, ja då vinner man ju en hel del.

    Förstår du hur jag menar?

    SvaraRadera
  7. Tack Anna, jag förstår och håller med. Man uttalar sig utifrån den verklighet man har framför ögonen. Jag ser så många som har ett avslappnat trivsamt tonårsliv, med massor av kompisar, trivsel i skolan men ytterst långsam inlärning och ytterst långsam integration. Det är bra att ha trevligt i tonåren, men vill man betala med ett tråkigt skitjobb de följande femtio?
    Men som alltid i skolan handlar det också om att se vad behöver just den här eleven, vad är problemet i just den här situationen.

    Just för att skolframgång kan mätas på så många olika sätt och bero på så många faktorer är jag glad över Bunars artikel. Det ska inte ska handla om tyckande och troende utan vi behöver prova oss fram och utvärdera varje ny väg. Målet måste vara att veta mer och tycka mindre.

    SvaraRadera
  8. Ett bra mål. Att veta mer och tycka mindre, alltså.

    SvaraRadera