Att lära genom läsning

Det är uppenbart att många av våra elever i den svenska skolan inte har en tillräckligt god läsförmåga för att klara av att inhämta och utveckla kunskap genom läsningen. Ibland vet vi redan i lågstadiet att vissa elever inte utvecklat sin läsning i tillräckligt hög grad men väldigt ofta märks inte detta förrän kanske i mellanstadiet. Ju högre upp i skolåren vi kommer, ju högre krav ställs det på elevernas läsförmåga. Det räcker inte med god avkodning eller god läshastighet, det behövs en väldigt god läsförståelse för att kunna ta till sig kunskap genom läsning. I USA pratas det ibland om "the fourth grade slump" men är det verkligen en slump att det är just i "fourth grade" som många elever inte längre klarar av att följa med i undervisningen?

Nej, menar de flesta forskarna. Det är ingen slump. I mellanstadiet och högre upp i skolåren krävs det att eleverna behärskar det akademiska språket, eller skolspråket, för att kunna nå skolframgång. Det handlar självklart mycket om att kunna läsa och förstå skolspråket i texter av olika slag men det handlar också om muntlig språkförmåga eller att kunna skriva olika typer av texter. Långt ifrån alla elever klarar av att på egen hand läsa och ta till sig kunskap genom läromedelstexter eller andra texter och det krävs att vi arbetar systematiskt med läsförståelsestrategier i skolans alla ämnen.

En viktig aspekt för läsförståelse är ordförståelse och ordkunskap men att bara veta vad ord betyder räcker inte. Eleverna måste även känna till hur orden används och i vilken texttyp de förekommer. De måste även känna till vilket betydelseomfång ordet har och när och hur det passar att använda just det ordet. Detta är inget man kan träna isolerat på en svensklektion utan detta är något eleverna måste få träna på i skolans alla ämnen. En parallell språk- och kunskapsutveckling, alltså. Frågan är hur detta ska gå till?

Jag fick möjlighet att delta i en nätverksträff för de personer som deltar i Teacher Learning for European Literacy Education (TeL4ELE), Comenius Multilateral Project, ett projekt som initierats i Sverige av Språkforskningsinstitutet och som även går under namnet Reading To Learn (R2L). (Reading To Learn och detta projekt har jag skrivit om innan, läs gärna det inlägget.) Under nätverksträffen berättade två lärare hur de använder metoden "Detaljerad läsning" i sin undervisning och jag kände direkt att det är en väldigt användbar modell som kommer leda till att många elever utvecklar både språk och kunskap parallellt.

På Skolverket finns en artikel om Reading To Learn och där finns även en bild av David Rose som visar hur R2L är uppbyggt. Mer om David Rose och Reading To Learn finns på deras hemsida och i boken Learning to Write, Reading to Learn.

Som ni ser är detaljerad läsning, eller detailed reading, en av de tre röda delarna i den mittersta cirkeln och det var alltså detta lärarna berättade om. Lärarna berättade hur självkänslan ökade hos eleverna och hur arbetssättet gick att anpassa så det passade alla individer i klassen. En lärare berättade att detaljerad läsning var perfekt att använda i hennes skola då de hade ett inkluderande synsätt och således en enormt stor spridning i varje klass. Lärarna berättade om aktiva elever som var delaktiga i sitt eget lärande och som vågade ställa frågor och ta för sig. De berättade om ökade resultat, kunskapsutveckling och framför allt förbättrad läs- och skrivförmåga hos alla elever.

Jag ska inte försöka mig på att beskriva hur detta går till utan jag hoppas att någon av de lärare som ingår i projektet kommer att beskriva metoden närmare vid något tillfälle. Men håll med om att det verkar intressant?

För den som är intresserad av en snabbkurs i Reading To Learn så hittade jag denna presentation på Youtube: