26 mars 2011

Språkets betydelse i Lgr11

Jag är av den övertygelsen att en stor del av de svenska elevernas sjunkande skolresultat har med bristande språkförmåga att göra. Nu pratar jag inte bara om flerspråkiga elevers bristande kunskap i svenska språket utan om det faktum att vår svenska skola i dag ställer högre krav på språk- och läsförmåga än skolan gjorde förr.

Nu krävs att elever klarar av att förstå, källkritiskt granska, analysera och resonera kring väldigt många olika slags texter (här pratar jag om det vidgade textbegreppet, skriven och talad text men även bilder, film etc. Läs mer om det vidgade textbegreppet i Kristina Alexandersons blogg. ) och inte bara den, av läraren, valda lärobokstexten. För många elever, svensk- och flerspråkiga, är det alldeles för svårt att på egen hand, eller tillsammans med klasskamrater, inhämta kunskap från texter som de troligtvis inte förstår. Det räcker inte att att arbeta med förförståelse och att man som lärare hjälper till med att förklara "svåra ord" (förresten, varför inte i stället kalla dem "nya ord" och på så sätt ta bort den negativa laddningen?) Läraren måste också aktivt lära ut läsförståelsestrategier och andra sätt som kan få eleverna att kunna närma sig, och förstå, hur olika texter är uppbyggda. Alltför många elever läser texter (lyssnar/tittar på bilder, film etc) utan att förstå att de inte förstår och dessa elever skulle bli väldigt mycket hjälpta av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt där läraren undervisar explicit om textens uppbyggnad och där läraren kanske "modelläser" och ställer "tankefrågor" till texten under uppläsning, eller där eleverna själva får producera förtydligande texter kring det textavsnitt de tyckte var otydligt. Extra viktigt är detta i ämnen där man vanligtvis inte arbetar med språket och textuppbyggnad.

De elever som är goda läsare och som är vana att resonera kring texter, att läsa mellan raderna och dra egna slutsatser kommer alltid att klara av att nå målen, oavsett undervisningssätt, men de elever som är svaga läsare eller som inte har fått lära sig olika strategier att närma sig texter kommer nå oerhört mycket bättre resultat om alla vi lärare arbetar språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen.

Detta har forskare länge sagt och nu äntligen får vi ett rejält förtydligande i våra nya styrdokument. Språket får en betydande roll i både övergripande mål i läroplanen och i alla olika kursplaner i Lgr11 och Skolverket ställer frågan: "Hur stimulerar vi användningen av språket i skolans alla ämnen?"

Jag vet vad jag vill svara. Jag vill att alla lärare ska få kompetens i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Jag vill att lärare ska få tillgång till metoder som fungerar och som , t ex genrepedagogik. Jag vill att alla lärare funderar kring språkets betydelse och användning varje gång de planerar upp ett arbetsområde och inför varje lektion. Vilka ord och begrepp kan skapa svårigheter? Kommer jag ge eleverna möjligheter att närma sig texter på olika sätt? Kommer undervisningen utgå ifrån mina elevers tidigare erfarenheter och kunskaper? Kommer eleverna få lika stora möjligheter att läsa, skriva, lyssna och samtala under lektionen? Är jag medveten om vilka lärstilar mina elever har? Är jag medveten om hur jag kan ge eleverna olika strategier för inlärning och läsförståelse?

I ett annat inlägg berättade jag om ESOL Online, en kunskapsbank för lärare i Nya Zeeland, och deras checklista för hur man som lärare kan få (framförallt flerspråkiga) elever att i högre grad nå skolframgång och den listan är så bra att jag väljer att kopiera in den igen för jag tror på fullt allvar att det är här den svenska skolans framgångssaga startar.

7 sätt att effektivisera undervisningen och inlärningen för andraspråkselever

Genom att integrera följande sju principer i planeringen och genomförandet av din undervisning, oavsett ämne, kommer det att leda till att eleverna i högre grad utvecklar ämneskunskaper parallellt med att de utvecklar sin språkförmåga:

1. Lär känna dina elever, deras språkliga och kulturella bakgrund, deras tidigare erfarenheter och kunskaper.
Vad vet jag om mina elevers språkkunskaper? Känner jag till på vilken kunskapsnivå de befinner sig? Hur tar jag reda på detta och hur påverkar det planeringen av min undervisning?

2. Formulera målen för undervisningen, och kunskapskraven för eleverna, både utifrån ämneskunskaper och utifrån språkbehärskning.
Vilka språkkunskaper behöver eleverna tillägna sig för att kunna nå målen och tillägna sig kunskap? Är eleverna insatta i vad de ska lära sig och vilka språkkunskaper de behöver för att kunna nå målen?

3. Se till att målen och undervisningen är uttrycklig och tydlig.
Hur ser jag till att alla elever förstår målen och förstår vilken kunskap ska tillägna sig? Hur planerar jag undervisningen så att alla elever deltar aktivt? Hur kan jag göra min undervisning så begriplig att jag når alla elever?

4. Börja med konkreta, kontextbundna uppgifter för att göra det abstrakta enklare att förstå.
Hur kan jag få med mig eleverna från det kända, konkreta, kontextbundna till det mer abstrakta, kontextobundna? Hur kan jag sätta olika begrepp i ett konkret sammanhang?

5. Skapa möjligheter för autentisk språkanvändning med fokus på ämnesspecifikt och akademiskt språk.
Hur fokuserar jag på språkanvändningen i min undervisning? Ger jag eleverna möjligheter att upptäcka, tillägna sig och använda sig av det ämnesspecifika språk och de språkliga strukturer som kännetecknar ämnesområdet?

6. Säkerställ att det finns en balans mellan receptiv och produktiv språkanvändning vid varje undervisningstillfälle.
Ger jag eleverna möjligheter att lyssna, tala, läsa och skriva vid varje undervisningstillfälle? Ser jag till att det skapas en balans?

7. Ge eleverna redskap och strategier för inlärning, uppföljning, utvärdering och självbedömning.
Vilka möjligheter ger jag mina elever att reflektera över sin egen inlärning? Ger jag elever inlärningsstrategier genom att t ex ”tänka högt” och ge modeller på hur man kan närma sig en text? Hur ger jag eleverna redskap så att de ska klara av att göra egna utvärderingar och bedömningar av vad de har lärt sig?

Källa: Principles of effective teaching and learning for English language learners

En annan sida att insprieras av är R2L, den australienska Reading to learn-programmet. Eller varför inte läsa om hur man i Stockholm arbetar med genrepedagogik och matematik. Pedagogstockholm har även en intressant artikel om Maaike Hajer och hur man kan arbeta språkinriktat i SO-ämnen.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

4 kommentarer:

  1. Språket är tveklöst nyckeln. Att komma fram till en skola där alla lärare är språklärare är nödvändigt, men inte enkelt. Vi måste ta oss förbi föreställningar om att samverkan mellan språk och andra ämnen innebär något vagt och halvengagerat 'läsa texter i ämnet' och 'lära sig glosor' men i övrigt business as usual. Det blir tuffare för somliga än för andra, men jag tror som du, vi måste, och när vi väl har börjat kommer vi att fråga oss varför vi väntade så länge.

    SvaraRadera
  2. Nä, det kommer inte bli enkelt alls men som du säger, vi måste. Frågan är hur vi får med oss så många som möjligt på tåget? Det är så mycket annat som slåss om uppmärksamheten, entreprenörskap, ITK etc men enligt mig så handlar ändå allt om språk i grund och botten. Har eleverna inte tillgång till sitt språk spelar det ingen roll om de så har hundraelva datorer med tillhörande program. De elever som inte har tillgång till språket som tankeverktyg kan inte heller tillägna sig det entreprenöriella lärandet. Allt hör ihop. Och språkförmågan är kittet som håller ihop helheten.

    SvaraRadera
  3. Inte enkelt alls märkte jag när jag tog upp frågan på vår studiedag om GY11 och formativ bedömning. En del mutter och några djupa suckar blandat med ett och annat medhållande hummande.

    SvaraRadera
  4. Linda, jag tror vi är många som får dra tunga språklass framöver. Och det kommer bli tufft och jobbigt. Men väldigt nödvändigt.

    Lycka till!

    SvaraRadera