Sommarläsning och boktips

Jag har hunnit läsa en hel del i sommar och här ser ni ett urval av de böcker jag läst och reflekterat kring.

Trots att böckerna har olika infallsvinklar och olika fokus finns det en hel del beröringspunkter och gemensamma teman.

Ett sådant återkommande fokus är det som Anne-Marie Körling så fint kallar "Vi är och vi blir tillsammans" i sin bok Nu ler Vygotskij, dvs att lära av och med varandra. Att ha ett gemensamt lärande där vi lär ihop men på olika sätt. Vygotskijs tankar går som en röd tråd genom alla dessa böcker på olika sätt. Dels detta med att barn utvecklas i samspel med andra och att det ett barn kan göra med hjälp/stöd idag kan barnet göra självständigt imorgon, dels tankarna som handlar om skillnaderna mellan barns förstaspråksutveckling, eller hur de utvecklar vardagsspråket, och den utveckling som språket får genom undervisning, det en del kallar skolspråk eller academic language. Språk och språkutveckling är således även det ett genomgående tema i böckerna.

Ett annat gemensamt tema i böckerna är vikten av att aldrig låta eleverna vara ensamma i sitt lärande och betydelsen av en strukturerad lärare som kan undervisa explicit om sådant som eleverna behöver för att utvecklas. En lärare som vet var eleverna befinner sig och vad de behöver för stöttning för att utvecklas i just den riktning som styrdokumenten pekar. 

Läsning och läsutveckling tar stort utrymme i böckerna för det är främst genom läsning våra elever ska tillägna sig ny kunskap. Det pratas om mycket om gemensam läsning, närläsning, textsamtal, textrörlighet och vikten av att undervisa eleverna i läsförståelsestrategier som de har nytta av under hela sin skolgång och i deras framtida vuxenliv. Att kunna avkoda räcker inte, vi och våra elever måste ägna lektionstid åt att träna läsfärdigheter som att identifiera huvudbudskap, förklara och visa att vi har förstått vad vi läst, generalisera kring och dra slutsatser av vad vi har läst, förutsäga vad som kommer hända härnäst i texten, jämföra det vi läst med egna erfarenheter, jämföra det vi läst med sådant vi läst tidigare och beskriva stil och struktur i texten vi läst (Utmana, utforska, utveckla! sid 66-67). Även boken Bygga broar och öppna dörrar handlar mycket om hur vi i förskola och skola kan läsa, skriva och samtala mer om texter för att underlätta för barnen och elevernas språk- och kunskapsutveckling.

Vi kan inte ta för givet att eleverna har den bakgrundskunskap vi kanske tror att de har. Vi måste fortsätta bygga där eleverna är, inte där vi tror att de är. Alltså måste vi veta var eleverna befinner sig och eftersom eleverna oftast befinner sig på helt olika nivåer kan en arbetsmodell som Reading to Learn vara ett bra sätt att arbeta med språk- och kunskapsutveckling. I boken Learning to Write, Reading to Learn beskrivs detta arbetssätt ingående. Andra konkreta undervisningstips och idéer får man i böckerna Språkarbete i alla ämnen och Framgång genom språket, lättlästa böcker som alla lärare oavsett ämne borde läsa.

Även i boken Pedagogisk bedömning finns många konkreta exempel. Boken handlar inte bara om bedömning utan även om dokumentation och kunskapsutveckling och hur allt detta hör ihop.

Hoppas du hittar någon bok som du tycker låter intressant. Vill du diskutera någon av böckerna är du varmt välkommen att höra av dig!

Att lära genom läsning

Det är uppenbart att många av våra elever i den svenska skolan inte har en tillräckligt god läsförmåga för att klara av att inhämta och utveckla kunskap genom läsningen. Ibland vet vi redan i lågstadiet att vissa elever inte utvecklat sin läsning i tillräckligt hög grad men väldigt ofta märks inte detta förrän kanske i mellanstadiet. Ju högre upp i skolåren vi kommer, ju högre krav ställs det på elevernas läsförmåga. Det räcker inte med god avkodning eller god läshastighet, det behövs en väldigt god läsförståelse för att kunna ta till sig kunskap genom läsning. I USA pratas det ibland om "the fourth grade slump" men är det verkligen en slump att det är just i "fourth grade" som många elever inte längre klarar av att följa med i undervisningen?

Nej, menar de flesta forskarna. Det är ingen slump. I mellanstadiet och högre upp i skolåren krävs det att eleverna behärskar det akademiska språket, eller skolspråket, för att kunna nå skolframgång. Det handlar självklart mycket om att kunna läsa och förstå skolspråket i texter av olika slag men det handlar också om muntlig språkförmåga eller att kunna skriva olika typer av texter. Långt ifrån alla elever klarar av att på egen hand läsa och ta till sig kunskap genom läromedelstexter eller andra texter och det krävs att vi arbetar systematiskt med läsförståelsestrategier i skolans alla ämnen.

En viktig aspekt för läsförståelse är ordförståelse och ordkunskap men att bara veta vad ord betyder räcker inte. Eleverna måste även känna till hur orden används och i vilken texttyp de förekommer. De måste även känna till vilket betydelseomfång ordet har och när och hur det passar att använda just det ordet. Detta är inget man kan träna isolerat på en svensklektion utan detta är något eleverna måste få träna på i skolans alla ämnen. En parallell språk- och kunskapsutveckling, alltså. Frågan är hur detta ska gå till?

Jag fick möjlighet att delta i en nätverksträff för de personer som deltar i Teacher Learning for European Literacy Education (TeL4ELE), Comenius Multilateral Project, ett projekt som initierats i Sverige av Språkforskningsinstitutet och som även går under namnet Reading To Learn (R2L). (Reading To Learn och detta projekt har jag skrivit om innan, läs gärna det inlägget.) Under nätverksträffen berättade två lärare hur de använder metoden "Detaljerad läsning" i sin undervisning och jag kände direkt att det är en väldigt användbar modell som kommer leda till att många elever utvecklar både språk och kunskap parallellt.

På Skolverket finns en artikel om Reading To Learn och där finns även en bild av David Rose som visar hur R2L är uppbyggt. Mer om David Rose och Reading To Learn finns på deras hemsida och i boken Learning to Write, Reading to Learn.

Som ni ser är detaljerad läsning, eller detailed reading, en av de tre röda delarna i den mittersta cirkeln och det var alltså detta lärarna berättade om. Lärarna berättade hur självkänslan ökade hos eleverna och hur arbetssättet gick att anpassa så det passade alla individer i klassen. En lärare berättade att detaljerad läsning var perfekt att använda i hennes skola då de hade ett inkluderande synsätt och således en enormt stor spridning i varje klass. Lärarna berättade om aktiva elever som var delaktiga i sitt eget lärande och som vågade ställa frågor och ta för sig. De berättade om ökade resultat, kunskapsutveckling och framför allt förbättrad läs- och skrivförmåga hos alla elever.

Jag ska inte försöka mig på att beskriva hur detta går till utan jag hoppas att någon av de lärare som ingår i projektet kommer att beskriva metoden närmare vid något tillfälle. Men håll med om att det verkar intressant?

För den som är intresserad av en snabbkurs i Reading To Learn så hittade jag denna presentation på Youtube:

Reading to Learn - mycket intressant

På twitter idag fick jag följande fråga:

@Anna_Kaya , har du kommit i kontakt med "Reading 2 learn "? Jag är med i ett projekt kring språkutveckling och tycker att det är " kanon"!

— ingeborg hull (@ingeborghull) January 21, 2012

Jag har nämnt Reading to Learn förut, bl a i ett inlägg när jag betonade vikten av att lyfta goda exempel, för jag tror verkligen på att detta fungerar och att det är ett sätt som vi kan få allt fler elever att lyckas i den svenska skolan. Reading to Learn bygger på den genrepedagogiska tanken och så här beskrivs detta på Språkforskningsinstitutets sida på Pedagog Stockholm:

Reading to Learn-programmet innehåller en intensivt läs- och skrivecklande pedagogik som utvecklats av Dr David Rose vid University of Sydney, Australien. Pedagogiken innehåller flera undervisningsstrategier som möjliggör för alla elever att utveckla de läs- och skrivkompetenser som krävs för att nå framgång i skolans olika ämnen. Stöttningsstrategierna kan integreras och anpassas till all sorts undervisning och av alla sorters lärare, oavsett ämne och ålder på eleverna. Reading to Learn har utvärderats vetenskapligt i Australien, och i liten skala även i Sverige, och studierna visar på en två till fyra gånger så snabb utvecklingstakt jämfört med vad man kan förvänta sig. De som utvecklas allra mest är de mest lågpresterande eleverna.

Mycket intressant! Två till fyra gånger så snabb utvecklingstakt. Det är en otroligt stor skillnad som kan komma att betyda oerhört mycket för väldigt många elever. Detta var jag tvungen att ta reda på mer om och jag gjorde som Ingeborg Hull tipsade min om, jag klickade mig vidare till readingtolearn.com.au för att läsa mer om Reading to Learn-projektet i Stockholms stad som sex stycken Stockholmsskolor deltog i 2009-2010.

Det var en sann fröjd att läsa lärarkommentarerna om elevernas utveckling:

During the first round of school visits and at the second workshop in December 2009, after approximately 10 weeks of classroom implementation, teachers made these comments about student learning:

• students are enthusiastic and understand more of what they read

• older students work has improved

• improved text organisation

• use of technical language

• recent arrival students are now very active in class

• students’ confidence to approach a new text has increased

• improvements in reading and writingMultilingual Research Institute, Stockholm Education

• enjoyment for students, sentence making strategies successful

• engages weaker students, highlighting focuses them

• reproducing texts engages students

• students beginning to apply the methodology independently

Detta är lärarnas slutkommentarer av elevernas lärande efter avslutat projekt:

In a written survey at the conclusion of the March workshops and in the final workshop in May, teachers observations had become more carefully focussed on the impact of the R2L pedagogy and on student literacy and learning:

• they can penetrate texts better, are interested in texts

• students of all ages are deeply engaged in texts

• they understand structure and begin to consciously construct their texts using phases and stages which they can “name” eg: problem and reaction

• they are producing higher quality texts

• now they are writing well structured texts and achieving well in National Tests

• they are now reading texts with ease, they don’t see the difficulties any more, they just read and write technical vocabulary without any problem

• “good progress” students can be taught by anyone – students who struggle are the challenge for teachers and R2L provides a methodology for these students who are in every classroom and can just be ignored

• students are now implementing the R2L strategies independently

• struggling students have now taken over the classroom from more advanced students

• they concentrate more with R2L as they are occupied and engaged in the learning process

• the achievement gap between the highest and lowest achievers decreases

• students are now more focussed

• they are not left alone to work on projects they are all working with the teachers

• students understand content of subjects better

• they are answering test questions much better

• students may “protest” at first with the new methodology but when they see the results they are engaged

Men det finns också stora förtjänster för lärarna och deras professionella utveckling:

Initial comments in December focused on two issues; insights about literacy pedagogy and the benefits of teacher collaboration:

• now choosing more challenging texts – raising the bar

• now using reading to support students to write new texts

• using the Genre writing cycle to model the type of texts students need to write

• united teachers around the methodology

• preparing and planning together with other teachers

• teacher co-operation; same text in Swedish and Chemistry

Dessutom något mer utvecklade svar efter avslutat projekt:

By the end of the course in May 2010 teachers had become very reflective about their own learning journey and the impact that their use of the Reading to Learn pedagogy had on themselves, their relationships with colleagues and their students:

• Teachers, like students, can struggle at first with this methodology

• Teachers “dare” to use more difficult texts

• Teachers are abandoning textbooks and “finding” better texts ie considering Genre, content and language

• R2L has given teachers a way of analysing texts and motivating students

• Teachers can now use more difficult texts and a wider range of genres eg. not just simple stories in the primary school

• Teacher professionalism and collaboration has given dignity to the project

• The pedagogy “turns teachers minds around” – it is interesting and an ongoing challenge!

• Some teachers previously didn’t have a strategy at all for teaching weaker students – they were just left to fail

• Using more texts now instead of drama and oral activities because reading was too difficult for the students before

• Before R2L teachers didn’t have a methodology to work with texts, students often copied and drew pictures

• Previously teachers just hoped that a lot of reading in general would be enough

• Teachers need to read the texts more closely when planning

• Elaborations take all students understandings to a higher level

• Joint writing is a very important activity

• Other teachers can see the difference between students who are doing R2L and students from other classes who are not

• The R2L cycle gives teachers a structure to follow

• We are now teaching to the weakest students not just the top ones

• We have been able to use the curriculum guidelines and work on Science texts in the Swedish class

• Secondary teachers can spend 20-30 minutes on one key text that will model writing

• Teacher collaboration has increased

• It is better to choose short passages from quality texts for detailed reading rather than rewriting texts to make them easy reading for struggling students

• They had also become conscious of the improvement in learning outcomes for students and articulated their intentions to further improve learning in the coming year by revising plans and choosing more suitable texts.

• Teachers will plan for continuity in future, this year we just had to fit in with was already planned

• Teachers will focus on “core” texts and drop other things – teachers need to be disciplined!

Jag önskar så att jag hade fått chansen att få vara med i detta projekt, få gå den där utbildningen och fått professionell handledning. Tänk om alla lärare, eller åtminstone några från varje skola, skulle få den chansen. Då är jag övertygad om att ännu fler elever i den svenska skolan skulle nå väldigt mycket längre!

Hela rapporten kan du ladda hem som en .pdf-fil och läsa om du är intresserad av att läsa mer. Ännu fler intressanta artiklar finns att läsa på readingtolearn.com.au.

Vet du mer om detta eller har du kanske deltagit själv? Vill du skriva och berätta mer är du varmt välkommen att höra av dig. Jag publicerar mer än gärna ett gästblogginlägg om Reading to Learn eller något annat spännande språkutvecklande som du vill dela med dig av! Eposta mig på nyisvenskaskolan at gmail.com

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Reading to Learn, R2L, Språkforskningsinstitutet, språkutvecklande arbetssätt,

Att lyfta goda exempel

Jag har läst Aftonbladets livegranskning Skolraset och funderar om jag verkligen vill lägga ner tid och energi på att få min lärarröst hörd i det forumet. Missförstå mig rätt, det är bra att media granskar skolan, friskolorna och bakomliggande, eventuellt ekonomiska, intressen men jag tror inte det är rätt forum för mig. Jag vill lyfta goda exempel. Jag vill blicka framåt. Jag vill utveckla skolan utan att behöva skuldbelägga och leta syndabockar på vägen. Vi har inte tid med det. Vi har en generation barn och unga som inte kan vänta längre nu.

Så. Därför har jag bestämt mig för att fokusera på det positiva med vår svenska skola. Kanske i form av #skollyftet i stället för #skolraset Och eftersom jag är fast övertygad om att vi kan få alltfler elever nå skolframgång om vi bara använder rätt verktyg så tänker jag lista några goda exempel där man har lyckats förbättra skolans och elevernas resultat med hjälp av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i alla skolans ämnen.

Knutbyprojektet var ett språkutvecklande projekt på Knutbyskolan, Rinkeby, Stockholms stad, från 2004 till 2010 och när man läser Knutbyskolans kvalitetsredovisning 2009 (.pdf) kan man läsa:

Elevernas resultat på NP har detta år radikalt förbättrats, se nedanstående
jämförelse.
Resultat i svenska 1998-2008 i snitt 57%, årets resultat 93%
Resultat i engelska 1998-2008 i snitt 70%, årets resultat 91%
Resultat i matematik 1998-2008 i snitt 65%, årets resultat 93%

Det är en rejäl förbättring. Kvalitetsredovisningen för 2010 visar ett, igen, försämrat resultat men det kan delvis förklaras med ett stort antal nyanlända elever i årskurserna som deltar i nationella proven.

På Brotorpsskolan i Bagarmossen har ett antal lärare deltagit i Stockholm stads "Reading to learn"-projekt och de tycker att deras nyvunna kunskaper leder till att de nu kan nå alla elever.

Arbetssättet ger dessutom ett konkret samarbete mellan olika ämnen och man kan läsa avancerade texter, dessutom tar eleverna snabbt till sig metoden och lär sig korrekta vetenskapliga begrepp.
- Många elever med stora svårigheter har tack vare den explicita undervisningen kunnat lyftas väldigt snabbt. Vi har hittat verktygen som vi behöver och alla vinner på Reading to Learn, säger Birgitta Thorander. (lärare i sv,sva och spanska)

Mer om detta kan man läsa på Skolverkets sida om hur Read to Learn lyfter skriftspråket. Ämneslärarföreningen LiSA (Riksförbundet lärare i svenska som andraspråk) skriver även om detta i tidningen Lisetten, nr 1/2011 och just det numret finns att ladda hem som .pdf-fil.

Språkforskningsinstitutet i Stockholm är en stor resurs och borde vara en stor inspirationskälla för andra kommuner i Sverige.

Vet du om goda exempel där fler elever når bättre resultat med hjälp av ett genrepedagogiskt arbetssätt får du gärna fylla på listan. Jag länkar mer än gärna!

Har du andra goda exempel på lyckade framgångsfaktorer för svensk skola är det minst lika viktigt! Nu ska vi lärare inte vara tysta längre.

Låt oss lyfta de goda exemplen! Tillsammans!

Uppdaterat:

Marie Linder skriver om ett i särklass gott exempel som också handlar om #merkateder-debatten.
Robert Wallden skriver om ett gott exempel på hur de arbetar med bedömning för lärande.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om genrepedagogik, goda exempel, skollyftet, skoldebatt, språkutveckling, kunskapsutveckling,