- Möt dina elever med nyfikenhet, värme och respekt. Se eleverna som de individer de är och värdesätt det eleverna har med sig i stället för att fokusera på deras brister. Välkomna dem till skolan och till Sverige i handling och med ord samt se till att skapa ett klassrum som kännetecknas av meningsfullhet och ett tillåtande klimat.
- Planera och genomför undervisning som utgår ifrån dina elevers tidigare erfarenheter och kunskaper. Det innebär att du behöver lära känna dina elever och ta reda på så mycket du kan om elevernas språkliga och kulturella bakgrund samt kartlägga deras tidigare erfarenheter och kunskaper samt deras läridentitet.
- Se till att använda elevernas modersmål som resurs i undervisningen och låt eleverna använda alla språk som resurs för lärandet så ofta det bara går, även om dina elever inte har tillgång till modersmålslärare eller studiehandledning på modersmålet.
- Ha höga förväntningar på alla elever och tänk på att förtydliga, förstärka och exemplifiera hellre än att förenkla. Planera och genomför undervisningen så att den erbjuder eleverna rik stöttning anpassad till varje elevs förutsättningar och behov så att alla elever utmanas i sitt lärande.
- Se till att eleverna i undervisningen får ett stort talutrymme, gott om tanketid samt många och varierade möjligheter till interaktion, i helklass och i mindre grupper. Skapa möjligheter för autentisk språkanvändning med fokus på ämnesspecifikt och kunskapsrelaterat språk men skapa även möjligheter för eleverna att använda vardagsspråket som en bro över till skolspråket.
- Planera och genomför ämnesövergripande undervisning så att eleverna får möjlighet att utveckla språk- och ämneskunskaper parallellt. Formulera målen för undervisningen utifrån ämnets syfte, centrala innehåll och kunskapskrav och fundera sedan vilka språkliga krav detta ställer på eleverna och på din undervisning. Låt eleverna använda modersmålet för att tänka kognitivt krävande tankar och arbeta med tankemässigt utmanande uppgifter.
- Att anpassa undervisningen behöver inte innebära att eleverna ska arbeta med olika uppgifter. Det är snarare graden och formen av den stöttning som undervisningen erbjuder som bör variera utifrån elevernas förutsättningar och behov.
- Låt eleverna använda sina muntliga språk som en bro över till skriftspråket och låt eleverna få öva på skriftspråksliknande tal innan de skriver.
- Planera utifrån tankesättet »I do – we do – you do« och se till att modella och tänka högt så att eleverna får möjlighet att utveckla nödvändiga läs-, skriv- och lärstrategier. Visa inte bara vad eleverna ska göra utan visa också hur.
- Se till att det blir en balans för eleverna när det gäller tala, lyssna, läsa och skriva.
- Se på läsning som en gemensam aktivitet och planera in olika »före, under och efter läsning-aktiviteter« för att eleverna ska förstå texten ni läser och samtidigt utveckla nödvändiga lässtrategier inför framtiden.
- Låt eleverna öva på språkliga och grammatiska moment i ett meningsfullt sammanhang. Ska eleverna öva på uttal, avkodning eller läsflyt sker detta bäst när innehållet redan är känt.
- Dra nytta av digitaliseringens alla möjligheter och låt eleverna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande men fundera alltid på vilket sätt ett digitalt verktyg är mer språkutvecklande än ett analogt.
- Hitta former för pedagogisk dokumentation för att dels underlätta för att synliggöra elevernas lärande, dels underlätta den formativa bedömningen av elevernas språk- och kunskapsutveckling och din analys av densamma.
- Samarbeta med kollegor och observera om möjligt varandras lektioner för att kunna föra lärande samtal efteråt.
- Dokumentera, reflektera och utvärdera din egen undervisning kontinuerligt. Vad fungerade, vad fungerade inte, vad kan du göra annorlunda nästa gång och hur påverkar detta planeringen av din fortsatta undervisning?
Det går såklart inte att sammanfatta en hel bok i 16 punkter men för den som är nyfiken på min bok så är det ungefär detta som jag reflekterar kring i boken. Och såklart är inte framgångsfaktorerna i punkterna tagna ur luften, eller påhittade av mig, utan de ska ses som en sammanfattning av sådant som forskning och beprövad erfarenhet visar gynnar nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling.
