Svenska som andraspråk - för vilka och hur kan undervisningen organiseras?

Nu finns min senaste bok att beställa. Boken heter Svenska som andraspråk - för vilka och hur kan undervisningen organiseras? och vänder sig till rektorer, skolchefer, utvecklingsledare, lärare och andra som vill utveckla organisationen av undervisning i svenska som andraspråk i grundskolan.

I boken tar jag upp följande frågor:

• Vilka elever ska få undervisning i svenska som andraspråk?
• Hur kan undervisningen i svenska som andraspråk organiseras?
• Hur bedömer man om en elev ska läsa svenska som andraspråk?
• Hur upprättar man rutiner för ämnet svenska som andraspråk?

Det är nog många som känner igen frågorna eftersom det inte är särskilt tydligt i skolans styrdokument vad som gäller kring ämnet svenska som andraspråk. Förhoppningsvis kan mina tolkningar och erfarenheter vara till nytta för er i ert arbete.

Boken går att beställa via Natur & Kultur eller där ni vanligtvis beställer böcker, via Natur & Kultur finns även ett smakprov att ta del av. Bokens extramaterial finns att ta del av via annakaya.se/sva-bok

Det finns även en tillhörande google presentation som bygger på bokens innehåll, om ni behöver låna.

Hör gärna av er om ni har frågor kring boken eller om ni har något ni behöver bolla.

Undervisa nyanlända elever - men, hur gör man?

Hela min bok, Att undervisa nyanlända elever - metoder, reflektioner och erfarenheter, utgår ifrån frågeställningen »Undervisa nyanlända elever … men, hur gör man?« och även om jag inte direkt kan svara på frågan så gör jag ändå i sista kapitlet en slags sammanfattning. Eftersom det är många som undrar, och många som har frågor kring framgångsfaktorer i undervisning av nyanlända elever, tänkte jag att jag helt enkelt delar med mig av de 16 punkter (Kaya 2016, s. 250ff) som jag tycker är viktiga att tänka kring när man planerar och genomför undervisningen.

1. Möt dina elever med nyfikenhet, värme och respekt. Se eleverna som de individer de är och värdesätt det eleverna har med sig i stället för att fokusera på deras brister. Välkomna dem till skolan och till Sverige i handling och med ord samt se till att skapa ett klassrum som kännetecknas av meningsfullhet och ett tillåtande klimat.
2. Planera och genomför undervisning som utgår ifrån dina elevers tidigare erfarenheter och kunskaper. Det innebär att du behöver lära känna dina elever och ta reda på så mycket du kan om elevernas språkliga och kulturella bakgrund samt kartlägga deras tidigare erfarenheter och kunskaper samt deras läridentitet.
3. Se till att använda elevernas modersmål som resurs i undervisningen och låt eleverna använda alla språk som resurs för lärandet så ofta det bara går, även om dina elever inte har tillgång till modersmålslärare eller studiehandledning på modersmålet.
4. Ha höga förväntningar på alla elever och tänk på att förtydliga, förstärka och exemplifiera hellre än att förenkla. Planera och genomför undervisningen så att den erbjuder eleverna rik stöttning anpassad till varje elevs förutsättningar och behov så att alla elever utmanas i sitt lärande.
5. Se till att eleverna i undervisningen får ett stort talutrymme, gott om tanketid samt många och varierade möjligheter till interaktion, i helklass och i mindre grupper. Skapa möjligheter för autentisk språkanvändning med fokus på ämnesspecifikt och kunskapsrelaterat språk men skapa även möjligheter för eleverna att använda vardagsspråket som en bro över till skolspråket.
6. Planera och genomför ämnesövergripande undervisning så att eleverna får möjlighet att utveckla språk- och ämneskunskaper parallellt. Formulera målen för undervisningen utifrån ämnets syfte, centrala innehåll och kunskapskrav och fundera sedan vilka språkliga krav detta ställer på eleverna och på din undervisning. Låt eleverna använda modersmålet för att tänka kognitivt krävande tankar och arbeta med tankemässigt utmanande uppgifter.
7. Att anpassa undervisningen behöver inte innebära att eleverna ska arbeta med olika uppgifter. Det är snarare graden och formen av den stöttning som undervisningen erbjuder som bör variera utifrån elevernas förutsättningar och behov.
8. Låt eleverna använda sina muntliga språk som en bro över till skriftspråket och låt eleverna få öva på skriftspråksliknande tal innan de skriver.
9. Planera utifrån tankesättet »I do – we do – you do« och se till att modella och tänka högt så att eleverna får möjlighet att utveckla nödvändiga läs-, skriv- och lärstrategier. Visa inte bara vad eleverna ska göra utan visa också hur.
10. Se till att det blir en balans för eleverna när det gäller tala, lyssna, läsa och skriva.
11. Se på läsning som en gemensam aktivitet och planera in olika »före, under och efter läsning-aktiviteter« för att eleverna ska förstå texten ni läser och samtidigt utveckla nödvändiga lässtrategier inför framtiden.
12. Låt eleverna öva på språkliga och grammatiska moment i ett meningsfullt sammanhang. Ska eleverna öva på uttal, avkodning eller läsflyt sker detta bäst när innehållet redan är känt.
13. Dra nytta av digitaliseringens alla möjligheter och låt eleverna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande men fundera alltid på vilket sätt ett digitalt verktyg är mer språkutvecklande än ett analogt.
14. Hitta former för pedagogisk dokumentation för att dels underlätta för att synliggöra elevernas lärande, dels underlätta den formativa bedömningen av elevernas språk- och kunskapsutveckling och din analys av densamma.
15. Samarbeta med kollegor och observera om möjligt varandras lektioner för att kunna föra lärande samtal efteråt.
16. Dokumentera, reflektera och utvärdera din egen undervisning kontinuerligt. Vad fungerade, vad fungerade inte, vad kan du göra annorlunda nästa gång och hur påverkar detta planeringen av din fortsatta undervisning?

Det går såklart inte att sammanfatta en hel bok i 16 punkter men för den som är nyfiken på min bok så är det ungefär detta som jag reflekterar kring i boken. Och såklart är inte framgångsfaktorerna i punkterna tagna ur luften, eller påhittade av mig, utan de ska ses som en sammanfattning av sådant som forskning och beprövad erfarenhet visar gynnar nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling.

Referenser

Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.

En bok fylld av goda exempel

"Det här med att arbeta språk- och kunskapsutvecklande, vad är det för något och hur gör man egentligen?" 

"Har du några tips på skolor som man kan besöka?"

"Jag skulle vilja läsa mer om hur lärare gör i klassrummet när det gäller språk- och kunskapsutveckling, har du några tips?"

Frågor liknande dessa här ovan får jag ganska ofta men de är inte helt lätta att besvara. Snart kommer det dock att bli betydligt enklare för jag kommer kunna hänvisa till en helt ny bok. En reportagebok till bredden fylld av goda exempel.

När jag blev tillfrågad av Lena Vestlin från Lärarförbundets förlag om jag ville vara "bollplank" i arbetet med att ta fram en bok som lyfter fram vikten av ett arbetssätt, eller snarare ett förhållningssätt, som innebär att eleverna utvecklar sina språk och sina kunskaper parallellt, behövde jag inte fundera speciellt länge. En bok som lyfter fram goda exempel och som visar på möjligheter är just den typ av bok som jag länge längtat efter. En bok i Skollyftets och Språklyftets anda.

Kunskap, språk och identitet – att undervisa flerspråkiga elever i F–6

Hur kan skolan stötta flerspråkiga elever, så att fler når målen? Lgr 11 visar på att lärare behöver arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen, men hur gör man det i praktiken? Att förändra sitt arbetssätt kräver kompetensutveckling och är inte gjort i en handvändning. Men många forskare och skolor kan berätta om förhållningssätt som fungerar och som även gynnar elever med svenska som modersmål. I den här reportageboken delar lärare, skolledare, forskare och experter med sig av sin kunskap och erfarenhet. För att visa hur grunden kan läggas i de tidiga skolåren är de flesta exempel hämtade från årskurs F–6, men förhållningssätten är lika relevanta för andra årskurser och skolformer.

Anna Kaya, lärare i svenska som andraspråk och medarbetare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk, har medverkat som rådgivare och skrivit bokens inledning. Boken vänder sig till alla lärare, speciallärare, specialpedagoger, skolledare och lärarstudenter som möter flerspråkiga elever. 

Läs gärna ett smakprov ur boken annars finns mer information på Lärarförbundets förlags webbplats där man även kan beställa boken direkt.

Genom boken in i språket

För ett bra tag sedan fick jag information om en ny  bilderbokserie av Sandra Jensen som heter Förskolan Regnbågen. Jag bad om att få recensionsexemplar för att se om dessa böcker även är användbara för elever i skolan. Bookis har bloggat om serien och böckerna beskrivs så här på Sanomas webbplats:

"Förskolan Regnbågen är en serie roliga och lärorika temaböcker. De handlar om vardagen i en svensk förskola, sedd ur en nysvensks perspektiv. Böckernas berättelser kombineras med roliga och kluriga övningar där olika föremål och händelser beskrivs, namnges och övas. Som ny i Sverige eller ny på en förskola kan det kännas tryggt att veta hur en dag på den svenska förskolan ser ut. Böckerna kan även vara en hjälp för nysvenska föräldrar, som saknar erfarenhet av svenska förskolor."

Jag hade intentionen att använda dessa böcker med mina nyanlända elever i åk 1-3 för att sedan skriva lite om det här på bloggen, men av olika anledningar gavs det inte riktigt möjlighet till detta denna termin. Jag har länge efterfrågat böcker som tar upp olika vardagsfenomen på ett språkligt enkelt sätt med mycket bildstöd, precis som dessa böcker gör. De fyra böckerna har olika inriktningar, "En dag på förskolan", "Anna och barnen", "Fyra årstider" och "Våra traditioner", och det är samma barn som vi får följa i de olika böckerna.

Att det är ett förskolefokus i böckerna gör att de inte är helt optimala att använda i skolans värld och därför skulle jag önska liknande böcker som är mer inriktade på "En dag i skolan" och där barnen i böckerna är något äldre så igenkänningsfaktorn blir större.

Böckerna är fyllda av detaljrika bilder och både text och bild inbjuder till samtal om olika saker och företeelser. Det finns många direkta frågor i texten som barnen får fundera kring och många bilder där man kan leta efter olika svar. Som det här uppslaget där de har samling och barnen får smaka på olika grönsaker. Frågorna som ställs i boken är "Vilka grönsaker känner du igen? Vilken grönsak tycker du mest om?"

Eller detta uppslag med bilder på barn som gör olika saker och boken ställer frågorna "Vad kan man göra på vintern?" och "Vad kan man göra på våren?"

Något som vi som arbetar med nyanlända elever lägger mycket tid och energi på är att förklara och beskriva våra svenska traditioner. Att ha en bok att utgå ifrån när man pratar om födelsedagskalas, midsommarfirande, julfirande och andra traditioner är guld värt. Boken "Våra traditioner" tar upp alla traditioner som barn möter i förskolan och denna bok skulle jag kunna använda mig av även med skolelever eftersom bilderna är så talande.

Tack Sandra Jensen för att jag fick möjligheten att få läsa dina nya bilderböcker. Jag skulle tro att dessa böcker fyller en viktig funktion i alla de förskolor som har barn som är nya i Sverige och nya i det svenska språket.

Gemensamma läsupplevelser - men vad och hur?

Jag funderar en hel del över läsning och läsrelaterade aktiviteter eftersom jag anser att en god läsutveckling är högst nödvändig för att barn och ungdomar ska kunna nå skolframgång och "finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet." (Lgr 11)

Jag har tidigare skrivit inlägg om att vi borde inhämta mer inspiration från t ex Nya Zeeland och Australien, där man fokuserar mycket på att elever ska kunna lära genom att läsa. Jag har också skrivit om biblioteket som pedagogisk resurs och på Skollyftet kan vi läsa vad ett skolbibliotek egentligen är.

Min sommarläsning bestod av böcker som på ett eller annat sätt handlar om just läsning och språkutveckling och till den läslistan kan jag lägga till mina gamla favoriter, Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse, Monica Reichenbergs böcker Vägar till läsförståelse och Läsförståelse genom strukturerade textsamtal (jag har inte läst den senare. Ännu.) Gunilla Molloys Reflekterande läsning och skrivning är också en väldigt inspirerande bok. Jag pratade böcker med Hanna Stehagen på twitter en dag och hon rekommenderade verkligen Elisabeth Arnbaks Läsning av faktatexter - från läsprocess till lärprocess så nu finns även den på min läslista.

Så. Jag har läst mycket om läsning, jag vet mycket om läsförståelsestrategier och jag känner till vikten av gemensam läsning men vad ska man då läsa tillsammans med sina elever? Jag bestämde mig för att fråga mitt utvidgade kollegium på twitter:

Vilka böcker är era favorithögläsningsböcker som ni läser (& arbetar med) i era klasser? Och i vilka årskurser? #skollyftet #läsning
— Anna Kaya (@Anna_Kaya) augusti 13, 2012

Det var många som ville dela med sig av sina erfarenheter och åsikter i frågan och här nedan listar jag alla de boktips jag fick. Kanske hittar även du något som passar dig och din klass?

@SaraMrtsell: Boktips: "Fina fisken" av Ken Blanchard. Kraften i goda relationer

@anngerdny: "Mio, min, Mio" inte att förglömma!

@hannafredin: Böckerna om Doktor Proktor av Jo Nesbø ska vara fantastiska för åk 1-3. 

@emmajennylovisa: Sofies värld av Jostein Gaarder är underbar!

@jacobaxdorph: Tips: "Mördare" är en bok i en serie av böcker av Torsten Bengtsson."rädda Ali","Döden dö" är också diskussionsvänliga o tankeväckande

@LenaAStange: läste "Mördare" av T. Bengtsson för år 5 i vår. De tyckte mycket om den & det fanns jättemycket att diskutera

@Korlingsord: RONJA RÖVARDOTTER-Astrids sista bok som ger barnen en egen suverän möjlighet att utvecklas som barn

@CamillaMillis: Bröderna Lejonhjärta för åk2-3, de flesta har sett filmen men aldrig hört boken o den förtrollar dem

@CamillaMillis: Miljonpaddan av Monica Zak för åk 1 , Eldens hemlighet av Henning Mankell för åk 5

@Anna_Kaya: En av de bästa läsupplevelserna jag haft med elever var när vi läste Spelkortsmysteriet av Jostein Gaarder i en åk 5. Magiskt!

@Catcoutu: Fröken ensam hemma åker gungstol, Gunnel Linde. Förbered kartförståelse, visar på fantasi föreställning.förmåg,vara ensam, rädsla. år 2-3

@Askeback: Sifferdjävulen! Mattefunderingar i sagoform! Underbar! Åk 7-9 för bra matematikdiskussion. Yngre,för att väcka matematiktankar

@biliwi: Kriget om källan av Cannie Möller i 4-6. Konflikter, vänskap, konfliktlösning, demokrati, makt, miljöförstöring Tunn/innehållsrik.

@Bnua: Fruktolösa Tokobertar, av Torbjörn Flygt, skojig bok med flera konstiga ord att diskutera, åk 2. Tonje & det hemliga brevet av Maria Parr, åk 3

@annakostman: Jag läste Hungerspelen med min 6:a i våras. De älskade den. Många bra diskussioner om bl a demokrati. Sen läste jag Pojken i randig pyjamas. Fler bra diskussioner och jämförelser med Hungerspelen.

@FridaMonsen: Tycker om att läsa Flyga drake med åk 9. Alex Dogboy av Monica Zak är rolig att läsa åk 4-6. Hungerspelen var också bra! 

@snickarnl: I femman jag släppte i våras läste vi oxå Monica Zak. Alex Dogboy.

@snickarnl: Jag ska ta emot en trea. För dem ska jag läsa Monica Zaks underbara böcker om Guttav och Isadora. Boan är lös!

@elisabethland: Rekommenderar Isdraken av Mikael Engström för år 4-6. Gillar Shoo len av Douglas Foley för år 8-9.

@LararHanna: Rekommenderar "Agnes Cecilia", "Snäll" och en grafisk roman "ankomsten".  

@emmajennylovisa: "Den ensamma flickan" av Debroah Gillis närmare sexan.. "Godnatt mister Tom" av Michelle Magorian

@emmajennylovisa: Häxorna av Roald Dahl i fyran -men man blir hes av att förställa rösten som överhäxan.. ;) Även Mathilda

@habe81: för att inte tala om SVJ & Jojjes ljuvliga medicin av Roald Dahl

@modestymaria: Apstjärnan av Frida Nilsson som högläsning för fyror. handling om att man inte bara ska räkna med utsidan.

Tusen tack för alla tips! Ytterligare ett fantastiskt (länk)tips fick jag från Cilla Dalén, skolbibliotekarie i Hjulsta grundskola, många boktips uppdelade utifrån ämnen finns på denna väldigt användbara sida, Skolbiblistans boktipswiki.

För övrigt minns jag en #skolchatt vi hade som handlade om just läslust, har du tid över kan det vara intressant att läsa igenom vad som skrevs under den timmen.

Sommarläsning och boktips

Jag har hunnit läsa en hel del i sommar och här ser ni ett urval av de böcker jag läst och reflekterat kring.

Trots att böckerna har olika infallsvinklar och olika fokus finns det en hel del beröringspunkter och gemensamma teman.

Ett sådant återkommande fokus är det som Anne-Marie Körling så fint kallar "Vi är och vi blir tillsammans" i sin bok Nu ler Vygotskij, dvs att lära av och med varandra. Att ha ett gemensamt lärande där vi lär ihop men på olika sätt. Vygotskijs tankar går som en röd tråd genom alla dessa böcker på olika sätt. Dels detta med att barn utvecklas i samspel med andra och att det ett barn kan göra med hjälp/stöd idag kan barnet göra självständigt imorgon, dels tankarna som handlar om skillnaderna mellan barns förstaspråksutveckling, eller hur de utvecklar vardagsspråket, och den utveckling som språket får genom undervisning, det en del kallar skolspråk eller academic language. Språk och språkutveckling är således även det ett genomgående tema i böckerna.

Ett annat gemensamt tema i böckerna är vikten av att aldrig låta eleverna vara ensamma i sitt lärande och betydelsen av en strukturerad lärare som kan undervisa explicit om sådant som eleverna behöver för att utvecklas. En lärare som vet var eleverna befinner sig och vad de behöver för stöttning för att utvecklas i just den riktning som styrdokumenten pekar. 

Läsning och läsutveckling tar stort utrymme i böckerna för det är främst genom läsning våra elever ska tillägna sig ny kunskap. Det pratas om mycket om gemensam läsning, närläsning, textsamtal, textrörlighet och vikten av att undervisa eleverna i läsförståelsestrategier som de har nytta av under hela sin skolgång och i deras framtida vuxenliv. Att kunna avkoda räcker inte, vi och våra elever måste ägna lektionstid åt att träna läsfärdigheter som att identifiera huvudbudskap, förklara och visa att vi har förstått vad vi läst, generalisera kring och dra slutsatser av vad vi har läst, förutsäga vad som kommer hända härnäst i texten, jämföra det vi läst med egna erfarenheter, jämföra det vi läst med sådant vi läst tidigare och beskriva stil och struktur i texten vi läst (Utmana, utforska, utveckla! sid 66-67). Även boken Bygga broar och öppna dörrar handlar mycket om hur vi i förskola och skola kan läsa, skriva och samtala mer om texter för att underlätta för barnen och elevernas språk- och kunskapsutveckling.

Vi kan inte ta för givet att eleverna har den bakgrundskunskap vi kanske tror att de har. Vi måste fortsätta bygga där eleverna är, inte där vi tror att de är. Alltså måste vi veta var eleverna befinner sig och eftersom eleverna oftast befinner sig på helt olika nivåer kan en arbetsmodell som Reading to Learn vara ett bra sätt att arbeta med språk- och kunskapsutveckling. I boken Learning to Write, Reading to Learn beskrivs detta arbetssätt ingående. Andra konkreta undervisningstips och idéer får man i böckerna Språkarbete i alla ämnen och Framgång genom språket, lättlästa böcker som alla lärare oavsett ämne borde läsa.

Även i boken Pedagogisk bedömning finns många konkreta exempel. Boken handlar inte bara om bedömning utan även om dokumentation och kunskapsutveckling och hur allt detta hör ihop.

Hoppas du hittar någon bok som du tycker låter intressant. Vill du diskutera någon av böckerna är du varmt välkommen att höra av dig!

Låt språket bära - DVD

I Bookis bokblogg kan man läsa att en av mina favoritböcker, Låt språket bära av Anniqa Sandell Ring och Britt Johansson, har uttökats med en förtydligande DVD med arbetsmaterial. Kolla gärna in Bookis bokblogg och läs mer.

Mer om boken har jag skrivit om i inlägget om genrepedagogik, genrepedagogik på mitt sätt och genrepedagogik - det fungerar.