Nyanlända elever i ämnesundervisningen - vad bör jag tänka på?

Att arbeta som ämneslärare, t ex på högstadiet, och under läsåret få in nyanlända elever i undervisningsgrupperna kan vara riktigt tufft. Både för eleven och för läraren. I den bästa av världar har eleven fått någon slags introduktion till svenska språket och till ämnesundervisningen, t ex genom delvis undervisning i förberedelseklass, men ibland placeras helt nyanlända elever direkt i ordinarie klass (vilket jag inte rekommenderar om man inte har väldigt god tillgång till studiehandledning på modersmålet, extra undervisningstid i svenska som andraspråk och läromedel på elevens starkaste språk - men ibland måste rektor fatta sådana beslut ändå).

I detta inlägg tänker jag ge några tips på sådant som är bra att tänka på när man får in nyanlända elever i sina grupper. Jag kommer även länka till mer läsning för den som vill lära sig mer. Jag har valt att dela upp inlägget i tre olika delar. Dessa tre delar är långt ifrån heltäckande - men det är en bra start:

1. Lär känna din elev
2. Använd elevens flerspråkighet som resurs
3. Planera för anpassad stöttning

Lär känna din elev

Det är väldigt viktigt att ta reda på så mycket som möjligt om din nya elev. Be att få läsa de kartläggningar av elevens språk och erfarenheter som är gjorda (det är obligatoriskt att genomföra dessa kartläggningar). Det är viktigt att du känner till vilka språk eleven kan och att du vet lite om elevens tidigare skolgång, vilka ämnen eleven fått undervisning i och vilka typer av texter eleven är van att läsa och skriva. Se till att du får en ordentlig överlämning av tidigare lärare om eleven har gått i svensk skola. Ställ frågor om dina ämnen och om lärarna har anpassat undervisningen på något sätt som du också kan tänka på.

Sätt dig in i Skolverkets kartläggningsmaterial steg 3, dvs kartläggning i de olika skolämnena. Be din rektor om tid att tillsammans med studiehandledare eller tolk genomföra kartläggningssamtal med din elev i dina ämnen. Dessa samtal är guld värda och du kommer få syn på mycket av det eleven redan kan i dina ämnen vilket du kan använda dig av när du planerar din undervisning.

• Läs mer om Skolverkets kartläggningsmaterial

Använd elevens flerspråkighet som resurs

Nyanlända elever har som tur var redan (minst) ett språk att tänka och utveckla kunskaper på. Använd detta i undervisningen genom att uppmana eleven att tänka, läsa och skriva på det språk som är elevens starkaste skolspråk. (En del elever kan ha ett språk som modersmål men ett annat språk som skolspråk. Det framgår oftast i den inledande kartläggningen.) Har du fler elever som talar samma språk, uppmana dem att använda det språket för att tillsammans diskutera, förklara, lösa problem, söka fakta eller liknande. På så sätt får eleverna ökade möjligheter till kognitiva utmaningar och den nyanlända eleven får ökade möjligheter att förstå ämnesinnehållet.

Att låta eleverna använda andra språk än svenska språket på lektionerna kan ibland kännas svårt. Det är viktigt att det alltid finns en plan över vilket språk eleverna ska använda i vilket sammanhang och i vilket syfte. Här är några olika exempel på hur man kan planera för flerspråkighet som resurs:

Studiehandledning på modersmålet

Det är av yttersta vikt att nyanlända elever får studiehandledning på modersmålet eftersom man lär bäst på ett språk som man förstår. Alla elever som behöver har rätt till studiehandledning på modersmålet men nyanlända elever som börjar svensk skola i högstadiet har en förstärkt rätt. Ta upp frågan med din rektor om din elev inte får studiehandledning. Det är du som lärare som planerar det som din elev ska arbeta med under studiehandledningen men du samverkar med studiehandledaren.

• Läs mer om studiehandledning på modersmålet

Flerspråkiga lärresurser

Ta reda på om ni har licens för flerspråkiga läromedel eller lärresurser. Det finns t ex inlästa böcker på andra språk samt översatta och inlästa läromedel via Inläsningstjänst (så kallade Begreppaguider). De har även Begreppafilmer i olika skolämnen där filmerna ibland kan ha inspelat tal på olika språk och/eller undertext på olika språk.

Studi.se har en stor mängd olika filmer, både animerade filmer och inspelade lärarföreläsningar, i olika ämnen på olika språk. På studi.se kan du som lärare skapa uppgifter till dina elever där de ska lyssna på filmer och svara på quiz vilket kan vara bra både som läxa och på lektionstid.

Ta hjälp av studiehandledare, modersmålslärare och bibliotekarier (eller Internationella biblioteket) för att söka efter relevant material på din elevs språk. Du kan också fråga om studiehandledaren kanske kan hjälpa dig att översätta vissa begrepp och på så sätt skapa flerspråkiga ordlistor. Håll även koll på Skolord, från Pedagog Värmland. Där kan det finnas färdiga flerspråkiga ordlistor du kan använda dig av.

Översättningsverktyg är ofta väldigt bra men helt perfekta är de inte. Känner du inte till Lexin rekommenderar jag att du tittar på det och tipsar dina elever.

Om dina elever får ha tillgång till mobil kan de via kameran och översättningsappar snabbt översätta text från texter eller böcker som de har framför sig. Detta är ofta ett viktigt verktyg som många elever använder frekvent, vilket kan vara bra för dig att känna till så du kan ge dem tillåtelse att använda mobilen om det finns behov.

Planera för anpassad stöttning

Det är viktigt att du funderar över vilken planerad stöttning (läs mer om vad stöttning är) du kan ge din elev för att eleven ska kunna hänga med på dina lektioner. Det vill säga stöttning för att kunna förstå dina genomgångar, delta i aktiviteter, genomföra uppgifter, förstå texter, svara på frågor, skriva texter och allt annat vi gör i klassrummet (läs gärna mer om hur man kan tänka kring anpassad stöttning/differentierad undervisning i denna artikel).

Hur vi använder vårt kroppsspråk, vår röst, visuellt stöd och ett modellerande arbetssätt kan göra enorm skillnad för de nyanlända elevernas förståelse. Titta gärna på denna korta film där Valentina Gonzales visar hur viktigt "comprehensible input" är för att elever ska förstå - även om de är nybörjare i språket:

Här är ett antal olika exempel på stöttning som nyanlända elever kan behöva:

• Visuellt stöd. Bildstöd i form av foton eller via tjänster som Widgit Online, bildstöd.se är bra liksom tydliga illustrationer, infographics (för att presentera information visuellt), diagram, filmer, animationer etc.
• Anpassad talhastighet. Tänk på att tala långsammare än vanligt och pausa ofta så eleverna hinner följa med. Använd gärna avancerade ord men förklara dem med hjälp av vardagsspråk och använd exempel. Ska eleverna anteckna medan du pratar, ge ordentligt med pauser för detta.
• Översatta texter att läsa eller förklarande filmer (på svenska eller annat språk) att ta del av innan lektionen som förförståelse och för att bygga förkunskaper.
• Inlästa texter, av dig eller av någon annan, så eleven kan lyssna hur ord uttalas och betonas.
• Extra tanketid. Det tar t ex lång tid att översätta frågor samt formulera och översätta svar inne i huvudet. Arbetsformer som EPA (enskilt, par, alla) eller där eleverna får kortskriva innan de ska svara/samtala är därför extra viktiga för nyanlända elever.
• Modellerande undervisning utifrån tankesättet "I do, we do, you do" så eleverna inte enbart får veta vad de ska göra utan även hur det ska göras. Skriv gärna texter gemensamt i klassrummet så eleverna får en modell över skrivprocessen samtidigt som de får en modell över resultatet eller produkten. Cirkelmodellen är bra för att utveckla skrivandet tillsammans. Processkrivning, att ge och få återkoppling och att använda checklistor är också viktig stöttning för att texterna ska bli så bra som möjligt.
• Elevexempel. Använd elevexempel på olika nivåer för att konkretisera vad eleverna förväntas kunna. Låt eleverna jämföra olika elevsvar och gradera de olika svaren utifrån kvalitet. Därefter kan eleverna samtala om vad som kännetecknar ett svar med hög kvalitet. Fredrik Tegbäck tipsar om Bra-bättre-bäst-metoden och ger exempel på elevsvar och stödmall som han använt.
• Extra tydliga instruktioner, gärna med bildstöd och översättningar.
• Grafiska modeller och nyckelscheman för att visuellt tydliggöra och förklara olika begrepp och fenomen samt deras relation till varandra eller för att organisera sitt tänkande, t ex Venn-diagram, flödesscheman, tankekartor.
• Formuleringsmallar. Att skapa "börjor" eller formuleringsmallar hjälper eleverna att uttrycka sig både muntligt och skriftligt. Fundera över hur du vill att eleverna ska beskriva/jämföra/resonera kring något i ditt ämne. Skriv ner det och ta bort de ämnesspecifika orden så har du en formuleringsmall som kommer hjälpa dina nyanlända elever. Här är ett exempel på en skrivmall från boken Språkutvecklande SO-undervisning:

• Använda muntligt språk som "bro" över till skriftspråket, t ex genom att låta eleverna spela in sin röst för att därefter lyssna och skriva av eller kanske genom att använda Flipgrid, screencastify och andra verktyg för att muntligt redogöra/förklara/jämföra/beskriva något i kombination med att eleven visar en presentation eller något material.
• Ordlistor och ordbanker, t ex flerspråkiga ordlistor men även ordbanker för olika sambandsord/bindeord eller begreppskartor för att visa hur begrepp hör ihop, t ex gällande under- och överordning eller ordfamiljer. Att sätta in ord i ordfamiljer underlättar utvecklingen av ordförrådet då inlärningen av fler ord i en ordfamilj kan ske till priset av ett, som när ett verb som odla också öppnar upp för ordfamiljen odlar, od-ling, odlings-bar, odl-are, för-odl-ing (Lindberg 2017). Ta gärna del av Inger Lindbergs tips gällande ordförrådet i undervisningen. När man väljer ut nyckelbegrepp som man ska fokusera på lite extra i undervisningen kan det vara bra att välja ord ur alla dessa tre kategorier (och inte enbart ämnesspecifika ord/begrepp):

• Högläsning. Att som lärare läsa högt ur läroboken och ta tillfället i akt att förklara ord i ett sammanhang, visa på samband i texten och visa hur man ska tolka bilder, statistik eller kartor leder till ökad förståelse för den nyanlända eleven. Det finns modeller man kan använda för detta, t ex Informationstjuvar.
• Läsrelaterade aktiviteter före, under och efter läsning. Det är mycket viktigt att man planerar in aktiviteter kring läsning av en text för att eleverna ska förstå så mycket som möjligt. Här finns ett antal olika aktiviteter att välja mellan:

• Tänka högt tillsammans med andra. Nyanlända elever behöver få stora möjligheter att samtala med andra elever, både på svenska och på andra gemensamma språk. För att lära sig ett språk behöver man ju använda språket. Därför är det viktigt att planera undervisningen så eleverna får många och varierade möjligheter till interaktion, i helklass och i mindre grupper. EPA, hem- och expertgrupper, progressiv brainstorming etc är aktiviteter man kan använda och variera på flera olika sätt.
• Anpassade läromedel. Ibland kan man behöva ha tillgång till anpassade läromedel som är författade utifrån målgruppen nyanlända elever. Exempel på läromedel är Förstå språket NO/SO - för nyanlända, Förstå språket matematik, Start för nyanlända (finns i ämnena matematik, engelska, SO, NO och sva), Vägar till SO och digitala Clio förberedelseklass men även lättlästa läromedel som PULS Fokus m fl kan fylla en viktig funktion för nyanlända elever.

Om du vill läsa mer om hur jag har omsatt en del av punkterna ovan i min egen undervisning har jag skrivit två blogginlägg som jag kan tipsa om:

• Vattnets olika former (NO/SVA)
• Etik och moral (SO/SVA)

Mer läsning

Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden är en modul i Skolverkets lärportal. Modulen består av åtta delar med ämnesspecifika och generella texter samt filmer.

Fler länktips och litteraturtips finns i den länksamling jag har satt ihop: Nyanlända elever i ämnesundervisningen samt i den samling med länkar som vänder sig till elever som vill öva svenska på egen hand: FBK viktiga länkar. Hör av dig om du saknar något så lägger jag till det!

Kan laddas ner via bit.ly/fem_rad

Referenser:

Celic, C. & Seltzer, K. (2011). Translanguaging: A CUNY-NYSIEB guide for educators. CUNY-NYSIEB, The Graduate Center, The City University of New York.
Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Lindberg, I (2017). Ordförrådet. I Skolverkets modul Från vardagsspråk till skolspråk.


Läs även:

• Undervisa nyanlända elever - men hur gör man?

Quick fix till språkutvecklande undervisning

Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet.

Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Den ena handlar om att i undervisningen få variation och balans mellan att tala, lyssna, läsa och skriva och den andra handlar om fem steg att öka språkmedvetenheten i ämnesundervisningen. Den sista jag tänkte visa er handlar om fem steg för planering av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetsområde.

Skolverket har också tagit fram en checklista som kan vara användbar: Checklista för språk- och kunskapsutvecklande undervisning.

Dessa checklistor är bra att utgå ifrån när man vill planera sin undervisning att bli mer språkutvecklande men vi kan aldrig komma ifrån att språkutvecklande undervisning är en komplex process med många viktiga beståndsdelar som behöver samspela när det gäller språkutvecklande undervisning.

Vill ni ta del av några konkreta exempel på språkutvecklande undervisning finns en hel del inlägg i min blogg men ni kan även ta del av de filmer som finns kring det arbetssätt och de aktiviteter och övningar som nämns i  Pauline Gibbons böcker:

Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande?

Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det:

Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven?

Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande? Först och främst tror jag att man behöver sitta ner tillsammans och titta på vilka språkliga krav kunskapskraven ställer på våra elever. Och hur påverkar det vår undervisning? Jag har resonerat lite kring det i detta blogginlägg.

Skolverkets stödmaterial

Skolverket har arbetat fram ett stödmaterial som handlar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och de delar som handlar om språkutvecklande arbetssätt inom naturvetenskapliga ämnen och teknik finns samlat på en och samma sida.

Planera språkutvecklande

Jag har vid ett flertal tillfällen planerat tillsammans med ämneslärare och försökt hjälpa till att hitta språket i ämnet och dessa Pauline Gibbons-frågor är en bra utgångspunkt:

• Vilken språknivå ligger mina elever på?
• Vilka språkliga krav ställer ämnesområdet på eleverna?
• Vilket språk behöver eleverna för att kunna delta i uppgifter och aktiviteter i undervisningen?
• Vilka övningar kan jag använda så eleverna får träna sig i att tala, lyssna, läsa och skriva utifrån språket i ämnet?
• Hur utvärderar jag efteråt?

Att diskutera

Skolverkets kommentarmaterial Få syn på språket är intressant att ha som "bokcirkel". Det finns mycket i den som är väl värt att diskutera. Här är några citat ur Få syn på språket som kan vara en bra utgångspunkt för samtal kring vilken roll språket har:

Det är genom språket vi kommunicerar med andra, utvecklar ny kunskap och visar vad vi har lärt oss såväl som vad vi inte har förstått och kanske behöver stöd för att komma vidare med.

För att elever i skolan ska utveckla kunskaper inom ett ämne behövs faktakunskaper men det räcker inte med det. Kunskaper i och om det språk som är specifikt för detta ämne är en förutsättning för att eleven ska kunna tillägna sig ämnesinnehållet, och det är viktigt att eleven förstår ämnets och ämnesspråkets syfte och sammanhang. Sådana kunskaper utvecklas bäst inom ramen för undervisningen i respektive ämne.

Och med ett konkret exempel ur kursplanen i biologi:

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. (Lgr 11) 

Här blir det alltså tydligt att undervisningen i ämnet inte bara ska ge eleverna kunskaper om biologi utan dessutom ge dem möjlighet att använda dessa kunskaper i olika språkliga och språkligt utvecklande sammanhang. Om detta ska bli möjligt ställer det krav på att undervisningen ger eleverna tillfällen att kommunicera på ett sätt och med ett språk som är relevant i biologiämnet.

Filmer

Vill man komplettera med filmer så tycker jag Skolverkets filmer som ingår i deras utvecklingspaket "Språk i alla ämnen" är bra även om de egentligen vänder sig till gymnasieskolan. I denna film tar Åsa af Geijerstam, som skrivit en avhandling som heter Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan, upp en hel del som är relevant för just lärare i NO/naturvetenskap.

Den andra filmen hittar ni här.

Lästips

En artikel som många NO-lärare har uppskattat är "Närläsning ger koll på kemin" om lärare som arbetar utifrån Reading to Learn.

Det finns ytterligare två avhandlingar som kan vara av intresse för er som verkligen vill ha kött på benen inför "övertalningsprocessen". Den ena är skriven av Pia Nygård Larsson och heter "Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" Om avhandlingen kan man läsa mer i denna artikel. Den andra är skriven av Gun Hägerfelth och heter Språkpraktiker i naturkunskap i två mångkulturella gymnasieklassrum. Orkar man inte läsa hennes avhandling så är hennes bok "Språkarbete i alla ämnen" en bok som ofta passar extra bra för NO-lärare.

I rapporten Ämne och språk – språkliga dimensioner i ämnesundervisningen sammanfattas projektet Ämnesundervisning i NO och SO för flerspråkiga elever - en integrering av språk och innehåll som hade som syfte att utröna på vilka sätt genrepedagogiken kan gagna tvåspråkiga och enspråkiga elevers språk- och ämnesutveckling. Många intressanta artiklar i den rapporten. Kolla t ex elevcitaten, om vikten av explicit undervisning:

Tidningen Origo har ett temanummer som heter Vässa språket där det finns fyra intressanta artiklar om vikten av att arbeta språkutvecklande i matematik- och no-undervisningen. Artiklarna finns att läsa på webben.

Börja i läroplanen

Men, den allra bästa början är att utgå ifrån läroplanen. Språket finns överallt och hur man än vänder och vrider på det så är det allas vårt ansvar:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk-och kommunikationsutveckling. (Lgr 11, kap 2)

"Vi jobbar med begreppen"

Men, det är väl bara att jobba med begreppen, kanske någon säger? Nej, det är inte så enkelt.

Jag är tämligen övertygad om att de allra flesta NO-lärare arbetar med ämnesspecifika begrepp i NO-undervisningen. Grejen är att det oftast inte är dessa begrepp som vållar svårigheter. Anledningen till detta är för att de ämnesspecifika begreppen är nya för alla elever och varenda lärare vet att man måste förklara/exemplifiera nya ord och begrepp för att eleverna ska förstå. Det som däremot vållar svårigheter är ord som "fastställa", "erhålla" eller sambandsord som "trots att". Eller ord som har flera betydelser, som axel vilket inte alls är en kroppsdel inom matematiken eller fysiken. Eller "ledare" som betyder olika saker i nästan vartenda ämne.

Texttyper

Andra saker som vållar svårigheter är de olika texttypernas syfte, struktur och språkliga drag. Det är inte alls säkert att en svensklärare är medveten om, och kan undervisa om, att en labbrapport består av tre olika texttyper. Först en instruerande text, sedan en beskrivande och till slut en redogörande eller kanske förklarande text. Det är inte ens säkert att varken svenskläraren eller kemiläraren är medvetna om vilken struktur dessa texttyper har och vilka språkliga drag som texttyperna kännetecknas av. Och om inte vi som lärare vet detta, hur ska vi då kunna undervisa våra elever om det? Som det fungerar nu är det främst elever som är duktiga på att imitera/härma texttyper som lyckas skriva bra texter.

Explicit undervisning om texttyper inom NO/SO-ämnena är enligt min erfarenhet väldigt begränsad. Troligtvis har svenskläraren mer kunskap om texttyper än vad kemiläraren eller religionsläraren har men svenskläraren har troligtvis inte de ämnesspecifika kunskaper som krävs för att kunna identifiera "språkliga mål" i kursplanerna eller för att kunna göra bedömningar av elevernas textproduktion. Här krävs det i stället samarbete på hög nivå.

Läsning

Sedan var det ju en sak till. Det här med gemensam läsning och textsamtal kring texter i NO-undervisningen. Men det får bli ett annat inlägg. Så länge kan jag tipsa om mina inlägg om vikten av läsrelaterade aktiviteter och lässtrategiexemplet om informationstjuvar. (Finns även beskrivet i min Alfa-krönika.) Och kanske mitt inlägg om begreppen lässtrategier och läsförståelse.

Läsrelaterade aktiviteter - oerhört viktiga!

Ja
g får ofta frågan vilka läromedel jag använder eller som jag rekommenderar för nyanlända elever (eller i ämnet svenska som andraspråk). Det är ingen lätt fråga att svara på. Jag kan helt ärligt säga att jag inte tycker att det finns något heltäckande läromedel som passar alla. I stället för att rekommendera läromedel skulle jag vilja rekommendera er att välja läromedel och texter utifrån det ni arbetar med för tillfället.

Det behöver inte vara ett läromedel specialskrivet för nyanlända. Det behöver inte finnas anpassade arbetsuppgifter till. Vi som arbetat ett bra tag med nyanlända elever vet att vi oftast gör om materialet så det ska passa just de elever vi för tillfället har i vår grupp och det är långt ifrån alltid som det går att återanvända material.

Jag arbetar ofta utifrån ett tema och då utgår jag ifrån det i allt jag planerar. Just nu är det tema sagor som gäller. Jag utgår ifrån elevernas förkunskaper och bygger successivt upp deras ord- och genrekunskap genom att vi läser sagor, pratar om sagor och återberättar sagor, muntligt, skriftligt och i bild och form. Vi sjunger, vi diktar, vi målar och skriver. Vi arbetar i stort sett alltid utifrån cirkelmodellen som jag beskrivit här och exemplifierat här.

Ibland när jag högläser så "modell-läser" jag. Jag ställer frågor till texten och "tänker högt" för att eleverna ska lära sig att göra inferenser, att läsa mellan raderna. Vi pratar mycket om det som gömmer sig i texterna, det som man kan ana eller gissa men som egentligen inte står där.

Jag brukar tänka utifrån tre olika perspektiv när jag planerar min undervisning när det gäller läsning av texter, före-läsning-aktiviteter, under-läsning-aktiviteter och efter-läsning-aktiviteter. Beroende på vilket tema vi arbetar med och vad det är för typ av texter vi ska läsa så varierar uppgifterna.

Det jag hela tiden har i bakhuvudet när jag väljer uppgifter, är att uppgifterna ska ge eleverna strategier, verktyg och kunskaper för att de ska kunna läsa och förstå liknande texter utan hjälp i framtiden samt att uppgifterna ska bidra till att eleverna ska kunna förstå innehållet i den text vi ska läsa.

Före-läsning-aktiviteter kan vara att man tittar på bilder eller annat visuellt stöd för att väcka intresse och samla ord/begrepp i en tankekarta. Det kan vara att man med hjälp av en modersmålslärare har låtit eleven läsa samma text på sitt modersmål. Det kan vara att man tittar på textens layout, rubriker, underrubriker, faktarutor etc och försöker gissa vad texten handlar om. Det kan också vara att någon berättar något om det texten handlar om, något självupplevt och engagerande, kanske.

Att arbeta mycket med förförståelse är oerhört viktigt. Traditionellt brukar lärare gå igenom "svåra ord", ord som är nya för de flesta elever, men det räcker inte att bara gå igenom dessa ord innan man läser, man måste även fokusera på det under själva läsningen.

Under-läsning-aktiviteter kan vara att man börjar med att skumläsa, att ögna igenom texten. Låt eleverna berätta vad de tror att det är för typ av text och vilken information den innehåller. Man kan läsa och pausa och ställa frågor av typen "Vad tror ni händer nu?" eller "Varför blev det så?" och låta eleverna diskutera två och två och motivera sina svar. En annan aktivitet är att man kan skriva frågor i marginalen på texten. Frågor som ska träna eleverna i lässtrategier, inte kontrollfrågor på textens innehåll. Exempel på frågor kan vara att eleven ska gissa vad ett specifikt ord betyder, eller kunna visa vad som är viktigaste informationen i ett stycke. Det kan också vara en uppgift utifrån en beskrivning: "Om du skulle rita det här, hur skulle det då se ut?"

Det finns mängder att aktiviteter att göra under läsningen men minst lika viktigt är de aktiviteter man gör efter läsningen. Det är nu eleverna har möjlighet att gå in på djupet i texten och det är dessa aktiviteter som ofta ger eleverna strategier att klara av att läsa liknande texter på egen hand i framtiden. Det är också efter läsningen som eleverna kan ge personlig respons och kritik på det de har läst.

Efter-läsning-aktiviteter kan vara att man ger eleverna en samling påståenden utifrån texten som eleverna ska ta ställning till, det kan vara enkla "sant eller falskt"-påståenden. Det kan vara uppgifter där eleverna ska sammanfatta text eller kanske sätta egna underrubriker på stycken. Det kan vara lucktexter (dvs texter där vissa ord saknas) av olika slag beroende på vad i språket det är man tränar för tillfället. Det kan vara uppgifter där eleverna ska rekonstruera en text som man klippt sönder, kanske i meningar, ord eller i satser, för att träna ordföljd eller hur man bygger meningar. Det kan också vara att man klipper i sär ord till bokstäver för att eleverna ska träna vissa stavningsmönster. Efter läsningen kan man också göra uppgifter där eleverna får ändra om slutet på, eller fortsätta skriva, texten. Eller kanske ändra perspektiv eller något i handlingen. Att dramatisera en text är ett annat sätt att bearbeta den på. Vissa elever kan även uppskatta att få omvandla en berättelse till en serie där dialoger motsvaras av pratbubblor. Har man en berättelse med mycket dialog så kan man på ett roligt sätt träna högläsning genom att dela upp texten mellan olika elever som då får agera skådespelare. På så sätt läser ofta eleverna med mycket mer inlevelse och tro det eller ej, de får ofta till ett mycket svenskare uttal.

Så. Vilken lärobok erbjuder all denna träning runt en och samma text? Alla, skulle jag vilja säga. Eller ingen. För det handlar inte så mycket om läroboken utan om den som styr undervisningen, dvs du och jag.

Det är inte alltid uppgifterna som ska variera i ett klassrum där vi har elever som befinner sig på olika nivåer, utan det är formen och graden av stöttning vi ger till våra elever som ska variera. Inget läromedel kan göra detta utan det är helt och hållet vårt ansvar som lärare.

Ska jag däremot rekommendera några böcker så väljer jag böcker som jag som lärare inte klarar mig utan. För det är ju inte så att det är jag som hittat på alla övningar som jag skrivit om ovan. Nä, det är sådant som jag lärt mig av Pauline Gibbons, Maaike Hajer, Anniqa Sandell-Ring, Britt Johansson och många andra som skrivit böcker om språk och lärande. Så, här är böckerna på min Topp 5-lista. Vilka finns på din?

Vill du få fler tips på läsaktiviteter man kan göra före, under och efter läsning kan nog denna lista med 103 läsaktiviteter räcka långt.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om sning, läsning, lässtrategier, Pauline Gibbons, Anniqa Sandell-Ring, Britt Johansson, Hajer, kunskapsutveckling,