Kartläggnings- och bedömningsmaterial

Det finns två saker som vi som arbetar med nyanlända elever länge har längtat efter. Det handlar dels om att vi saknar ett kartläggningsmaterial för att kunna ta reda på vad eleverna har för kunskaper när de kommer till Sverige, dels saknar vi ett bedömningsmaterial för att dokumentera, följa och bedöma elevernas språkutveckling på svenska.

Att placera en nyanländ elev i rätt undervisningsform är oerhört svårt om man inte vet vad eleven redan kan. Många gånger slentrianplaceras nyanlända elever i förberedelseklass utan att man tar reda på om det skulle kunna finnas andra möjligheter som skulle kunna passa bättre. Med ett kartläggningsmaterial och kompetenta modersmålslärare skulle vi relativt snabbt kunna avgöra vilka ämnen som eleven skulle kunna läsa i ordinarie klass (med studiehandledning) och då även se till att eleven fick undervisning på rätt nivå.

När det gäller att följa och bedöma de nyanlända elevernas språkutveckling är det väldigt svårt idag då vi inte har något bedömningsmaterial att förlita oss på. Kunskapskraven i kursplanen för svenska som andraspråk är alldeles för avlägsna och vi har länge efterfrågat ett bedömningsstöd som vi kan använda på vägen dit. En del av oss har använt Europeisk språkportfolio men det materialet är inte kopplat till kursplanen i svenska som andraspråk, vilket gör det till ett ofullständigt bedömningsstöd.

Det är med glädje jag nu läser Skolverkets redovisning av det uppdrag som de fick av regeringen i våras. Inom en snar framtid kan vi ha både ett kartläggningsmaterial och ett bedömningsmaterial. Vilken lycka! Skolverkets redovisning går att läsa här i sin helhet men jag har även valt att publicera väl valda citat på Nationellt centrum för svenska som andraspråks webbplats, läs gärna mer där.

Det finns en liten bonus i Skolverkets redovisning och det handlar om att "Skolverket ser också behov av att initiera och stödja en kontinuerlig fortbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för alla lärare som en del i uppföljningen efter att kartläggning skett av elevens kunskaper." Inte för att detta ingår i just detta uppdrag men det är en stark signal om ett behov som vi svenska som andraspråkslärare länge har frågat efter. Nämligen att alla lärare behöver kompetens i att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i skolans alla ämnen.

En annan intressant del i redovisningen handlar om en annan utredning, nämligen den gällande utbildning för nyanlända. En del i den utredningen handlar om våra två svenskämnen och beroende på vad utredningen visar kommer bedömningsmaterialet i svenska antingen vara relaterat till kursplanen i svenska som andraspråk eller kursplanen i svenska. Mycket spännande, måste jag säga.

Flerspråkiga elevers skolgång. Nu händer det grejer!

Häromdagen hade regeringen en presskonferens där de, i budgetpropositionen för 2013, presenterade insatser på totalt 409 miljoner kronor 2013-2016 för att förbättra utbildningen för utrikesfödda elever.

Det första jag tänkte på när jag hörde rubriken på satsningen var att regeringen nu har skiftat fokus från nyanlända elever till utrikesfödda elever. Ni kanske minns regeringens reformpaket i våras? Där var det fokus på nyanlända elevers möjligheter till skolframgång. Nu är det inte längre endast de nyanlända eleverna som är i fokus utan de utrikesfödda. Det kan tyckas vara en marginell skillnad men i själva verket är den ganska stor. Det handlar till exempel om betydligt fler elever. Och det rör betydligt fler lärare. Det rör oss alla.

(Sedan en liten parantes så här mitt i. Att använda mig av begreppet "utrikesfödda elever" är inget jag gjort hittills och inget jag kommer att göra. Det begreppet säger ingenting om vilka behov dessa elever har i skolan. Vi har mängder av utrikesfödda elever i Sverige som når maximal skolframgång och mängder av "Sverigefödda" elever som inte når lika långt så det är ett ganska olyckligt begreppsanvändande som egentligen inte säger något. Men jag förstår. Det blir en för stor integrations/segregationsfråga som rör alltifrån bostadspolitik till arbetsmarknadspolitik om man formulerar sig på ett annat sätt så jag släpper den diskussionen här och nu.)

(Okej. En parantes till. I vilken kategori hamnar de elever, födda i Sverige, som växer upp i segregerade bostadsområden och kanske inte ens har gått i förskola innan de kommer till skolan. Det är inte säkert de kommit speciellt långt i sin andraspråksutveckling när de börjar skolan. De finns. Och de är många. Flerspråkiga elever/andraspråkselever eller något liknande säger mer än "utrikesfödda" elever och därför väljer jag hellre att uttrycka mig så.)

Insatser

Så. Nu till ämnet. Regeringens insatser består av många efterfrågade och efterlängtade insatser och i det stora hela är jag väldigt positiv till att regeringen till slut verkar förstå att det egentligen inte handlar om de nyanlända elevernas resultat och förberedelseklassens vara eller icke vara. Det handlar om, precis som jag alltid brukar säga, att alla lärare som möter flerspråkiga elever behöver ha kompetens i hur andraspråksutveckling går till och hur man lär i och på sitt andraspråk.

Gissa då hur varm man blir om hjärtat när man läser detta från regeringen:

Rektorer och lärare ska bli bättre på att stödja utvecklingen i svenska för elever med annat modersmål.

En satsning om totalt 55 miljoner kronor föreslås under 2013-2016 för kompetensutveckling för lärare och rektorer när det gäller att stödja kunskapsutvecklingen i svenska för nyanlända elever och elever med annat modersmål. Satsningen innebär dels kompetensutveckling i svenska som andraspråk för svensklärare och dels kurser för lärare som undervisar elever med annat modersmål i andra ämnen. För rektorer ska utbildningen vara inriktad mot hur man organiserar för ett språkutvecklande arbete.

Någonstans har någon lyssnat och någonstans har någon förstått att det inte bara handlar om ämnet svenska, eller svenska som andraspråk. Det handlar om alla ämnen i skolan. Det handlar om att alla lärare måste vara insatta i hur man arbetar språk- och kunskapsutvecklande i all sin undervisning.

Kartläggningsmaterial

En annan efterlängtad insats är stödmaterialet för att kartlägga nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter som Skolverket ska ta fram. En annan efterlängtad utredning som initierats av regeringen är hur man på bästa sätt kan kartlägga nyanlända elevers erfarenheter, språk och kunskaper. Skolverket har fått i uppdrag att först sondera terrängen kring pågående kartläggningsarbete i kommunerna och därefter har Skolverket i uppdrag att arbeta fram ett kartläggningsmaterial som ska stödja rektorer och lärare i kommunerna. Detta har vi som arbetar med nyanlända elever väntat på under många år.

Sedan är det ändå en liten sak som ligger och gnager. Det handlar om hur Nyamko Sabuni formulerade sig på presskonferensen när hon pratade om vikten av ett kartläggningsmaterial. Först säger hon att det är viktigt att kunna kartlägga vilka kunskaper eleverna har med sig men sedan kommer det ack så vanliga "bristtänkandet" in igen: "... kartlägga deras kunskaper för att till exempel veta vad de inte kan och saknar men också om man bör placera dem i en årskurs lägre."

Jag pratade med min kollega Anniqa Sandell Ring på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) om regeringens förslag och uttalande om kartläggning och hon säger så här:

Vilka signaler sänder regeringen ut? Tänk om Nyamko Sabuni istället kunde säga att vi genom kartläggning kan ta reda på vad eleverna kan/har med sig i form av erfarenheter och förmågor än att säga att kartläggningen är till för att se vad eleverna INTE kan och för att vi ska kunna placera eleven i en lägre årskurs vid behov.

Nu lyfts verkligen bilden av att alla nyanlända som nu anländer från utomeuropeiska länder med kraschade skolsystem inte har med sig skolkunskaper och att det därför är bristerna vi behöver söka efter genom kartläggning. Det tycker jag är synd för de här eleverna kan ju ha mycket med sig som man som lärare missar beroende på lågt ställda förväntningar. Det finns ju en gedigen forskning som visar att en av de viktigaste faktorerna för skolframgång är lärares högt ställda förväntningar på alla elever, oavsett bakgrund. 

Hur vi frågar får vi svar, eller hur är det man brukar säga? Det är ju så viktigt att vi frågar på rätt sätt och observerar eleven i olika situationer, med vissa glasögon på, för att vi ska få syn på elevens starka sidor och förmågor oavsett skolbakgrund eller inte.

Vikten av höga förväntningar, ja. Ständigt lika viktigt.

Ökad undervisningstid

En annan insats som regeringen nu vill satsa på är ökad undervisningstid för nyanlända elever. På presskonferensen pratades det om att pengarna skulle räcka till 3 timmar mer svenska i veckan. En fördubbling.

Tiden är oerhört viktig och ju senare en elev kommer till den svenska skolan ju mindre tid har eleven på sig att nå målen. Utökad undervisningstid är en mycket bra insats men det känns lite snävt att tänka att "3 timmar svenska" i sig ska leda till att eleverna når skolframgång. Anniqa Sandell Ring formulerar sig så här:

Väldigt bra att de lyfter detta men mer fokus på alla lärares ansvar hade kunnat ge mer balans till förslagen om fler svensktimmar och förlängd obligatorisk skolgång. Kanske övriga ågärder inte krävs i samma utsträckning om regeringen fokuserar mer på just kompetensutvecklingen och stödet till skolorna (rektorer och lärare) så att de klarar av att följa författningarna, bl a gällande studiehandledning. Kanske det är viktigare med stöd på modersmålet i ämnesundervisningen och att den flerspråkiga personalen får kompetens att arbeta framgångsrikt med studiehandledning, än fler svensktimmar?

Det är ingen lätt nöt att knäcka. Men vi är på god väg och jag tycker mig se sprickor i skalet!

På NCs webbplats kan ni läsa mer om övriga insatser som ingår i regeringens förslag och då även få NCs kommentarer till insatserna. Det handlar t ex om höjd kvalitet på sfi-utbildningen och en samlad bedömningsverksamhet när det gäller validering. 

Svenska som andraspråksämnet

Men, säger någon av er nu. Frågan om våra dubbla svenskämnen, då? Vad händer med ämnet svenska som andraspråk? Det vet vi inte ännu. Allt kan hända. Och med tanke på de insatser regeringen vill göra för att höja kompetensen hos alla lärare så kanske inte svenska som andraspråksämnet behövs längre. I alla fall inte i sin nuvarande form. Kanske bara som en form av nybörjarsvenska?

Hur som helst är det oerhört glädjande att regeringen har lyssnat och insett att detta är ett oerhört komplext problem som kräver resurser i form av kompetens, tid och pengar för att lösas.

Äntligen!

Läs mer om regeringens förslag: Lärarnas Nyheter, Skolvärlden, SVT, SvD.

Regeringen lyfter viktiga frågor för att fler elever ska nå skolframgång

Den som följt min blogg sedan jag började blogga vet att det finns en fråga som fick mig att börja blogga från första början. Nämligen den om att jämföra skolresultat och hur orättvis en sådan jämförelse ofta kan vara.

Jag har länge sagt att det mest rättvisa vore att helt enkelt räkna bort prov- och betygsresultaten för sent anlända elever och i ett inlägg om nyanlända och betyg länkar jag till en debattartikel i SvD skriven av Dan Gaversjö där han tar upp samma fråga. Att det är ett systemfel bakom betygsstatistiken. Det är inte ofta man lyfter dessa viktiga frågor men nu verkar det bli ändring på detta. Idag meddelade regeringen att Skolverket ska få i uppdrag att redovisa prov- och betygsstatistik där resultat från elever som gått fyra år eller mindre i svensk skola ska exkluderas. Äntligen, kan jag tycka. Varför tog det så många år att genomföra något så, i mina ögon, enkelt?

När jag häromdagen fick höra att regeringen kallade till presskonferens om ett reformpaket mot segregation i skolan blev jag väldigt nyfiken. Jag vågade inte bli hoppfull men redan under presskonferensens första minutrar började jag förstå att regeringen faktiskt börjar inse hur det ligger till. "Vi lyckas helt enkelt för dåligt med utlandsfödda elever", säger Erik Ullenhag när han visar upp en graf där man synliggör denna elevgrupps sjunkande resultat. "Vi har ungefär 70 000 elever i den svenska skolan som är födda utomlands, vilket motsvarar 1o % av eleverna i skolan. Endast 63 % av dem nådde gymnasiebehörighet 2010."

Erik Ullenhag säger att "vi behöver grunna noga på hur vi möter nyanlända elever i skolan" och Jan Björklund fortsätter med att tydliggöra att "den svenska skolan och den svenska läroplanen är i grunden uppbyggd på att de som går i svensk skola går i nio år i grundskolan, man går från början till slut. Dessutom bygger den på att man har svenska som sitt modersmål."

Detta är självklarheter men det är långt ifrån självklart för alla oss som undervisar elever som har ett annat modersmål och/eller är födda i ett annat land än Sverige. Vi funderar ofta över om det alltid är så att eleverna ska anpassa sig till styrdokumenten och den svenska skolan eller om det kanske kan vara så att styrdokumenten och skolan också behöver anpassas utifrån de elever man har. Den svenska skolan är inte anpassad till nyanlända eller sent anlända elever och Jan Björklund menar att den stora förändring som skett de senaste 10-15 åren handlar om att invandrare förut hade "hyfsad utbildningsbakgrund" vilket inte längre är fallet och "den förändring vi nu ser i invandringens karaktär utmanar det svenska skolsystemet och det är därför vi ser de resultat som redovisas i olika rapporter".

När regeringen säger att vi måste vidta åtgärder för att dessa elever ska få en chans att nå skolframgång blir jag hoppfull. Det behövs en rejäl utredning av hur svenska som andraspråksundervisningen organiseras och fungerar. Det behövs en utredning som en gång för alla tar ställning i frågan om svenska som andraspråk ska vara ett eget ämne likställt med svenska eller om det ska vara ett ämne för nybörjare i svenska språket. Det behövs en rejäl utredning som talar om för oss hur organisationen av undervisning för nyanlända fungerar allra bäst. Att utreda behörighetsfrågan för lärare i svenska som andraspråk är även det väldigt viktigt. Ni som följer min blogg vet hur jag blivit "obehörig" trots att jag borde vara tillräckligt behörig.

Jag blir hoppfull när Jan Björklund säger att de sent anlända eleverna behöver mer undervisningstid, många gånger har dessa elever anpassad skolgång med mindre undervisningstid än andra och det är kontraproduktivt. Om förlängd skolplikt till 18 år för nyanlända elever är ett bra sätt att ge fler elever chans att nå skolframgång kan jag inte uttala mig om men tycker det är bra att saken utreds. Dessutom kan jag tänka mig att en förlängd grundskola för nyanlända elever kan avlasta för språkintroduktion i gymnasieskolan.

Jag blir också hoppfull när Nyamko Sabuni talar om vikten av ett bra och tydligt kartläggningsmaterial för att ta reda på vilka kunskaper de nyanlända eleverna har med sig när de börjar i den svenska skolan. Vi som har erfarenhet av kartläggningsmaterial vet att ett bra och tydligt kartläggningsmaterial tar oerhört lång tid att ta fram och utföra. Dessutom kräver det för det mesta en väldigt kompetent modersmålslärare som har tid och resurser att samarbeta med läraren för att genomföra denna kartläggning. För varje elev. Detta undrar jag om Nyamko Sabuni är insatt i. Finns denna tid? Finns dessa resurser? Ska regeringen se till att dessa resurser ges?

Jag kan ställa mig något frågande till att nyanlända elever som bedöms vara på en betydligt lägre nivå än sin åldersgrupp ska placeras i de lägre årskurserna, vilket Nyamko Sabuni pratar om i presskonferensen. Jag kan tänka mig att det finns en mängd sociala aspekter på detta som jag hoppas att utredaren kommer ta hänsyn till. Så länge vi har en svensk skola där eleverna placeras i en årskurs utifrån ålder kommer det vara svårt att placera betydligt äldre elever i lägre årskurser.

Nyamko Sabuni säger också att vi behöver ett "LUS-system" för att kunna mäta elevernas kunskapsutveckling i svenska. LUS står för läsutvecklingsschema och är ett verktyg för att kartlägga och följa upp elevers läsutveckling. Jag ställer mig lite frågande till Nyamko Sabunis uttalande om LUS, mig veterligen är det inget som jämförs på nationell nivå, men jag välkomnar ett system för att mäta och kartlägga nyanlända elevers kunskapsutveckling i svenska språket. De diagnos- och bedömningsmaterial vi har, t ex Nya språket lyfter eller bedömningsanvisningar till nationella proven i svenska som andraspråk är inte anpassade till nyanlända elever. Det är inte heller kursplanen i svenska som andraspråk. Jag har tidigare skrivit om Europeisk språkportfolio som jag använder som kartläggningsmaterial när eleverna befinner sig på nybörjarstadiet i svenska språket. Jag vet att många lärare brottas med dessa frågor, Linda O skriver bland annat om detta i inlägget "Vägen till ett språk är lång" och jag ser verkligen fram emot ett system som underlättar både för eleverna och för oss lärare.

Att Skolverket får i uppdrag att se till att sprida kunskap om språkutveckling i förskolan ser jag som väldigt positivt och jag vet att det är en efterlängtad reform och något som kommer gynna barnen när de sedan börjar skolan. Förskolans roll att språksocialisera barnen in i skolspråket är oerhört viktig för framtida skolframgång.

Att Nyamko Sabuni säger "svenska 2" i presskonferensen och att Jan Björklund säger "specialundervisning" när han pratar om undervisning för nyanlända väljer jag att bortse från idag. Men jag har stor lust att maila över mitt inlägg Svenska 2 ska i graven gå till dem båda. Så kanske de väljer att formulera sig annorlunda nästa gång.

Det händer mycket inom vårt ämnesområde nu och om ni vill hålla er uppdaterade tycker jag att ni ska hålla koll på Nationellt centrum för svenska som andraspråk som ni även kan följa på facebook och twitter.

På NCs webbplats hittar du också länkar till regeringens presskonferens och pressmeddelande gällande reformpaketet mot segregation i skolan.

Fler artiklar i ämnet: Lärarnas Nyheter, Rapport om reformpaketet, Rapport om Fridolins kommentar, SvD, DN.se, Ekot

Läs också Linda från Ordklyverier när hon leker expert, Hülyas tankar om reformpaketet och Rektor T:s inlägg.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Nyamko Sabuni, Björklund, Erik Ullenhag, regeringen, reformpaket mot segregation, svenska som andraspråk, kartläggning, bedömning,