Distansundervisning - hur då?
Våra elever går i förberedelseklass och befinner sig på olika nivåer både språk- och kunskapsutvecklingen. Dessutom är de i olika åldrar och har olika mycket skolbakgrund. Detta innebär att eleverna behöver olika grad och form av stöttning för att kunna delta i undervisningen och lyckas med uppgifterna, att skapa en och samma uppgift för alla är därför en omöjlighet. Att tänka sig att eleverna ska kunna klara av uppgifter helt på egen hand är också en omöjlighet, de behöver undervisning och de behöver stöd. Våra elever behöver öva svenska språket massor, de behöver läsa högt, härma ord, öva uttal, samtala i mindre grupper, lösa uppgifter tillsammans och använda språket på många olika sätt muntligt och skriftligt. Hur får vi in detta i distansundervisningen?Det som verkligen komplicerar det hela när det gäller distansundervisning är att vi lärare inte delar gemensamt språk med våra elever. Vi förlitar oss på kroppsspråk och att vi kan rita, peka och använda visuella hjälpmedel. Vi förlitar oss också på att vi snabbt kan översätta med mobilens kamerafunktion medan vi visar text på tavlan med hjälp av datorn. Och framförallt är våra flerspråkiga kollegor, studiehandledarna, ett enormt viktigt stöd både för eleverna och oss lärare.
Hur ska vi nu omsätta allt det där till en situation där vi alla sitter bakom en datorskärm? Det kommer inte bli lika bra men kanske kan vi göra det så bra som möjligt?
I det här långa inlägget tänker jag redogöra lite för mina tankar gällande distansundervisning för våra nyanlända elever åk 6-9. Se det mer som att jag tänker högt än som att jag kommer med färdiga svar. Jag har ingen erfarenhet av fjärr- eller distansundervisning så jag tar gärna emot stöd från er som har. Nu finns tyvärr ingen tid för att lära sig utan det är bara att kasta sig ut om vi måste.
Form och struktur för distansundervisning för nyanlända
I Sollentuna kommun använder vi Google suite vilket innebär att våra elever har varsin chromebook och vi använder redan nu Google Classroom för vårt undervisningsmaterial och elevernas uppgifter. Detta arbetssätt är alltså eleverna redan bekanta med vilket underlättar enormt. Det som blir helt nytt för eleverna är att vi kommer ha våra lektioner i Google Meet. Därför har vi redan nu haft en del övningslektioner (där vi även bjudit in elever och lärare som har varit hemma) så de ska få en inblick i hur det fungerar.Google site som samlingsplats
Ett problem med Google classroom är att våra elever har svårt att navigera där. De har svårt att hitta rätt uppgifter och inlägg trots att vi kategoriserar på alla sätt vi kan. Vi måste ofta visa eleverna på deras dator. Detta innebär alltså att vi inte kan förlita oss på att eleverna kan hitta rätt i classroom-flödet vilket fick mig att fundera över hur man kan underlätta detta för eleverna utan att vi lärare ska peka och visa.Jag valde därför att skapa en Google site som kommer vara vår gemensamma samlingsplats under distansundervisningen (tack Jacob Möllstam för inspirationen). På den webbplatsen kommer eleverna att hitta alla relevanta länkar som de behöver för att delta i distansundervisningen. Det innebär att webbplatsen har en undersida för varje veckodag och på den sidan hittar eleverna dagens planeringsdokument med länkar till våra träffar i Google Meet och till uppgifter och material i Google Classroom. Det är sedan i Classroom som alla instruktioner, länkar till material, uppgifter etc finns. På så sätt blir det mer samlat för oss lärare medan planeringsdokumentet på vår google site bidrar till att uppgifterna blir lättare att överblicka för elever och för deras vårdnadshavare, vänner, släktingar och andra som kanske kommer att hjälpa dem. Vi har valt att ha en helt öppen google site så det ska bli enklare för våra elevers föräldrar/vårdnadshavare att se vad vad deras barn ska göra under skoldagen. Om vår google site är till nytta för fler är det bara att ni hör av er så ordnar jag så ni kan skapa en egen kopia.
Upplägg över skoldagen
Alla skoldagar kommer se likadana ut. Detta tänker vi är extra viktigt för just vår elevgrupp eftersom det kommer vara en tillräckligt stor utmaning att delta i distansundervisning. Vi väljer att börja skoldagen först kl 9.00 så vi lärare hinner planera (det tar enormt mycket mer tid att planera för distansundervisning) och för att se till att det finns tid att ordna vikarier om det är så att vi blir sjuka. Skoldagen avslutas med en samling i Google Meet där vi knyter ihop säcken, gör en kort utvärdering på något sätt och säger hej då till varandra. Att ha en tydlig inramning av dagen tänker vi är väldigt viktigt, inte minst av sociala skäl.Rast
Det står rast på vårt schema eftersom det kommer vara en viktig del av skoldagen. Vi kommer erbjuda "rastaktiviteter" i form av gemensamt "häng" i Meet, pausgympa och annat. Vi kommer också ge eleverna uppdrag som innebär att de behöver vara utomhus, t ex för att fota saker eller genomföra fysisk aktivitet av något slag.Nytt schema
Vi kommer frångå våra vanliga scheman och i stället ha två långa arbetspass, ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen. Det innebär att vi startar upp tillsammans i Meet och har en lektion där vi påbörjar det arbetet som eleverna därefter får arbeta med på egen hand. Under den tid eleverna arbetar på egen hand finns vi tillgängliga för att stötta via delade dokument eller i individuella samtal via Meet eller telefon. Lektionspassen avslutas sedan med en gemensam träff i Meet, med kort utvärdering, men lektionspasset avslutas även med att alla måste "lämna in" något. Det kan vara skriftligt i en uppgift i classroom, en reflektion i classroom, tala in något i flipgrid eller liknande. Det ska vara något som alla kan få någon slags individuell respons på. Det tror vi är väldigt viktigt för att eleverna ska göra uppgifterna och känna att det är relevant.Ämnesövergripande arbetspass
Att frångå schemat innebär även att vi inte kommer skriva ut olika ämnen på schemat. Vi undervisar alltid ämnesövergripande och kommer fortsätta med det även om det inte syns på schemat. I planeringsdokumenten kommer det dock framgå vilka ämnen eleverna får undervisning i. De elever som har kommit lite längre i språkutvecklingen kommer även få arbetsuppgifter från lärarna i de ordinarie klasserna och kanske även vara med på distanslektioner i olika ämnen.Genomföra distansundervisning för nyanlända
 |
| Planschen som pdf: bit.ly/distans_nyanlanda |
- Lyssna, läsa, skriva och tala varje lektionspass
- Extra fokus på muntlig interaktion
- Flerspråkighet som resurs och studiehandledning
Om man tänker sig den genrepedagogiska cirkelmodellens faser så kan man helt klart följa dessa även om man undervisar via datorn. Vi brukar ofta lägga upp lektionerna utifrån "I do - we do - you do" vilket vi tänker blir extra viktigt vid distansundervisning. Eleverna behöver verkligen veta vad, och få en tydlig modell över hur, de ska genomföra uppgifterna som de ska genomföra på egen hand.
Något som jag tänker att man behöver lägga lite extra planering på är att få till den viktiga muntliga interaktionen och samtal mellan elever. Det är antagligen lätt hänt att man mest fokuserar på att lyssna, läsa och skriva i distansundervisning. Här måste vi minnas att interaktion mellan eleverna samt mellan elev och lärare är oerhört viktigt att få till för att eleverna ska utveckla svenska språket. Annars gäller samma tänk som alltid gällande undervisning av nyanlända, se t ex inlägget Nyanlända elever i ämnesundervisningen - vad bör jag tänka på?
En annan rekommendation är denna inspelning av min NC-kollega Maria Wiksten där hon ger råd och tips om saker som kan vara bra att tänka på när man undervisar nyanlända elever på distans (15 min):
Känd lektionsstruktur
Så här inledningsvis håller vi på att försöka få till ett ”lektionsupplägg” eller ”arbetsgång” som går att använda med olika typer av innehåll. Anledningen är att man har mycket att vinna på att eleverna känner igen arbetssättet och inte behöver lägga onödigt mycket energi på att försöka förstå vad de ska göra och vilken ordning.Här är några exempel på hur vi kan tänka oss att arbetet kan gå till:
Gemensamma träffar i Google Meet
- Välkommen och intro på ett sätt så alla blir sedda och hörda samt socialisering och gå igenom dagen om det är dagens första Meet.
- Intresseväckande lektionsstart. Genomgång av oss lärare som visar, förklarar, berättar, läser, exemplifierar med hjälp av delad skärm och presentationer, filmer etc.
- Elevinteraktion under genomgångar genom frågor som ställs till alla och som eleverna kan svara på skriftligt i chatten eller muntligt i Meet.
- Elevinteraktion genom att elever deltar via t ex mentimeter eller genom att de delar skärm och visar t ex en text eller anteckningar på jamboard.
- Elevinteraktion genom att de får korta språkövningar eller språklekar som de ska göra i par/mindre grupper (via annan kanal än klassgemensam Meet) och sedan ska återge till oss andra.
- Genomgång av uppgifter som eleverna ska arbeta med samt annat som rör vad, när, hur och kanske varför.
- Avslutning genom att knyta ihop säcken. En avslutande utvärdering/exit ticket om det är dagens sista Meet.
Arbetspass för eleverna
Arbetspassen då eleverna ska arbeta mer på egen hand kommer se olika ut men det är viktigt att eleverna får läsa, skriva, lyssna och tala varje pass. Gärna samtala med andra elever och/eller oss lärare i Meet och/eller samarbeta i delade dokument. Det är också viktigt att eleverna får uppgifter där de får öva på det som vi gått igenom under genomgången, uppgifter som de sedan ska lämna in och få återkoppling på. Eftersom vi jobbar med Google classroom kan vi lärare stötta i dokument eller via Meet (individuellt) när de arbetar. Man skulle också kunna låta eleverna göra samma sak i par/mindre grupper för att de ska kunna hjälpa varandra men det beror ju på vilka elever man har.Låt säga att vi läser en gemensam skönlitterär bok. Då har vi haft en genomgång och läst så eleverna har förkunskaper nog att kunna läsa textavsnittet på egen hand. Då skulle arbetsgången kunna se ut såhär:
- Eleverna läser (eller läser och lyssnar) och översätter vid behov.
- Eleverna samlar nya ord i en ordlista. Orden ska sedan översättas, förklaras och användas på något sätt.
- Eleverna svarar på frågor till det som de har läst, muntligt eller skriftligt. Uppgiften ska vara formulerad på ett sätt så alla kan lyckas, dvs med rätt form av stöttning inbyggd i uppgiften.
- Eleverna reflekterar kring det lästa (med hjälp av formuleringsmallar, översättning och annan stöttning).
- För att få in större fokus på det muntliga språket får eleverna öva på att läsa högt ur texten och spela in högläsningen samt den egna reflektionen i flipgrid eller spela in skärmen med hjälp av screencastify. De kan också spela in ett samtal där två elever samtalar med varandra om det som de har läst (men vi är osäkra på om våra elever får använda inspelningsfunktionen i Meet pga GDPR).
Uppgifterna som eleverna ska arbeta med på egen hand behöver alltså konstrueras så eleverna kan klara av att göra dem utan hjälp. Det är därför viktigt att uppgifterna innehåller stöttning som formuleringsmallar, meningsstarter eller ordlistor. Det kan också vara bra att ha extra tydliga instruktioner, gärna inspelade, med bildstöd. Ibland kan det vara bra att ställa stöttande frågor till uppgiften, frågor som leder eleven framåt i processen. Det kan också vara viktigt för elever att få göra uppgifter eller skriva texter på annat språk än svenska.
Analoga aktiviteter blir digitala?
Eftersom eleverna behöver bearbeta undervisningsinnehållet på något sätt för att repetera och befästa språk och kunskaper tänker vi att vi behöver skapa en del uppgifter som vi i vanliga fall kanske hade gjort som analoga klassrumsaktiviteter. Här kan man ju tänka sig att man gör alltifrån språklekar till uppgifter som sant eller falskt-övningar, korsord, para ihop ord med förklaringar, sätta ihop satser till meningar/stycken till text eller kanske lucktexter. Fördelen med distansundervisning är att man faktiskt kan få till “skärmövningar med informationsgap” på riktigt. Sådana uppgifter utgår ifrån att två elever har tillgång till olika information och behöver alltså samarbeta muntligt för att tillsammans kunna slutföra uppgiften. Det återstår att se om det kommer fungerar att genomföra men vi lär ha roligt när vi testar. För den som vill få inspiration gällande "communication games" så finns många analoga lekar man kan göra om till digitala, här är ett par samlingar:Dictogloss tänker jag skulle kunna fungera att köra digitalt. Det kommer krävas att texten har ett känt innehåll och att eleverna kan samarbeta två och två i dokument (extra viktigt om man har elever som är nybörjarläsare).
För den som vill se exempel på hur man kan omsätta klassiska språkaktiviteter till digitala så har jag skapat några aktiviteter för nyanlända elever som jag tänkte testa med eleverna. Det är bara att kopiera om ni vill låna och ändra.
Flerspråkiga böcker
När det gäller ämnet svenska som andraspråk kommer vi troligtvis läsa del gemensamma böcker som eleverna har tillgång till via Inläsningstjänst/Polyglutt eller Ugglo. Där finns möjlighet för eleverna att dessutom få läsa på andra språk än svenska som komplement. Man kan skapa massor av arbetsuppgifter kring skönlitteratur både gällande innehåll och språk så det är verkligen tacksamt. Nypon förlag ger ut lättlästa böcker för barn och unga och har ibland arbetsmaterial på webben som man kan använda. En del av Nypon förlags titlar finns dessutom på olika språk. Jag vill också passa på att tipsa om Världens bibliotek där man kan låna e-böcker och inlästa böcker på flera språk.Multimodala resurser
Bilder och bildserier är tacksamma att arbeta med. Man kan göra bildpromenader digitalt genom att eleverna skriver in vad de ser på bilden (t ex via mentimeter, Meet-chatten eller liknande). Man kan skapa gemensamma texter till bilderna genom att eleverna säger eller skriver förslag som läraren skriver i ett dokument eller genom att en elev får agera sekreterare och skriva vad de andra föreslår. Därefter kan eleverna på egen hand skriva en egen text och för att alla ska kunna lyckas kommer stöttningen behöva variera, en del kanske får ord som stöd, några kanske får meningsstarter som stöd, någon kanske talar in sin text eller skriver via översättningsverktyg. Ett annat alternativ är att eleverna får spela in sin skärm med hjälp av screencastify och berätta om bilderna eller bildserien.Filmer via SLI, NE.se, UR skola och SVT öppet arkiv kan man också använda och skapa arbetsuppgifter kring. NE.se har dessutom en tjänst som heter E-språk där eleverna kan lyssna på texter på svenska (samt eng och moderna språk) och därefter svara på frågor.
Fysiska läromedel
Vi kommer självklart utgå ifrån de fysiska läromedel som vi har och då även skapa extrauppgifter som eleverna kan lämna in via classroom. Vi kommer komplettera läromedlen med flerspråkiga filmer från studi eller Begreppa/Inläsningstjänst och material från NE.se. Även kring filmerna kan man skapa extramaterial, t ex quiz eller sant eller falskt-övningar, eller låta eleverna skriva korta sammanfattningar av innehållet och lämna in. Man kan också utveckla extramaterialen och göra “språkövningar” av det, t ex för att träna grammatik. Dock tar det massor av tid att skapa eget material så man behöver verkligen prioritera och lägga fokus på rätt sak samt försöka undvika att uppfinna hjulet om igen. Några av våra läromedel har t ex webbappar där det finns övningar för eleverna, sådana tjänster kan vara viktiga att undersöka så man inte missar färdigt material man kan använda.Öva mer på egen hand
Vi uppmanar våra elever att använda webbplatser där de kan öva på svenska språket (t ex Lära svenska, digitala spåret, sfa.nu, sfi-portalen, uttal.se etc). Under distansundervisningen kan det vara extra viktigt att eleverna har tillgång till en länksamling så eleverna alltid har något att göra även om de är ”klara” eller har kört fast. Vi har t ex satt ihop denna länksamling som även kommer finnas tillgänglig på vår google site.Studiehandledning
Det som vi inte riktigt har koll på är hur vi ska samarbeta med studiehandledarna. Vi har inte hunnit prata med dem men det vore jättebra om studiehandledarna kunde skapa egna Google Meet med eleverna och förklara mer kring uppgifterna som eleverna får. Våra studiehandledare är med i våra classroom och vi delar alltid planeringar med dem så det är inget nytt för oss att samarbeta på distans men det är ju helt nytt för oss att få in studiehandledningen i en distansundervisningssituation. De studiehandledare som kan får såklart hoppa in och vara med i våra Google Meet men det kan hända att studiehandledaren och eleven/eleverna i så fall behöver en egen kanal parallellt, kanske via telefon, så de kan prata när vi har genomgångar.Checklista
- Har alla elever tillgång till internet hemma?
- Fungerar alla elevers datorer/plattor, laddare och headset?
- Kan alla elever sina inloggningsuppgifter?
- Vilka plattformar och verktyg ska vi använda? Är dessa nya för eleverna?
- Hur kan vi underlätta för eleverna att navigera i den digitala miljön?
- Har elevdatorernas webbläsare de bokmärken och tillägg som eleverna behöver?
Tänk på
- Ge dig själv och eleverna tid att öva på distansundervisning.
- Låt distansundervisningen vara ett sätt att hålla social kontakt och stärka relationer, allt behöver inte vara genomplanerad undervisning.
- Ha tät kontakt med de elever som riskerar att “falla ifrån” och involvera EHT direkt om distansundervisning inte verkar fungera.
- Skapa uppgifter så eleverna får repetera mycket på egen hand, t ex läsa högt, skriva av, memorera, härma uttal, lyssna och diktera etc.
- Skapa uppgifter som eleverna kan genomföra utan hjälp. Det kognitivt krävande behöver ni göra tillsammans.
- Planera in så mycket muntlig interaktion som möjligt.
- Skapa digitala presentationer med extra mycket visuellt stöd (t ex bilder).
- Prata i ett lagom tempo och ta pauser så eleverna hinner tänka, översätta och anteckna.
- Låt eleverna läsa, skriva och inhämta ämneskunskaper på ett starkt språk och lämna in uppgifter på andra språk än svenska. Det går alltid att översätta.
- Försök se till att lektionspassen får en balans gällande lyssna, tala, läsa och skriva.
- Ha individuell kontakt med varje elev så du kan stötta och hjälpa men även för att känna in hur eleven tycker att det går med distansundervisningen.
Lästips:
Lektionsdesign på distansSollentuna kommuns checklista för att förbereda sig för fjärrundervisning
Sollentuna kommuns samling med onlineresurser för lärande samt manualer för pedagogiska onlineverktyg
Skola hemma
Undervisa på distans – Tips och råd
Skolresurser - samla och dela digitala resurser för skolan i coronatider
Länksamling med tips gällande fjärr- och distansundervisning inom sfi och vux
Inlägget uppdateras fortlöpande, hör gärna av dig om du vill komplettera med något som jag har missat.
