Alla dessa lyft

Det ligger självklart en hel del i kritiken mot alla isolerade lyft i skolans värld. Lyft som inte bara ska ses som en tillfällig injektion för att bättra på i stunden utan leda till en förbättring i längden. En förbättrad undervisning och ett ökat lärande för våra elever. Eller en kunskapsskola, som en del vill kalla den framtida skola som vi ska sträva efter att skapa. Som om vi sysslade med någonting annat än kunskap i skolan nu?

Alla dessa lyft. Lärarlyftet. Matematiklyftet. NTlyftet. Och så snart Läslyftet. Blir skolan bättre av enstaka, isolerade lyft? Ja, det kanske den blir, tycker en del. Andra inte:

Jahaja, ännu ett jävla lyft för skolan ska presenteras av Björklund imorgon... SUCK!
— Petter Bergenstråhle (@shpetter) 1 december 2013

Till Petters försvar måste påpekas att det är förvånansvärt få "lyft" som sker inom hans ämnesområde, SO. Där funkar allt tydligen hur bra som helst. Eller? Jag hör nämligen lite annat. Jag hör SO-lärare som tycker att deras elever har svårt att läsa och förstå de texter de använder i undervisningen. Jag hör SO-lärare säga att de tycker en del elever har svårt att föra resonemang eller förklara och visa på samband. Jag hör SO-lärare säga att eleverna inte kan skriva de texter som krävs för att eleverna i skrift ska kunna resonera och argumentera kring frågeställningar och värderingar.

Jag hör inte bara SO-lärare säga detta, jag hör även andra lärare i skolan säga samma sak fast utifrån deras ämnen. Och jag ser ett behov som kräver någonting mer än enskilda ämneslyft eller lyft av enstaka delar av övergripande förmågor. Ska vi lyfta någonting alls så borde vi lyfta allt. Och om det nu är så att man måste prioritera så behöver man tänka till ordentligt. Utifrån vad t ex SO-lärarna brottas med, utifrån mina exempel ovan, låter det som om de har större behov av att få ta del av Läslyftet än vad svensklärarna har. Men å andra sidan så har svensklärarna ett otroligt viktigt ansvar så de borde självklart också få utvecklas och bli bättre. Det kanske inte går att prioritera? Borde då inte alla få ta del av Läslyftet? Det argumenterar jag, Josefin Nilsson och Hanna Stehagen för i ett debattinlägg i tidningen Alfa. Läs gärna det.

Men, så tänker man ett steg till. Läslyftet. Fokus på läs- och skrivutveckling. Räcker verkligen det? Den kommunikativa språkförmågan är betydligt mycket större än så, vilket denna bild tydligt visar:

Det räcker inte att satsa på läs- och skrivutveckling utan vi behöver en långsiktig satsning på att utveckla elevernas hela språkförmåga. Vi behöver det som många av oss kallar för Språklyftet, en en helhetssatsning som går genom hela skolsystemet oavsett ålder på barn/elever, födelseland, modersmål eller skolämne. En satsning som behövs av den enkla anledningen att språk och tanke hör ihop. Ingen kan lära någonting alls utan ett språk att lära och tänka på.

Så, av denna anledning blev jag väldigt glad över att professor Inger Lindberg skrev om just vikten av ett språklyft i tidningen Alfa, dessutom på samma uppslag som vårt ovan nämnda debattinlägg. Det kan inte bli tydligare än så.

Ska vi få till en "kunskapsskola" behöver vi använda språket som redskap för att nå dit. Det finns inga genvägar. Utan språk, inga kunskaper.

Skolsnack om andraspråksinlärning

Häromveckan fick jag möjlighet att få delta i Skolsnack Didaktik, en podcast som tar upp didaktik- och pedagogikfrågor ur ett seriöst och lättsamt perspektiv. Jag fick möjlighet att prata om mina hjärtefrågor, dvs Språklyftet, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och de flerspråkiga elevernas lärande. Jag fick dessutom möjlighet att göra detta tillsammans med en person som jag har lärt så otroligt mycket av och en person jag verkligen ser upp till, nämligen Inger Lindberg, professor i tvåspråkighet med inriktning på andraspråksinlärning.

Foto: Skolsnack

Programmet beskrivs på följande sätt på Skolsnacks facebook-sida:

Andraspråksinlärning med Inger Lindberg och Anna Kaya om språket som nyckeln till ALLT lärande. Om expertord? Hur språket kan skapa illusionen av bristande förståelse och hur vi kan komma förbi det? Programmet är en superspännande introduktion till genrepedagogik och våra gäster avslöjar dessutom en väl bevarad och allmänt känd hemlighet för er som gillar ämnesövergripande lärande. Och förresten, bara så att ni vet: Björnen sover INTE på vintern.

Tänk om jag under min utbildning hade vetat att jag en vacker dag i framtiden skulle stå i en inspelningsstudio och prata andraspråksinlärning och vikten av Språklyftet tillsammans med Inger Lindberg. Tänk hur många av hennes böcker och texter jag läst och lärt av, att man blir lite starstrucked är ju fullkomligt förståeligt, menar jag.

Jag tycker Inger och jag hade ett bra samtal tillsammans med Ante Runnquist som modererade på ett ypperligt sätt och ställde bra frågor som fick oss att tänka till. Jag tänker att denna podcast skulle kunna användas i våra lärarkollegium som en inledning till ett pedagogiskt café om t ex flerspråkiga elever eller om andraspråksinlärning. Om du lyssnar på inspelningen och har några kommentarer, tankar eller frågor efteråt är det bara att du hör av dig. Skriv i kommentarerna nedan eller leta upp mig på Twitter eller facebook.

• Lyssna på programmet här.

Är du nyfiken på mer om det Inger Lindberg är expert på kan jag rekommendera föreläsningen nedan. Du kan även ta del av mina tweets från föreläsningen i detta inlägg.

Att bli klok på sitt andraspråk

Ikväll föreläste Inger Lindberg på Kulturhuset i Stockholm under temat "Hur blir man klok på sitt andraspråk?" och jag följde föreläsningen via webben. Hela föreläsningen kommer visas i efterhand men det kommer dröja några dagar. Edit: Föreläsningen finns nu i sin helhet på NCs webbplats

Hon valde medvetet en dubbelbottnad titel på föreläsningen, dels hur man blir klok på det svenska språket. Hur kan man lära sig svenska? Vad är det i svenskan som vållar svårigheter? Dels hur man kan bli klok genom svenska språket, dvs att utveckla kunskaper på svenska. Att lära i och på ett andraspråk, alltså. Hon delade upp föreläsningen utifrån dessa två sätt att tolka titeln på.

Under föreläsningen twittrade jag en del och eftersom det var många som uppskattade att jag berättade lite om hennes föreläsning tänkte jag att jag lika väl kan samla mina tweets och lägga upp här på bloggen så ännu fler kan ta del av dem. Se det som ett snabbreferat av föreläsningen och hoppas det inspirerar er till att lyssna på hela hennes intressanta och viktiga föreläsning sedan. För er som redan är inbitna svenska som andraspråkslärare kan denna föreläsning vara ett bra sätt att lyfta diskussionen i övriga lärarkollegiet. Tipsa din rektor om denna billiga kompetensutveckling!

"Långsiktighet viktig för elevers språkutveckling"

I Skolverkets nyhetsbrev finns en artikel om flerspråkiga elever där det poängteras att de flerspråkiga elevernas språkutveckling sker i alla ämnen och under hela skoldagen. Inger Lindberg, professor vid institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet intervjuas och man citerar även ur Skolverkets bok Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet, som jag skrivit mer i ett eget inlägg. Långsiktighet och vikten av att man sätter in rätt insatser i tid är av yttersta vikt. Så även att ha kompetenta lärare som vet hur man lär i och på sitt andraspråk.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Skolverket, Greppa språket, Inger Lindberg, språkutveckling,