Det pratas mycket om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som ett redskap för att allt fler elever ska nå målen i skolan. Man menar kanske framförallt flerspråkiga elever men faktum är att alla elever gynnas av att deras lärare är insatta i dessa arbetsätt.
Men vad är då språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och hur kan man lära sig det?
I grunden handlar det om att alla ämnen i skolan ska vara språkutvecklande och att alla lärare i skolan är språklärare. I förlängningen handlar det om att många elever behöver tillägna sig ny kunskap på ett nytt språk och att det är en process som kan vara oerhört svår om man inte får lära sig att se språkliga mönster i texter, att känna igen vad som kännetecknar en viss genre eller lära sig läsa "mellan raderna".
Vi tror ofta att det är de okända, svåra orden som skapar problem för våra elevers förståelse. Så är det oftast inte. Det är de små betydelsetunga, kanske även tvetydiga, orden som skapar förvirring. Som partikelverben. T ex: "Stå på dig!" som ju inte betyder att du ska försöka stå ovanpå dig själv utan något helt annat. Eller "Hoppa på tåget!" som kan få förödande konsekvenser...
Våra nominaliseringar kan vara svåra för eleverna att förstå. I vardagliga texter möter man inte detta fenomen så ofta men i lärobokstexter, som man komprimerar för att få det så faktaspäckat som möjligt, är nominaliseringar väldigt vanliga. Det handlar alltså om att man skapar substantiv av verb. "De reagerar..." i vardagsspråk förvandlas till "Reaktionen blev..."
Andra språkkonstruktioner som kan skapa svårigheter är verb i passiv form, vilket är väldigt vanligt i faktatexter. När man använder passiv form behöver man inte nämna ett subjekt i första person, vilket således leder till att många elever inte förstår vem som gör vad.
Utöver det rent grammatiska kan det vara den kulturella kontexten som sätter krokben för våra elever. Inte alla elever har mentala bilder för vad luciafirande är eller hur en skidsemester går till. Många av de texter vi ber våra elever läsa innehåller en, för dem, okänd kulturell kontext. Vi kan inte ta för givet att alla förstår sammanhanget. Vi måste vara tydliga och gå in på djupet för att ge eleverna möjligheter att förstå texternas kulturella innehåll.
Det vi kanske inte alltid tänker på är att vi ofta förenklar texterna för våra elever som inte kommit så långt i sin språkutveckling. Det leder tyvärr inte till utveckling. När vi förenklar texter, eller använder andras förenklade texter, är texterna korta men väldigt innehållsrika. Vi tror vi gör det enklare för eleven att förstå, när vi i själva verket försvårar genom att vi tar bort småorden som faktiskt underlättar för förståelsen. Vi missar ofta att det är de utbyggda texterna som är enklare att förstå och vi missar framför allt att ge eleverna strategier och verktyg för att kunna närma sig texterna på egen hand.
Så, nu vet vi lite om varför vi behöver använda oss av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Men hur lär vi oss hur man gör?
Det finns ingen möjlighet att jag kan sammanfatta det i ett inlägg men jag kan tipsa om litteratur där du och dina kollegor kan lära er mer.
Först och främst: Läs Pauline Gibbons "Stärk språket - stärk lärandet" som jag tipsat om många gånger tidigare. Ladda även hem studiehandledningarna och matriserna som du hittar på Nationellt centrum för svenska som andraspråks hemsida.
Jag har skrivit några inlägg om genrepedagogik, om hur jag arbetar genrepedagogiskt och hur härligt det är att uppleva att det faktiskt fungerar.
Sedan finns det en mängd spännande böcker att läsa i ämnet:
Språkinriktad undervisning - en handbok av Maaike Hajer och Theun Meestringa. Läs recension i Bookis bokblogg. I den recensionen kan du även läsa om Pauline Gibbons uppföljare Lyft språket - lyft tankarna.
Framgång genom språket av Annika Löthagen, Pernilla Lundenmark, Anna Modigh. Och således även Framgång genom språket- i praktiken. En praktisk studiehandledning till Framgång genom språket som sägs vara en väldigt bra hjälp i det praktiska arbetet kring boken.
Ladda hem och läs rapporten: Ämne och språk, språkliga dimensioner i ämnesundervisningen. (.pdf)
Vill man fördjupa sig i genrepedagogik så tycker jag att man kan läsa Låt språket bära - genrepedagogik i praktiken, av Anniqa Sandell Ring och Britt Johansson vilket jag nämnt ett antal gånger förut.
Andra artiklar som tar upp genrepedagogik kan man läsa i samlingen Symposium 2009 - Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Denna antologi har jag skrivit om tidigare.
Vill man läsa mer om hur en lärare provar sig fram i den genrepedagogiska djungeln så tycker jag att du ska börja besöka Magister Björn. Eller kanske bli medlem i Dela!-gruppen som handlar om genrepedagogik. Ännu fler tips finns på Nationellt centrum för svenska som andraspråk både när det gäller språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och genrepedagogik.
Kanske är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt något för dig med? Tillsammans kan vi få allt fler elever att nå målen!
