24 september 2019

Nyanlända elever i ämnesundervisningen - vad bör jag tänka på?

Att arbeta som ämneslärare, t ex på högstadiet, och under läsåret få in nyanlända elever i undervisningsgrupperna kan vara riktigt tufft. Både för eleven och för läraren. I den bästa av världar har eleven fått någon slags introduktion till svenska språket och till ämnesundervisningen, t ex genom delvis undervisning i förberedelseklass, men ibland placeras helt nyanlända elever direkt i ordinarie klass (vilket jag inte rekommenderar om man inte har väldigt god tillgång till studiehandledning på modersmålet, extra undervisningstid i svenska som andraspråk och läromedel på elevens starkaste språk - men ibland måste rektor fatta sådana beslut ändå).

I detta inlägg tänker jag ge några tips på sådant som är bra att tänka på när man får in nyanlända elever i sina grupper. Jag kommer även länka till mer läsning för den som vill lära sig mer. Jag har valt att dela upp inlägget i tre olika delar. Dessa tre delar är långt ifrån heltäckande - men det är en bra start:
  1. Lär känna din elev
  2. Använd elevens flerspråkighet som resurs
  3. Planera för anpassad stöttning

Lär känna din elev

Det är väldigt viktigt att ta reda på så mycket som möjligt om din nya elev. Be att få läsa de kartläggningar av elevens språk och erfarenheter som är gjorda (det är obligatoriskt att genomföra dessa kartläggningar). Det är viktigt att du känner till vilka språk eleven kan och att du vet lite om elevens tidigare skolgång, vilka ämnen eleven fått undervisning i och vilka typer av texter eleven är van att läsa och skriva. Se till att du får en ordentlig överlämning av tidigare lärare om eleven har gått i svensk skola. Ställ frågor om dina ämnen och om lärarna har anpassat undervisningen på något sätt som du också kan tänka på.

Sätt dig in i Skolverkets kartläggningsmaterial steg 3, dvs kartläggning i de olika skolämnena. Be din rektor om tid att tillsammans med studiehandledare eller tolk genomföra kartläggningssamtal med din elev i dina ämnen. Dessa samtal är guld värda och du kommer få syn på mycket av det eleven redan kan i dina ämnen vilket du kan använda dig av när du planerar din undervisning.


Använd elevens flerspråkighet som resurs

Nyanlända elever har som tur var redan (minst) ett språk att tänka och utveckla kunskaper på. Använd detta i undervisningen genom att uppmana eleven att tänka, läsa och skriva på det språk som är elevens starkaste skolspråk. (En del elever kan ha ett språk som modersmål men ett annat språk som skolspråk. Det framgår oftast i den inledande kartläggningen.) Har du fler elever som talar samma språk, uppmana dem att använda det språket för att tillsammans diskutera, förklara, lösa problem, söka fakta eller liknande. På så sätt får eleverna ökade möjligheter till kognitiva utmaningar och den nyanlända eleven får ökade möjligheter att förstå ämnesinnehållet.

Att låta eleverna använda andra språk än svenska språket på lektionerna kan ibland kännas svårt. Det är viktigt att det alltid finns en plan över vilket språk eleverna ska använda i vilket sammanhang och i vilket syfte. Här är några olika exempel på hur man kan planera för flerspråkighet som resurs:



Studiehandledning på modersmålet

Det är av yttersta vikt att nyanlända elever får studiehandledning på modersmålet eftersom man lär bäst på ett språk som man förstår. Alla elever som behöver har rätt till studiehandledning på modersmålet men nyanlända elever som börjar svensk skola i högstadiet har en förstärkt rätt. Ta upp frågan med din rektor om din elev inte får studiehandledning. Det är du som lärare som planerar det som din elev ska arbeta med under studiehandledningen men du samverkar med studiehandledaren.


Flerspråkiga lärresurser

Ta reda på om ni har licens för flerspråkiga läromedel eller lärresurser. Det finns t ex inlästa böcker på andra språk samt översatta och inlästa läromedel via Inläsningstjänst (så kallade Begreppaguider). De har även Begreppafilmer i olika skolämnen där filmerna ibland kan ha inspelat tal på olika språk och/eller undertext på olika språk.

Studi.se har en stor mängd olika filmer, både animerade filmer och inspelade lärarföreläsningar, i olika ämnen på olika språk. På studi.se kan du som lärare skapa uppgifter till dina elever där de ska lyssna på filmer och svara på quiz vilket kan vara bra både som läxa och på lektionstid.

Ta hjälp av studiehandledare, modersmålslärare och bibliotekarier (eller Internationella biblioteket) för att söka efter relevant material på din elevs språk. Du kan också fråga om studiehandledaren kanske kan hjälpa dig att översätta vissa begrepp och på så sätt skapa flerspråkiga ordlistor. Håll även koll på Skolord, från Pedagog Värmland. Där kan det finnas färdiga flerspråkiga ordlistor du kan använda dig av.

Översättningsverktyg är ofta väldigt bra men helt perfekta är de inte. Känner du inte till Lexin rekommenderar jag att du tittar på det och tipsar dina elever.

Om dina elever får ha tillgång till mobil kan de via kameran och översättningsappar snabbt översätta text från texter eller böcker som de har framför sig. Detta är ofta ett viktigt verktyg som många elever använder frekvent, vilket kan vara bra för dig att känna till så du kan ge dem tillåtelse att använda mobilen om det finns behov.

Planera för anpassad stöttning

Det är viktigt att du funderar över vilken planerad stöttning (läs mer om vad stöttning är) du kan ge din elev för att eleven ska kunna hänga med på dina lektioner. Det vill säga stöttning för att kunna förstå dina genomgångar, delta i aktiviteter, genomföra uppgifter, förstå texter, svara på frågor, skriva texter och allt annat vi gör i klassrummet (läs gärna mer om hur man kan tänka kring anpassad stöttning/differentierad undervisning i denna artikel).

Hur vi använder vårt kroppsspråk, vår röst, visuellt stöd och ett modellerande arbetssätt kan göra enorm skillnad för de nyanlända elevernas förståelse. Titta gärna på denna korta film där Valentina Gonzales visar hur viktigt "comprehensible input" är för att elever ska förstå - även om de är nybörjare i språket:


Här är ett antal olika exempel på stöttning som nyanlända elever kan behöva:

  • Visuellt stöd. Bildstöd i form av foton eller via tjänster som Widgit Online, bildstöd.se är bra liksom tydliga illustrationer, infographics (för att presentera information visuellt), diagram, filmer, animationer etc.
  • Anpassad talhastighet. Tänk på att tala långsammare än vanligt och pausa ofta så eleverna hinner följa med. Använd gärna avancerade ord men förklara dem med hjälp av vardagsspråk och använd exempel. Ska eleverna anteckna medan du pratar, ge ordentligt med pauser för detta.
  • Översatta texter att läsa eller förklarande filmer (på svenska eller annat språk) att ta del av innan lektionen som förförståelse och för att bygga förkunskaper.
  • Inlästa texter, av dig eller av någon annan, så eleven kan lyssna hur ord uttalas och betonas.
  • Extra tanketid. Det tar t ex lång tid att översätta frågor samt formulera och översätta svar inne i huvudet. Arbetsformer som EPA (enskilt, par, alla) eller där eleverna får kortskriva innan de ska svara/samtala är därför extra viktiga för nyanlända elever.
  • Modellerande undervisning utifrån tankesättet "I do, we do, you do" så eleverna inte enbart får veta vad de ska göra utan även hur det ska göras. Skriv gärna texter gemensamt i klassrummet så eleverna får en modell över skrivprocessen samtidigt som de får en modell över resultatet eller produkten. Cirkelmodellen är bra för att utveckla skrivandet tillsammans. Processkrivning, att ge och få återkoppling och att använda checklistor är också viktig stöttning för att texterna ska bli så bra som möjligt.
  • Elevexempel. Använd elevexempel på olika nivåer för att konkretisera vad eleverna förväntas kunna. Låt eleverna jämföra olika elevsvar och gradera de olika svaren utifrån kvalitet. Därefter kan eleverna samtala om vad som kännetecknar ett svar med hög kvalitet. Fredrik Tegbäck tipsar om Bra-bättre-bäst-metoden och ger exempel på elevsvar och stödmall som han använt.
  • Extra tydliga instruktioner, gärna med bildstöd och översättningar.
  • Grafiska modeller och nyckelscheman för att visuellt tydliggöra och förklara olika begrepp och fenomen samt deras relation till varandra eller för att organisera sitt tänkande, t ex Venn-diagram, flödesscheman, tankekartor.
  • Formuleringsmallar. Att skapa "börjor" eller formuleringsmallar hjälper eleverna att uttrycka sig både muntligt och skriftligt. Fundera över hur du vill att eleverna ska beskriva/jämföra/resonera kring något i ditt ämne. Skriv ner det och ta bort de ämnesspecifika orden så har du en formuleringsmall som kommer hjälpa dina nyanlända elever. Här är ett exempel på en skrivmall från boken Språkutvecklande SO-undervisning:

  • Använda muntligt språk som "bro" över till skriftspråket, t ex genom att låta eleverna spela in sin röst för att därefter lyssna och skriva av eller kanske genom att använda Flipgrid, screencastify och andra verktyg för att muntligt redogöra/förklara/jämföra/beskriva något i kombination med att eleven visar en presentation eller något material.
  • Ordlistor och ordbanker, t ex flerspråkiga ordlistor men även ordbanker för olika sambandsord/bindeord eller begreppskartor för att visa hur begrepp hör ihop, t ex gällande under- och överordning eller ordfamiljer. Att sätta in ord i ordfamiljer underlättar utvecklingen av ordförrådet då inlärningen av fler ord i en ordfamilj kan ske till priset av ett, som när ett verb som odla också öppnar upp för ordfamiljen odlar, od-ling, odlings-bar, odl-are, för-odl-ing (Lindberg 2017). Ta gärna del av Inger Lindbergs tips gällande ordförrådet i undervisningen. När man väljer ut nyckelbegrepp som man ska fokusera på lite extra i undervisningen kan det vara bra att välja ord ur alla dessa tre kategorier (och inte enbart ämnesspecifika ord/begrepp):
  • Högläsning. Att som lärare läsa högt ur läroboken och ta tillfället i akt att förklara ord i ett sammanhang, visa på samband i texten och visa hur man ska tolka bilder, statistik eller kartor leder till ökad förståelse för den nyanlända eleven. Det finns modeller man kan använda för detta, t ex Informationstjuvar.
  • Läsrelaterade aktiviteter före, under och efter läsning. Det är mycket viktigt att man planerar in aktiviteter kring läsning av en text för att eleverna ska förstå så mycket som möjligt. Här finns ett antal olika aktiviteter att välja mellan:
  • Tänka högt tillsammans med andra. Nyanlända elever behöver få stora möjligheter att samtala med andra elever, både på svenska och på andra gemensamma språk. För att lära sig ett språk behöver man ju använda språket. Därför är det viktigt att planera undervisningen så eleverna får många och varierade möjligheter till interaktion, i helklass och i mindre grupper. EPA, hem- och expertgrupper, progressiv brainstorming etc är aktiviteter man kan använda och variera på flera olika sätt.
  • Anpassade läromedel. Ibland kan man behöva ha tillgång till anpassade läromedel som är författade utifrån målgruppen nyanlända elever. Exempel på läromedel är Förstå språket NO/SO - för nyanlända, Förstå språket matematikStart för nyanlända (finns i ämnena matematik, engelska, SO, NO och sva), Vägar till SO och digitala Clio förberedelseklass men även lättlästa läromedel som PULS Fokus m fl kan fylla en viktig funktion för nyanlända elever.

Om du vill läsa mer om hur jag har omsatt en del av punkterna ovan i min egen undervisning har jag skrivit två blogginlägg som jag kan tipsa om:

Mer läsning

Fler länktips och litteraturtips finns i den länksamling jag har satt ihop: Nyanlända elever i ämnesundervisningen Hör av dig om du saknar något så lägger jag till det!

Referenser:

Celic, C. & Seltzer, K. (2011). Translanguaging: A CUNY-NYSIEB guide for educators. CUNY-NYSIEB, The Graduate Center, The City University of New York.
Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Lindberg, I (2017). Ordförrådet. I Skolverkets modul Från vardagsspråk till skolspråk.


Läs även:



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar