Språklyftet i Digitala Skollyftet

Den här hösten har verkligen bjudit på många olika utmaningar varav en handlar om att bedriva en öppen nätbaserad fortbildning för lärare som heter Digitala Skollyftet. Så häftig utmaning och otroligt lärorikt. Mer om min lärprocess har jag skrivit i egna inlägg som heter #Digiskol och jag och min uppgift 2.

Digitala Skollyftet erbjuder varje vecka under 10 veckor webbsända samtal med olika inspiratörer som pratar om lite olika ämnen. Den fjärde veckan var det jag och Hanna Stehagen som var inspiratörer och det var så roligt att få prata Språklyftet med Hanna. Inför sändningen skrev Stefan Pålsson en artikel om oss som publicerades på Digitala Skollyftet, läs gärna den. Vill du lyssna på mig och Hanna i efterhand går det självklart bra.

Ett nytt läsår och mitt behov av struktur och planering

Jag har tydligen haft bloggpaus i sommar. Det var varken något jag planerat eller eftersträvat men ibland blir det som det blir och denna sommar har jag försökt vara ledig på riktigt, vilket troligtvis påverkat min lust att blogga.

Men, nu är det augusti och "skolhjärnan" har börjat gå igång. Jag funderar över jobbstart och vad mina två olika arbeten kommer erbjuda mig för spännande uppdrag och nya erfarenheter i år. Ja, jag skriver i år för i min värld har läsårsstarten alltid varit det riktiga nyåret.

Dubbla uppdrag

Att ha två halvtidsjobb som i mångt och mycket berikar och kompletterar varandra är något som jag är väldigt glad och tacksam över. Att få stå med en fot i universitetsvärlden och en fot i klassrummet är perfekt. Det är utvecklande, givande och utmanande på många olika sätt men även tids- och resurskrävande. Det krävs att jag är strukturerad och välplanerad för att inte värdefull tid ska gå till spillo och det är här jag har fastnat just nu. Jag är fortfarande ledig men jag märker att jag behöver börja tänka jobb. För att jag vet att jag mår bra av att planera och ha koll. För att jag vet att jag kommer kastas in i jobb med hull och hår den 12 augusti och inte ha tid att tänka riktigt genomtänkta tankar. Som jag behöver göra.

Min höst i skolan

Min höst ser väldigt spännande ut. När det gäller min lärardel så kommer vi fortsätta att arbeta med Sigtunaboxen, ett skolutvecklingsarbete utifrån bedömning för lärande, IKT och språkutveckling. Jag är samtalsledare och kommer fortsätta att leda samtalsgrupper på min skola men utöver det kommer jag även leda ett språkutvecklande arbete tillsammans med de lärare som inte är med i matematiklyftet. Jag tänker att vi ska utgå ifrån Maaike Hajers tankar utifrån SIOP med inspiration av det utvecklingsarbete som Hanna Stehagen genomför på sin skola.

Jag ska såklart även undervisa men vilka elever/grupper/ämnen det handlar om vet jag inte just nu. Kanske blir det att jag undervisar i ämnet svenska som andraspråk. Kanske blir det mer som studiehandledning på svenska i andra ämnen än just sva, kanske mot matematik, so eller no-ämnen. Det är ämnen som vi vet att flerspråkiga elever oftast tycker är svåra och där eleverna har svårt att nå målen. Jag kommer troligtvis inte arbeta med de nyanlända eleverna i förberedelseklass utan med de elever som är utslussade men som ändå inte varit speciellt länge i Sverige.

Min höst på NC

När det gäller mitt jobb på NC kommer jag fortsätta att utveckla vår webbplats och vårt användande av sociala medier. Jag kommer omvärldsbevaka och lägga upp intressanta länkar och lästips och informera om givande föreläsningar, konferenser och seminarier. Jag ser även fram emot Bokmässan där NC kommer att vara utställare och där min kollega Maria Bjerregaard kommer föreläsa om att alla lärare är språklärare. Jag kommer även fortsätta den uppdragsutbildning i språk- och kunskapsutveckling i teori och praktik som jag genomför i en skola. Ett uppdrag som är riktigt givande och lärorikt även för mig.

Min höst med Skollyftet

Sedan är jag ju även en del av Skollyftets tankesmedja som i höst kommer dra igång en öppen, fri kurs som blir som ett digitalt kollegialt lärande. Vi räknar med att köra igång under i mitten av höstterminen någon gång. Det kommer vara oerhört spännande och intressant att få vara med om detta. För att inte säga lärorikt!

Och mer då?

Utöver detta har jag några föreläsningar som jag ska planera och genomföra under hösten och en bok som ska skrivas (mer om det ska jag berätta en annan gång). Som ni förstår är det en hel del tankar som trängs i mitt huvud och jag försöker hitta någon form av struktur och röd tråd så jag kan planera alla mina olika uppdrag och uppgifter. Det går sådär, måste jag säga. Och därför blev det ett blogginlägg i stället.

Tillägg: När jag publicerat detta inlägg fick jag en tweet som fick mig att fundera lite:

@Anna_Kaya Vore bra om vi kunde ersätta begreppet läsår med lärår
— Hans-Åke Scherp (@HAScherp) August 3, 2013

Ja, varför inte? Jag ska redan nu börja använda lärår i stället för läsår.

En bok fylld av goda exempel

"Det här med att arbeta språk- och kunskapsutvecklande, vad är det för något och hur gör man egentligen?" 

"Har du några tips på skolor som man kan besöka?"

"Jag skulle vilja läsa mer om hur lärare gör i klassrummet när det gäller språk- och kunskapsutveckling, har du några tips?"

Frågor liknande dessa här ovan får jag ganska ofta men de är inte helt lätta att besvara. Snart kommer det dock att bli betydligt enklare för jag kommer kunna hänvisa till en helt ny bok. En reportagebok till bredden fylld av goda exempel.

När jag blev tillfrågad av Lena Vestlin från Lärarförbundets förlag om jag ville vara "bollplank" i arbetet med att ta fram en bok som lyfter fram vikten av ett arbetssätt, eller snarare ett förhållningssätt, som innebär att eleverna utvecklar sina språk och sina kunskaper parallellt, behövde jag inte fundera speciellt länge. En bok som lyfter fram goda exempel och som visar på möjligheter är just den typ av bok som jag länge längtat efter. En bok i Skollyftets och Språklyftets anda.

Kunskap, språk och identitet – att undervisa flerspråkiga elever i F–6

Hur kan skolan stötta flerspråkiga elever, så att fler når målen? Lgr 11 visar på att lärare behöver arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen, men hur gör man det i praktiken? Att förändra sitt arbetssätt kräver kompetensutveckling och är inte gjort i en handvändning. Men många forskare och skolor kan berätta om förhållningssätt som fungerar och som även gynnar elever med svenska som modersmål. I den här reportageboken delar lärare, skolledare, forskare och experter med sig av sin kunskap och erfarenhet. För att visa hur grunden kan läggas i de tidiga skolåren är de flesta exempel hämtade från årskurs F–6, men förhållningssätten är lika relevanta för andra årskurser och skolformer.

Anna Kaya, lärare i svenska som andraspråk och medarbetare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk, har medverkat som rådgivare och skrivit bokens inledning. Boken vänder sig till alla lärare, speciallärare, specialpedagoger, skolledare och lärarstudenter som möter flerspråkiga elever. 

Läs gärna ett smakprov ur boken annars finns mer information på Lärarförbundets förlags webbplats där man även kan beställa boken direkt.

Nya Zeeland - en inspirationskälla

I början av april skrev jag ett inlägg på Skollyftet som heter Litteracitet med inspiration från Nya Zeeland och för er som inte är så insatta i hur skolan fungerar på Nya Zeeland rekommenderar jag er att läsa mitt inlägg. Det är inspirerande och intressant att ta del av hur de arbetar med att utveckla elevernas språkförmåga. I alla årskurser och i många ämnen. Titta gärna även på det tv-program jag länkar till längst ner, en vitaminkick av inspiration.

En annan som är väldigt insatt i hur skolan på Nya Zeeland fungerar är Anne-Marie Körling. Hon är utbildad där och har gjort en hel del skolrelaterade resor dit och till andra länder. Läs gärna hennes tänkvärda inlägg på Skollyftet som heter Skolans inre värde där hon lyfter en del, för många av oss, nya tankar som kan bidra till att utveckla skolan och elevernas lärande.

Svenska som andraspråk och formativ bedömning

På Skollyftet skriver Robert Walldén tre viktiga inlägg som handlar om bedömning för lärande och andraspråksutveckling. Han har tidigare skrivit ett inlägg om hur de arbetar med bedömning för lärande i Borås och nu får vi ta del av hur han arbetar med bedömning för lärande i sitt svenska som andraspråksklassrum på vuxenutbildningen.

Här hittar du del 1, del 2 och del 3.

Mitt skolår 2011

2011 var ett händelserikt år för alla oss i skolvärlden. Extra mycket har hänt i de sociala medierna när det gäller skolfrågor och mer om det har jag skrivit om på Skollyftet om ni är intresserade av att läsa. Och kanske tycka till lite?

Jag skriver om mina tankar och minnen från Skolåret 2011 på #Skollyftet. Hur var ditt Skolår 2011? Berätta! skollyftet.se/2011/12/28/sko…

— Anna Kaya (@Anna_Kaya) December 29, 2011

Lärare som lär - tillsammans

Jag har skrivit en hel del på Skollyftet om vikten av att lärare fortsätter att lära och utvecklas och att vi borde göra det med hjälp av varandra.

Hur många gånger är det inte så att vi frågar efter de pedagogiska samtalen, där vi delger och tipsar varandra, där vi stöttar och hjälper, där vi hinner prata igenom våra "HUR" och gemensamt komma fram till sådant som utvecklar oss, vår skola och framförallt våra elever.

Under sommaren har jag och Per Falk kommit fram till att vi vill satsa på att skapa en form av kompetensutveckling av lärare - för lärare som tillgodoser detta behov vi har av att kunna mötas och utvecklas i dialog. Men ingen kompetensutveckling i vanlig föreläsningsform, nej, utan i formen av en "okonferens". En edcamp.

Det är alltså dags för Edcamp Stockholm på Skolforum/Stocholmsmässan 31 oktober, kl 17-21. Helt gratis!

Det ska bli så spännande att få prova detta nya, öppnare sätt att lära av och med varandra och jag hoppas att du tycker likadant! Läs mer om edcamp i Skollyftet och på Edcamp Stockholm. Glöm inte bort att tipsa dina kollegor och passa även på att "gilla" Edcamp Stockholm på facebook.

Har du twitter hittar du oss under taggen #edcampsthlm.

Välkommen med din anmälan! Vi ses!

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om skollyftet, Edcamp Stockholm, lärarrollen,

Sommar - ledighet och läsning

Min blogg har fått vila igen. Det blir så ibland. Sommaren tar tid. Ledighet tar tid. Och Skollyftet har fått den del av min tid som har handlat om skolutveckling och bloggande.

Hade jag haft lite mer energi hade jag skrivit ett inlägg om Nyamko Sabunis debattartikel i DN, som handlar att lärare måste bli bättre på att undervisa om sex och arbeta förbebyggande för att motverka hedersförtryck, men det har Helena von Schantz redan gjort bra, både på Newsmill och i sin egen blogg. Läs vad hon skriver.

Jag skulle även vilja skriva om Sydsvenskans följetong om skuldbeläggandet i Rosengård. "Varför ska vi fortsätta kämpa?" frågar sig lärarna i Rosengård. Mats - tysta tankar lyfter upp Rosengårdsfrågan i ett eget inlägg och där kan vi fortsätta diskutera detta. Själv skrev jag om min syn på hur man kan vända resultaten i Rosengård i ett inlägg för ett bra tag sedan, kanske fortfarande läsvärt?

Så, även om min blogg inte uppdateras kontinuerligt nu under sommaren så lever den ändå i allra högsta grad. Vill ni få tag i mig hittar ni mig på twitter och numera även på Google+.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om skollyftet, länktips, Nyamko Sabuni, Rosengård,

Skollyftet och jag

Min blogg har varit lite vilande några dagar nu. Mycket tid och energi går åt Skollyftet och det arbete vi gemensamt gör för att låta lärarnas röster höras i debatten.

Skollyftet sprids och nämns i bl a i GP idag, och av olika personer och idag dubbelpostas även mitt inlägg om rundgång i skoldebatten av Second Opinion.

Passa på att tyck och tänk om skolan du också. Delta i Skollyftet och gör din röst hörd.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om skollyftet, skoldebatt,

Skollyftet

Nu har Skollyftet tagit steget från twitter in i en egen blogg: http://skollyftet.wordpress.com/ Kom dit och bidra med goda exempel du också!

Att lyfta skolan - goda exempel

Det verkar som att vi är en hel del lärare och andra skolintresserade som tycker att det är viktigt med en mer positiv motvikt till medias skolgranskning. På twitter lever nu #skollyftet och det dyker upp goda exempel titt som tätt.

För att dessa goda exempel inte ska falla i glömska behöver vi troligtivs en samlingsplats men eftersom hemsidebygge inte är min starka sida väljer jag i stället att samla dessa goda exempel i min blogg så länge.

Ett gott exempel på hur man arbetar med bloggen i undervisningen och får eleverna att bli ett med boken samtidigt som de kommunicerar med andra utanför skolan är Detektiven Emil och vi.

Ett annat sätt att arbeta med bloggen i undervisningen är Vetenskap och upplysning

Vittra vill gärna lyfta frågan om kreativa miljöer och tipsar om denna sida där man kan hitta inspiration.

Lärarförbundets tidningar Alfa och Origo publicerar ofta artiklar som lyfter goda exempel. Sajten Pedagogstockholm.se likaså.

Kungsgårdens skola i Sandviken berättar om hur de arbetar med att skriva sig till läsning. På dator.

En lista över kommuner som satsar på skoldatatek och hur man kommer i kontakt med dem hittar man på Sveriges skoldatateks sida.

Second sport är ett spännande skolprojekt av elever på handelsprogrammet på Holavedsgymnasiet i Tranås.

Här hittar du en .pdf med elevers egna berättelser om hur elevdatorer lyfter elevers lärande.

Såklart är dagens "måste-läsa" även Zarembas del 3 i DN.

Fler goda exempel kommer och återfinns även här.

Uppdaterat: Nu finns Skollyftet som egen blogg och även på twitter. Välkomna!

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om goda exempel, skollyftet,

Att lyfta goda exempel

Jag har läst Aftonbladets livegranskning Skolraset och funderar om jag verkligen vill lägga ner tid och energi på att få min lärarröst hörd i det forumet. Missförstå mig rätt, det är bra att media granskar skolan, friskolorna och bakomliggande, eventuellt ekonomiska, intressen men jag tror inte det är rätt forum för mig. Jag vill lyfta goda exempel. Jag vill blicka framåt. Jag vill utveckla skolan utan att behöva skuldbelägga och leta syndabockar på vägen. Vi har inte tid med det. Vi har en generation barn och unga som inte kan vänta längre nu.

Så. Därför har jag bestämt mig för att fokusera på det positiva med vår svenska skola. Kanske i form av #skollyftet i stället för #skolraset Och eftersom jag är fast övertygad om att vi kan få alltfler elever nå skolframgång om vi bara använder rätt verktyg så tänker jag lista några goda exempel där man har lyckats förbättra skolans och elevernas resultat med hjälp av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i alla skolans ämnen.

Knutbyprojektet var ett språkutvecklande projekt på Knutbyskolan, Rinkeby, Stockholms stad, från 2004 till 2010 och när man läser Knutbyskolans kvalitetsredovisning 2009 (.pdf) kan man läsa:

Elevernas resultat på NP har detta år radikalt förbättrats, se nedanstående
jämförelse.
Resultat i svenska 1998-2008 i snitt 57%, årets resultat 93%
Resultat i engelska 1998-2008 i snitt 70%, årets resultat 91%
Resultat i matematik 1998-2008 i snitt 65%, årets resultat 93%

Det är en rejäl förbättring. Kvalitetsredovisningen för 2010 visar ett, igen, försämrat resultat men det kan delvis förklaras med ett stort antal nyanlända elever i årskurserna som deltar i nationella proven.

På Brotorpsskolan i Bagarmossen har ett antal lärare deltagit i Stockholm stads "Reading to learn"-projekt och de tycker att deras nyvunna kunskaper leder till att de nu kan nå alla elever.

Arbetssättet ger dessutom ett konkret samarbete mellan olika ämnen och man kan läsa avancerade texter, dessutom tar eleverna snabbt till sig metoden och lär sig korrekta vetenskapliga begrepp.
- Många elever med stora svårigheter har tack vare den explicita undervisningen kunnat lyftas väldigt snabbt. Vi har hittat verktygen som vi behöver och alla vinner på Reading to Learn, säger Birgitta Thorander. (lärare i sv,sva och spanska)

Mer om detta kan man läsa på Skolverkets sida om hur Read to Learn lyfter skriftspråket. Ämneslärarföreningen LiSA (Riksförbundet lärare i svenska som andraspråk) skriver även om detta i tidningen Lisetten, nr 1/2011 och just det numret finns att ladda hem som .pdf-fil.

Språkforskningsinstitutet i Stockholm är en stor resurs och borde vara en stor inspirationskälla för andra kommuner i Sverige.

Vet du om goda exempel där fler elever når bättre resultat med hjälp av ett genrepedagogiskt arbetssätt får du gärna fylla på listan. Jag länkar mer än gärna!

Har du andra goda exempel på lyckade framgångsfaktorer för svensk skola är det minst lika viktigt! Nu ska vi lärare inte vara tysta längre.

Låt oss lyfta de goda exemplen! Tillsammans!

Uppdaterat:

Marie Linder skriver om ett i särklass gott exempel som också handlar om #merkateder-debatten.
Robert Wallden skriver om ett gott exempel på hur de arbetar med bedömning för lärande.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om genrepedagogik, goda exempel, skollyftet, skoldebatt, språkutveckling, kunskapsutveckling,