Kartläggnings- och bedömningsmaterial

Det finns två saker som vi som arbetar med nyanlända elever länge har längtat efter. Det handlar dels om att vi saknar ett kartläggningsmaterial för att kunna ta reda på vad eleverna har för kunskaper när de kommer till Sverige, dels saknar vi ett bedömningsmaterial för att dokumentera, följa och bedöma elevernas språkutveckling på svenska.

Att placera en nyanländ elev i rätt undervisningsform är oerhört svårt om man inte vet vad eleven redan kan. Många gånger slentrianplaceras nyanlända elever i förberedelseklass utan att man tar reda på om det skulle kunna finnas andra möjligheter som skulle kunna passa bättre. Med ett kartläggningsmaterial och kompetenta modersmålslärare skulle vi relativt snabbt kunna avgöra vilka ämnen som eleven skulle kunna läsa i ordinarie klass (med studiehandledning) och då även se till att eleven fick undervisning på rätt nivå.

När det gäller att följa och bedöma de nyanlända elevernas språkutveckling är det väldigt svårt idag då vi inte har något bedömningsmaterial att förlita oss på. Kunskapskraven i kursplanen för svenska som andraspråk är alldeles för avlägsna och vi har länge efterfrågat ett bedömningsstöd som vi kan använda på vägen dit. En del av oss har använt Europeisk språkportfolio men det materialet är inte kopplat till kursplanen i svenska som andraspråk, vilket gör det till ett ofullständigt bedömningsstöd.

Det är med glädje jag nu läser Skolverkets redovisning av det uppdrag som de fick av regeringen i våras. Inom en snar framtid kan vi ha både ett kartläggningsmaterial och ett bedömningsmaterial. Vilken lycka! Skolverkets redovisning går att läsa här i sin helhet men jag har även valt att publicera väl valda citat på Nationellt centrum för svenska som andraspråks webbplats, läs gärna mer där.

Det finns en liten bonus i Skolverkets redovisning och det handlar om att "Skolverket ser också behov av att initiera och stödja en kontinuerlig fortbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för alla lärare som en del i uppföljningen efter att kartläggning skett av elevens kunskaper." Inte för att detta ingår i just detta uppdrag men det är en stark signal om ett behov som vi svenska som andraspråkslärare länge har frågat efter. Nämligen att alla lärare behöver kompetens i att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i skolans alla ämnen.

En annan intressant del i redovisningen handlar om en annan utredning, nämligen den gällande utbildning för nyanlända. En del i den utredningen handlar om våra två svenskämnen och beroende på vad utredningen visar kommer bedömningsmaterialet i svenska antingen vara relaterat till kursplanen i svenska som andraspråk eller kursplanen i svenska. Mycket spännande, måste jag säga.

Skriftliga omdömen och IUP. Och ESP

Vi som arbetar med nyanlända elever brottas ofta med samma svårigheter när det gäller skriftliga omdömen och IUP:er. De mallar som skolan använder passar inte alltid in och det känns ibland väldigt fel att utgå ifrån kunskapskrav som är på en helt annan nivå än den som eleven befinner sig på. För mig är de skriftliga omdömena en beskrivning över vad eleven kan och vilka förmågor eleven behärskar och de utvecklingsområden eleven har skriver vi ned i den framåtsyftande individuella utvecklingsplanen. Om jag ser hur vår lärplattform är uppbyggd så utgår de skriftliga omdömena från kunskapskraven vilket skulle leda till att mina omdömen för mina elever mest skulle bli rödmarkerade "varningstrianglar" eftersom eleverna (ganska ofta) riskerar att inte uppfylla kunskapskraven. Eftersom detta inte är speciellt givande eller utvecklande för varken elev eller vårdnadshavare har jag bestämt att prova ett annat sätt.

Under den tid våra elever går i förberedelseklass tänker jag skriva skriftliga omdömen i ämnet svenska som andraspråk utifrån nivåerna och självbedömningen i Europeisk språkportfolio (ESP). Det säger mer om vad eleven kan och behärskar när det gäller svenska språket än att enbart utgå ifrån de nationella målen. Dessutom tror jag att den europeiska språkportfolions formuleringar kan vara av stor hjälp för de lärare som sedan tar emot våra nyanlända elever när de slussas ut i de ordinarie klasserna.

Så här kan ett skriftligt omdöme se ut för en elev i år 2 som varit drygt ett halvår i Sverige:

Tina känna igen och förstå enkla sångtexter och ramsor och hon kan läsa och förstå korta meddelanden. Hon kan läsa och förstå mycket enkla beskrivningar av vad man ska göra, t.ex. ”lyssna, rita, skriv” och hon kan förstå mycket enkla instruktioner till exempel från sin lärare.

Tina kan läsa och förstå mycket enkla dialoger. Hon kan läsa och förstå enkla rubriker, t.ex. på affischer och hon kan läsa och förstå några ord och enkla uttryck, på t.ex. skyltar, enkla bildtexter och text i pratbubblor. Hon kan förstå när någon berättar lite om sig själv och ställa några enkla frågor tillbaka. Tina kan även förstå när någon ber henne om något och kan själv be om något. Hon kan skriva en enkel hälsning, t.ex. ett kort eller ett textmeddelande och skriva några enkla meningar om sig själv.

Tina kan förstå när någon talar till henne långsamt och tydligt och är beredd att upprepa om hon inte har förstått. Hon kan förstå en del när någon talar om sig själv, sin familj och sin skola samt sina intressen och fritidsaktiviteter.

Tina kan hälsa, tacka och ta avsked på ett korrekt och artigt sätt. Hon kan prata med kamrater om vad de ska göra och när de ska träffas. Hon kan säga vad hon gillar/inte gillar och delta i enkla samtal om saker hon känner väl till. Tina kan svara på enkla frågor om något hon har berättat och hon kan fråga om eller tala om hur man hittar till en plats. Hon kan beställa något att äta och dricka och fråga om eller berätta vad något kostar. Tina kan berätta något om sig själv och berätta om och beskriva platsen där hon bor. Hon kan berätta något om sin familj. kan berätta vad hon tycker om/inte tycker om att göra. Dessutom kan hon berätta lite om sin skola och vad hon gör en vanlig dag. Hon kan även berätta om sina intressen och berätta om något som har hänt.

Eftersom bedömningen i europeisk språkportfolio är något eleverna gör själva med hjälp av läraren så finns det goda möjligheter att detta blir ett enklare sätt för oss att synliggöra lärandet hos eleverna. Språket i materialet är lättillgängligt och lätt att förstå, för både elever och föräldrar, och materialet är väldigt pedagogiskt uppbyggt. Dessutom är det en stor hjälp för mig som lärare när jag ska kartlägga och dokumentera.

När man utgår ifrån Europeisk språkportfolio blir det också väldigt tydligt vilka som är elevens största utvecklingsområden och genom att man arbetar tillsammans med materialet blir det även tydligt vilka mål man ska ta upp i IUP:n.

Självklart ska vi ha de nationella målen i bakhuvudet och som grund för vår undervisning men under elevernas första månader i svensk skola känns onekligen Europeisk språkportfolio som ett mycket vassare verktyg att använda som hjälp att bedöma elevernas språkutveckling än att endast utgå ifrån kursplanen i svenska som andraspråk.

Vad tänker du om det här? Hur gör du? Låt mig gärna få ta del av dina tankar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Europeisk språkportfolio, bedömning, svenska som andraspråk, kunskapskrav,

Europeisk språkportfolio - i särskola?

Jag har fått en fråga från en bloggläsare som undrar om jag har arbetat med Europeisk språkportfolio i särskolan. Eftersom jag inte har någon erfarenhet av särskolan alls ber jag nu er om hjälp. Känner ni till någon särskola där man arbetar med Europeisk språkportfolio?

Bedömning och dess svårigheter

Bedömning är alltid svårt men jobbar man med svenska som andraspråks elever har bedömningen ytterligare en dimension, andraspråksutvecklingen som går hand i hand med kunskapsutvecklingen.

Hittills har jag använt mig av performansanalys när jag arbetat med elever som kommit en bit i sin språkutveckling. Performansanalys är en avancerad metod som kräver att man är insatt i hur den svenska grammatiken fungerar. Själv har jag gått två (fd 5-poängskurser)kurser för att lära mig detta men det finns ju litteratur i ämnet man kan läsa, som Tankarna springer före. En väldigt bra bok.

För att kartlägga språket som helhet tycker jag att Nya språket lyfter i kombination med något läsutvecklingsmaterial, God Läsutveckling eller LUS, fungerar bra. Jag gillar även Europeisk språkportfolio som jag skrivit om tidigare, och är det något jag tycker vi ska försöka använda mer, är det just Europeisk språkportfolio.

Nu har det kommit en ny bok om just bedömning av svenska som andraspråk som jag ser fram emot att få läsa. Den heter Bedömning av svenska som andraspråk - en analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier och är skriven av A Flyman-Mattson och G Håkansson.

Denna bok ser jag fram emot att få läsa. Är det någon av er som har läst den?

Europeisk språkportfolio

Det talas en del om att vi måste ta tillvara på de kunskaper eleverna redan har med sig när de kommer till skolan. Oavsett när och varifrån de kommer. Detta är något många tycker är svårt och något vi måste forska vidare på.

Ett sätt att kartlägga språkförmågor är att använda sig av Europarådets Europeiska språkportfolio. Med hjälp av den kan man dokumentera språkliga erfarenheter och kunskaper samtidigt som det är en hjälp till att främja språkutveckling. Samtidigt som det är ett pedagogiskt material bidrar det även till att medvetandegöra eleven om sin egen inlärning och sppråkutveckling.

På Skolverket kan man läsa mer om Europeisk språkportfolio på svenska och man kan även ladda ner materialet helt gratis.

Språkportfolion innehåller tre olika delar:

Språkpasset
I språkpasset dokumenterar eleven vilka språk hon/han kan, hur väl hon/han behärskar dessa och var hon/han har lärt sig dem.
Språkpasset skapas delvis av eleven själv genom att hon/han besvarar frågor utifrån så kallade tankekartor. Eleven skriver också en översikt av sina examina i språk och språkpraktik. Genom språkpasset kan eleven styrka sina språkmeriter för exempelvis en arbetsgivare.

Språkbiografin
I språkbiografin planerar, bedömer och reflekterar eleven kring sin inlärning av
olika språk och sina kulturella erfarenheter. Materialet innehåller planerings-
och utvärderingsblad som hjälper eleven med de egna målen.
I biografin ingår också checklistor som ger läraren en uppfattning om var eleven befinner sig i sin språkutveckling och vad hon/han behöver utveckla.

Dossier
I dossiern samlar eleven ett urval av sina arbeten. Det kan vara till exempel uppsatser, bilder, skriftliga, intalade eller filmade redovisningar samt betyg och intyg.

(Källa: Skolverket)

Jag tror att Europeisk språkportfolio är ett mycket bra sätt för oss pedagoger att få en mer likvärdig bedömning av elevernas språkkunskaper, ett led i att få ett gemensamt "bedömningsspråk". Europeisk språkportfolio kan också underlätta för elever vid skolbyten och framförallt när man börjar i en skola i ett annat land.

Något mer som tilltalar mig är att man genom att använda Europeisk språkportfolio starkt belyser att alla elvernas språk är lika mycket värda. Eleverna får hjälp med att kartlägga när de använder vilket språk, med vem och i vilka olika situationer. Om det sedan är elevens modersmål, andraspråk eller B-språk spelar ingen roll. Alla elevernas språkkunskaper bedöms enligt den globala skalan där elevernas kunskaper graderas från A1 till C2. Nivåer och nivåbeskrivning på svenska kan du ladda ner som .pdf-fil här.

I de olika språkpassen som man kan ladda ner på Skolverkets hemsida finns självbedömningsmaterial där eleverna själva kan pricka av de de kan. Bläddra gärna igenom denna .pdf-fil som heter "Mitt språkpass 6-11 år" (för barn från 6 år till 11 år) Väldigt tydligt och genomtänkt och väldigt inspirerande att arbeta med.

Min önskan är att alla borde använda sig av samma verktyg i en strävan mot likvärdig bedömning och Europeisk språkportfolio är ett av de bästa verktygen jag mött hittills.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Europeisk språkportfolio, språkutveckling, svenska som andraspråk, jämföra skolresultat, kunskapsutveckling, skolutveckling, Skolverket,