Nyanlända elever i ämnesundervisningen - vad bör jag tänka på?

Att arbeta som ämneslärare, t ex på högstadiet, och under läsåret få in nyanlända elever i undervisningsgrupperna kan vara riktigt tufft. Både för eleven och för läraren. I den bästa av världar har eleven fått någon slags introduktion till svenska språket och till ämnesundervisningen, t ex genom delvis undervisning i förberedelseklass, men ibland placeras helt nyanlända elever direkt i ordinarie klass (vilket jag inte rekommenderar om man inte har väldigt god tillgång till studiehandledning på modersmålet, extra undervisningstid i svenska som andraspråk och läromedel på elevens starkaste språk - men ibland måste rektor fatta sådana beslut ändå).

I detta inlägg tänker jag ge några tips på sådant som är bra att tänka på när man får in nyanlända elever i sina grupper. Jag kommer även länka till mer läsning för den som vill lära sig mer. Jag har valt att dela upp inlägget i tre olika delar. Dessa tre delar är långt ifrån heltäckande - men det är en bra start:

1. Lär känna din elev
2. Använd elevens flerspråkighet som resurs
3. Planera för anpassad stöttning

Lär känna din elev

Det är väldigt viktigt att ta reda på så mycket som möjligt om din nya elev. Be att få läsa de kartläggningar av elevens språk och erfarenheter som är gjorda (det är obligatoriskt att genomföra dessa kartläggningar). Det är viktigt att du känner till vilka språk eleven kan och att du vet lite om elevens tidigare skolgång, vilka ämnen eleven fått undervisning i och vilka typer av texter eleven är van att läsa och skriva. Se till att du får en ordentlig överlämning av tidigare lärare om eleven har gått i svensk skola. Ställ frågor om dina ämnen och om lärarna har anpassat undervisningen på något sätt som du också kan tänka på.

Sätt dig in i Skolverkets kartläggningsmaterial steg 3, dvs kartläggning i de olika skolämnena. Be din rektor om tid att tillsammans med studiehandledare eller tolk genomföra kartläggningssamtal med din elev i dina ämnen. Dessa samtal är guld värda och du kommer få syn på mycket av det eleven redan kan i dina ämnen vilket du kan använda dig av när du planerar din undervisning.

• Läs mer om Skolverkets kartläggningsmaterial

Använd elevens flerspråkighet som resurs

Nyanlända elever har som tur var redan (minst) ett språk att tänka och utveckla kunskaper på. Använd detta i undervisningen genom att uppmana eleven att tänka, läsa och skriva på det språk som är elevens starkaste skolspråk. (En del elever kan ha ett språk som modersmål men ett annat språk som skolspråk. Det framgår oftast i den inledande kartläggningen.) Har du fler elever som talar samma språk, uppmana dem att använda det språket för att tillsammans diskutera, förklara, lösa problem, söka fakta eller liknande. På så sätt får eleverna ökade möjligheter till kognitiva utmaningar och den nyanlända eleven får ökade möjligheter att förstå ämnesinnehållet.

Att låta eleverna använda andra språk än svenska språket på lektionerna kan ibland kännas svårt. Det är viktigt att det alltid finns en plan över vilket språk eleverna ska använda i vilket sammanhang och i vilket syfte. Här är några olika exempel på hur man kan planera för flerspråkighet som resurs:

Studiehandledning på modersmålet

Det är av yttersta vikt att nyanlända elever får studiehandledning på modersmålet eftersom man lär bäst på ett språk som man förstår. Alla elever som behöver har rätt till studiehandledning på modersmålet men nyanlända elever som börjar svensk skola i högstadiet har en förstärkt rätt. Ta upp frågan med din rektor om din elev inte får studiehandledning. Det är du som lärare som planerar det som din elev ska arbeta med under studiehandledningen men du samverkar med studiehandledaren.

• Läs mer om studiehandledning på modersmålet

Flerspråkiga lärresurser

Ta reda på om ni har licens för flerspråkiga läromedel eller lärresurser. Det finns t ex inlästa böcker på andra språk samt översatta och inlästa läromedel via Inläsningstjänst (så kallade Begreppaguider). De har även Begreppafilmer i olika skolämnen där filmerna ibland kan ha inspelat tal på olika språk och/eller undertext på olika språk.

Studi.se har en stor mängd olika filmer, både animerade filmer och inspelade lärarföreläsningar, i olika ämnen på olika språk. På studi.se kan du som lärare skapa uppgifter till dina elever där de ska lyssna på filmer och svara på quiz vilket kan vara bra både som läxa och på lektionstid.

Ta hjälp av studiehandledare, modersmålslärare och bibliotekarier (eller Internationella biblioteket) för att söka efter relevant material på din elevs språk. Du kan också fråga om studiehandledaren kanske kan hjälpa dig att översätta vissa begrepp och på så sätt skapa flerspråkiga ordlistor. Håll även koll på Skolord, från Pedagog Värmland. Där kan det finnas färdiga flerspråkiga ordlistor du kan använda dig av.

Översättningsverktyg är ofta väldigt bra men helt perfekta är de inte. Känner du inte till Lexin rekommenderar jag att du tittar på det och tipsar dina elever.

Om dina elever får ha tillgång till mobil kan de via kameran och översättningsappar snabbt översätta text från texter eller böcker som de har framför sig. Detta är ofta ett viktigt verktyg som många elever använder frekvent, vilket kan vara bra för dig att känna till så du kan ge dem tillåtelse att använda mobilen om det finns behov.

Planera för anpassad stöttning

Det är viktigt att du funderar över vilken planerad stöttning (läs mer om vad stöttning är) du kan ge din elev för att eleven ska kunna hänga med på dina lektioner. Det vill säga stöttning för att kunna förstå dina genomgångar, delta i aktiviteter, genomföra uppgifter, förstå texter, svara på frågor, skriva texter och allt annat vi gör i klassrummet (läs gärna mer om hur man kan tänka kring anpassad stöttning/differentierad undervisning i denna artikel).

Hur vi använder vårt kroppsspråk, vår röst, visuellt stöd och ett modellerande arbetssätt kan göra enorm skillnad för de nyanlända elevernas förståelse. Titta gärna på denna korta film där Valentina Gonzales visar hur viktigt "comprehensible input" är för att elever ska förstå - även om de är nybörjare i språket:

Här är ett antal olika exempel på stöttning som nyanlända elever kan behöva:

• Visuellt stöd. Bildstöd i form av foton eller via tjänster som Widgit Online, bildstöd.se är bra liksom tydliga illustrationer, infographics (för att presentera information visuellt), diagram, filmer, animationer etc.
• Anpassad talhastighet. Tänk på att tala långsammare än vanligt och pausa ofta så eleverna hinner följa med. Använd gärna avancerade ord men förklara dem med hjälp av vardagsspråk och använd exempel. Ska eleverna anteckna medan du pratar, ge ordentligt med pauser för detta.
• Översatta texter att läsa eller förklarande filmer (på svenska eller annat språk) att ta del av innan lektionen som förförståelse och för att bygga förkunskaper.
• Inlästa texter, av dig eller av någon annan, så eleven kan lyssna hur ord uttalas och betonas.
• Extra tanketid. Det tar t ex lång tid att översätta frågor samt formulera och översätta svar inne i huvudet. Arbetsformer som EPA (enskilt, par, alla) eller där eleverna får kortskriva innan de ska svara/samtala är därför extra viktiga för nyanlända elever.
• Modellerande undervisning utifrån tankesättet "I do, we do, you do" så eleverna inte enbart får veta vad de ska göra utan även hur det ska göras. Skriv gärna texter gemensamt i klassrummet så eleverna får en modell över skrivprocessen samtidigt som de får en modell över resultatet eller produkten. Cirkelmodellen är bra för att utveckla skrivandet tillsammans. Processkrivning, att ge och få återkoppling och att använda checklistor är också viktig stöttning för att texterna ska bli så bra som möjligt.
• Elevexempel. Använd elevexempel på olika nivåer för att konkretisera vad eleverna förväntas kunna. Låt eleverna jämföra olika elevsvar och gradera de olika svaren utifrån kvalitet. Därefter kan eleverna samtala om vad som kännetecknar ett svar med hög kvalitet. Fredrik Tegbäck tipsar om Bra-bättre-bäst-metoden och ger exempel på elevsvar och stödmall som han använt.
• Extra tydliga instruktioner, gärna med bildstöd och översättningar.
• Grafiska modeller och nyckelscheman för att visuellt tydliggöra och förklara olika begrepp och fenomen samt deras relation till varandra eller för att organisera sitt tänkande, t ex Venn-diagram, flödesscheman, tankekartor.
• Formuleringsmallar. Att skapa "börjor" eller formuleringsmallar hjälper eleverna att uttrycka sig både muntligt och skriftligt. Fundera över hur du vill att eleverna ska beskriva/jämföra/resonera kring något i ditt ämne. Skriv ner det och ta bort de ämnesspecifika orden så har du en formuleringsmall som kommer hjälpa dina nyanlända elever. Här är ett exempel på en skrivmall från boken Språkutvecklande SO-undervisning:

• Använda muntligt språk som "bro" över till skriftspråket, t ex genom att låta eleverna spela in sin röst för att därefter lyssna och skriva av eller kanske genom att använda Flipgrid, screencastify och andra verktyg för att muntligt redogöra/förklara/jämföra/beskriva något i kombination med att eleven visar en presentation eller något material.
• Ordlistor och ordbanker, t ex flerspråkiga ordlistor men även ordbanker för olika sambandsord/bindeord eller begreppskartor för att visa hur begrepp hör ihop, t ex gällande under- och överordning eller ordfamiljer. Att sätta in ord i ordfamiljer underlättar utvecklingen av ordförrådet då inlärningen av fler ord i en ordfamilj kan ske till priset av ett, som när ett verb som odla också öppnar upp för ordfamiljen odlar, od-ling, odlings-bar, odl-are, för-odl-ing (Lindberg 2017). Ta gärna del av Inger Lindbergs tips gällande ordförrådet i undervisningen. När man väljer ut nyckelbegrepp som man ska fokusera på lite extra i undervisningen kan det vara bra att välja ord ur alla dessa tre kategorier (och inte enbart ämnesspecifika ord/begrepp):

• Högläsning. Att som lärare läsa högt ur läroboken och ta tillfället i akt att förklara ord i ett sammanhang, visa på samband i texten och visa hur man ska tolka bilder, statistik eller kartor leder till ökad förståelse för den nyanlända eleven. Det finns modeller man kan använda för detta, t ex Informationstjuvar.
• Läsrelaterade aktiviteter före, under och efter läsning. Det är mycket viktigt att man planerar in aktiviteter kring läsning av en text för att eleverna ska förstå så mycket som möjligt. Här finns ett antal olika aktiviteter att välja mellan:

• Tänka högt tillsammans med andra. Nyanlända elever behöver få stora möjligheter att samtala med andra elever, både på svenska och på andra gemensamma språk. För att lära sig ett språk behöver man ju använda språket. Därför är det viktigt att planera undervisningen så eleverna får många och varierade möjligheter till interaktion, i helklass och i mindre grupper. EPA, hem- och expertgrupper, progressiv brainstorming etc är aktiviteter man kan använda och variera på flera olika sätt.
• Anpassade läromedel. Ibland kan man behöva ha tillgång till anpassade läromedel som är författade utifrån målgruppen nyanlända elever. Exempel på läromedel är Förstå språket NO/SO - för nyanlända, Förstå språket matematik, Start för nyanlända (finns i ämnena matematik, engelska, SO, NO och sva), Vägar till SO och digitala Clio förberedelseklass men även lättlästa läromedel som PULS Fokus m fl kan fylla en viktig funktion för nyanlända elever.

Om du vill läsa mer om hur jag har omsatt en del av punkterna ovan i min egen undervisning har jag skrivit två blogginlägg som jag kan tipsa om:

• Vattnets olika former (NO/SVA)
• Etik och moral (SO/SVA)

Mer läsning

Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden är en modul i Skolverkets lärportal. Modulen består av åtta delar med ämnesspecifika och generella texter samt filmer.

Fler länktips och litteraturtips finns i den länksamling jag har satt ihop: Nyanlända elever i ämnesundervisningen samt i den samling med länkar som vänder sig till elever som vill öva svenska på egen hand: FBK viktiga länkar. Hör av dig om du saknar något så lägger jag till det!

Kan laddas ner via bit.ly/fem_rad

Referenser:

Celic, C. & Seltzer, K. (2011). Translanguaging: A CUNY-NYSIEB guide for educators. CUNY-NYSIEB, The Graduate Center, The City University of New York.
Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Lindberg, I (2017). Ordförrådet. I Skolverkets modul Från vardagsspråk till skolspråk.


Läs även:

• Undervisa nyanlända elever - men hur gör man?

Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande?

Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det:

Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven?

Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande? Först och främst tror jag att man behöver sitta ner tillsammans och titta på vilka språkliga krav kunskapskraven ställer på våra elever. Och hur påverkar det vår undervisning? Jag har resonerat lite kring det i detta blogginlägg.

Skolverkets stödmaterial

Skolverket har arbetat fram ett stödmaterial som handlar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och de delar som handlar om språkutvecklande arbetssätt inom naturvetenskapliga ämnen och teknik finns samlat på en och samma sida.

Planera språkutvecklande

Jag har vid ett flertal tillfällen planerat tillsammans med ämneslärare och försökt hjälpa till att hitta språket i ämnet och dessa Pauline Gibbons-frågor är en bra utgångspunkt:

• Vilken språknivå ligger mina elever på?
• Vilka språkliga krav ställer ämnesområdet på eleverna?
• Vilket språk behöver eleverna för att kunna delta i uppgifter och aktiviteter i undervisningen?
• Vilka övningar kan jag använda så eleverna får träna sig i att tala, lyssna, läsa och skriva utifrån språket i ämnet?
• Hur utvärderar jag efteråt?

Att diskutera

Skolverkets kommentarmaterial Få syn på språket är intressant att ha som "bokcirkel". Det finns mycket i den som är väl värt att diskutera. Här är några citat ur Få syn på språket som kan vara en bra utgångspunkt för samtal kring vilken roll språket har:

Det är genom språket vi kommunicerar med andra, utvecklar ny kunskap och visar vad vi har lärt oss såväl som vad vi inte har förstått och kanske behöver stöd för att komma vidare med.

För att elever i skolan ska utveckla kunskaper inom ett ämne behövs faktakunskaper men det räcker inte med det. Kunskaper i och om det språk som är specifikt för detta ämne är en förutsättning för att eleven ska kunna tillägna sig ämnesinnehållet, och det är viktigt att eleven förstår ämnets och ämnesspråkets syfte och sammanhang. Sådana kunskaper utvecklas bäst inom ramen för undervisningen i respektive ämne.

Och med ett konkret exempel ur kursplanen i biologi:

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. (Lgr 11) 

Här blir det alltså tydligt att undervisningen i ämnet inte bara ska ge eleverna kunskaper om biologi utan dessutom ge dem möjlighet att använda dessa kunskaper i olika språkliga och språkligt utvecklande sammanhang. Om detta ska bli möjligt ställer det krav på att undervisningen ger eleverna tillfällen att kommunicera på ett sätt och med ett språk som är relevant i biologiämnet.

Filmer

Vill man komplettera med filmer så tycker jag Skolverkets filmer som ingår i deras utvecklingspaket "Språk i alla ämnen" är bra även om de egentligen vänder sig till gymnasieskolan. I denna film tar Åsa af Geijerstam, som skrivit en avhandling som heter Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan, upp en hel del som är relevant för just lärare i NO/naturvetenskap.

Den andra filmen hittar ni här.

Lästips

En artikel som många NO-lärare har uppskattat är "Närläsning ger koll på kemin" om lärare som arbetar utifrån Reading to Learn.

Det finns ytterligare två avhandlingar som kan vara av intresse för er som verkligen vill ha kött på benen inför "övertalningsprocessen". Den ena är skriven av Pia Nygård Larsson och heter "Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" Om avhandlingen kan man läsa mer i denna artikel. Den andra är skriven av Gun Hägerfelth och heter Språkpraktiker i naturkunskap i två mångkulturella gymnasieklassrum. Orkar man inte läsa hennes avhandling så är hennes bok "Språkarbete i alla ämnen" en bok som ofta passar extra bra för NO-lärare.

I rapporten Ämne och språk – språkliga dimensioner i ämnesundervisningen sammanfattas projektet Ämnesundervisning i NO och SO för flerspråkiga elever - en integrering av språk och innehåll som hade som syfte att utröna på vilka sätt genrepedagogiken kan gagna tvåspråkiga och enspråkiga elevers språk- och ämnesutveckling. Många intressanta artiklar i den rapporten. Kolla t ex elevcitaten, om vikten av explicit undervisning:

Tidningen Origo har ett temanummer som heter Vässa språket där det finns fyra intressanta artiklar om vikten av att arbeta språkutvecklande i matematik- och no-undervisningen. Artiklarna finns att läsa på webben.

Börja i läroplanen

Men, den allra bästa början är att utgå ifrån läroplanen. Språket finns överallt och hur man än vänder och vrider på det så är det allas vårt ansvar:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk-och kommunikationsutveckling. (Lgr 11, kap 2)

"Vi jobbar med begreppen"

Men, det är väl bara att jobba med begreppen, kanske någon säger? Nej, det är inte så enkelt.

Jag är tämligen övertygad om att de allra flesta NO-lärare arbetar med ämnesspecifika begrepp i NO-undervisningen. Grejen är att det oftast inte är dessa begrepp som vållar svårigheter. Anledningen till detta är för att de ämnesspecifika begreppen är nya för alla elever och varenda lärare vet att man måste förklara/exemplifiera nya ord och begrepp för att eleverna ska förstå. Det som däremot vållar svårigheter är ord som "fastställa", "erhålla" eller sambandsord som "trots att". Eller ord som har flera betydelser, som axel vilket inte alls är en kroppsdel inom matematiken eller fysiken. Eller "ledare" som betyder olika saker i nästan vartenda ämne.

Texttyper

Andra saker som vållar svårigheter är de olika texttypernas syfte, struktur och språkliga drag. Det är inte alls säkert att en svensklärare är medveten om, och kan undervisa om, att en labbrapport består av tre olika texttyper. Först en instruerande text, sedan en beskrivande och till slut en redogörande eller kanske förklarande text. Det är inte ens säkert att varken svenskläraren eller kemiläraren är medvetna om vilken struktur dessa texttyper har och vilka språkliga drag som texttyperna kännetecknas av. Och om inte vi som lärare vet detta, hur ska vi då kunna undervisa våra elever om det? Som det fungerar nu är det främst elever som är duktiga på att imitera/härma texttyper som lyckas skriva bra texter.

Explicit undervisning om texttyper inom NO/SO-ämnena är enligt min erfarenhet väldigt begränsad. Troligtvis har svenskläraren mer kunskap om texttyper än vad kemiläraren eller religionsläraren har men svenskläraren har troligtvis inte de ämnesspecifika kunskaper som krävs för att kunna identifiera "språkliga mål" i kursplanerna eller för att kunna göra bedömningar av elevernas textproduktion. Här krävs det i stället samarbete på hög nivå.

Läsning

Sedan var det ju en sak till. Det här med gemensam läsning och textsamtal kring texter i NO-undervisningen. Men det får bli ett annat inlägg. Så länge kan jag tipsa om mina inlägg om vikten av läsrelaterade aktiviteter och lässtrategiexemplet om informationstjuvar. (Finns även beskrivet i min Alfa-krönika.) Och kanske mitt inlägg om begreppen lässtrategier och läsförståelse.

Enspråklig norm i ett flerspråkigt samhälle

Idag har jag ägnat en stor del av dagen till att twittra med Jan Lenander. Jag har egentligen inte någon som helst intention att hänga ut Jan i det här inlägget men eftersom det trots allt var honom jag twittrade med idag blir det ofrånkomligt att inte nämna honom vid namn. Jag hoppas du har överseende med det, Jan.

Det började med ett länktips från Stefan Pålsson om att se flerspråkighet som en resurs, inte som ett hinder.

Information: Tvåspråkiga elever ska se som en resurs i undervisningen - inte som ett hinder, bit.ly/WUEfA7
— Stefan Pålsson (@stefan_palsson) oktober 21, 2012

Det var inget speciellt kontroversiellt med den artikeln, det handlar om en skola där man ser flerspråkighet som en möjlighet och där man tar tillvara på alla elevernas språk. Det som jag hajade till över var en kommentar av Jan Lenander.

@stefan_palsson bjuder vi in andra föräldrar genom att säga att deras barn har en nackdel i sin enspråkighet?
— Jan Lenander (@janlenander) oktober 21, 2012

Jag funderade lite över vad Jan kunde tänkas mena med det uttalandet. Nackdel i sin enspråkighet? Det får mig direkt att fundera över det man brukar kalla för "en enspråkig norm i ett flerspråkigt samhälle" (Garcia, Bartlett and Klefgren 2006):

Trots en utbredd flerspråkighet och officiell flerspråkig språkpolitik lever vi fortfarande i ett samhälle som domineras av enspråkig ideologi som ger upphov till begränsningar, barriärer och konflikter.

Fundera över citatet ovan en stund. Det ligger mycket i det. Och mycket av det Jan Lenander skrev till mig idag bottnar i en syn som liknar den västerländska språkideologi som bl a Inger Lindberg pratat så mycket om:

Språkideologier i västerländsk kultur omfattar ofta idéer om enspråkighetens och den språkliga homogenitetens överlägsenhet – en drivande kraft bakom spridningen av dominerande språk på andra språks bekostnad.

Till exempel det här uttalandet:

@anna_kaya de flesta lär sig ett språk i taget och blir säkra på det innan de lär sig nästa. Ska det vara en nackdel? @stefan_palsson
— Jan Lenander (@janlenander) oktober 21, 2012

Synen att man måste lära sig ett språk ordentligt innan man lär sig ett till språk delar tyvärr Jan Lenander med många andra. Det gör det inte mer korrekt. Att lära språk är mer komplext än så och man kan lära sig många olika språk samtidigt. Verkligheten för många elever i den svenska skolan idag är att de använder sina olika språk i olika sammanhang med olika personer. Vi i skolan kan underlätta för elevernas kunskapsutveckling och lärprocess genom att erbjuda dem möjligheter att använda alla sina språk i skolan. Eller som Inger Lindberg skriver, att låta flerspråkiga vara flerspråkiga:

Flerspråkiga barn och ungdomar måste ges möjligheter att utnyttja alla sina språkliga resurser även i sitt lärande i stället för att tvingas in i ett ”ett språk i taget”-tänkande där deras handlingsutrymme begränsas till endast ett av de språk som ryms i deras språkliga repertoar.

Mer av Inger Lindberg i just detta ämne kan du läsa i denna krönika i tidningen Alfa.

För att flerspråkiga elever ska nå skolframgång krävs det att man arbetar medvetet med att utveckla elevernas språk samtidigt som man utvecklar deras kunskaper. Och låta de 20% flerspråkiga eleverna i den svenska skolan dra nytta av alla sina språk i sin lärandeprocess. Det ville inte Jan Lenander riktigt hålla med om:

@anna_kaya Vi kan lyfta deras språk, men inte om det blir på bekostnad av svenskspråkiga elevers lärande. @braneback@stefan_palsson
— Jan Lenander (@janlenander) oktober 21, 2012

När jag läste det uttalandet blev jag riktigt orolig. "På bekostnad av svenskspråkiga elevers lärande"? Alla elever i svensk skola är svenskspråkiga. En del har betydligt fler språk i sin språkliga repertoar än bara svenska och en del elever har betydligt större kunskaper i andra språk än just i svenska men alla är svenskspråkiga och alla elever i svensk skola ska lära och utveckla sitt tänkande och sina kunskaper på just svenska språket.

Jag tror inte riktigt Jan förstod vad jag försökte förklara. Att låta eleverna dra nytta av alla sina språk är inte samma sak som att läraren ska kunna översätta allt till elevernas alla språk. Eller det var i alla fall så jag tolkade följande svar av Jan:

@anna_kaya Är det tabu att säga att säga att biologiska begrepp på persiska är dåligt för många elevers lärande? @braneback @stefan_palsson
— Jan Lenander (@janlenander) oktober 21, 2012

Uppenbarligen pratade vi förbi varandra. Självklart är det inte meningen att man som lärare ska kunna alla sina elevers modersmål. Vi ska däremot kunna ge elever strategier så de kan dra nytta av det de kan på modersmålet för att sedan kunna utveckla ny kunskap på svenska. Det räcker inte med att kunna översätta ord och begrepp eller kunna använda en ordbok eller annat översättningsverktyg. Man måste kunna använda rätt ord och begrepp i rätt sammanhang och det varierar såklart utifrån vem eller vilka man kommunicerar med och vilket kommunikationssätt man använder. Att förklara orden i sig räcker alltså inte. Vi måste vara medvetna om att vi också måste ge eleverna verktyg och strategier så de lär sig att använda alla ord och begrepp. Och för att göra detta måste vår undervisning träna eleverna i just dessa strategier. Jag försökte förtydliga detta för Jan genom några frågor (sista frågan är egentligen den första frågan):

Frågorna är, som ni förstår, retoriska. Inte ens jag skulle kunna svara på dem på 140 tecken trots att jag funderar över dem dagarna i ända. Min baktanke med frågorna var att väcka Jan Lenanders funderingar kring hur man kan göra ämnesinnehållet mer tillgängligt för eleverna samtidigt som man får eleverna att använda ett mer avancerat språk och på så sätt tillägna sig skolspråket och i förlängningen nå skolframgång. Jag lyckades inte speciellt bra med mitt uppdrag. Jan pratade i stället om ökade krav på läraren.

@anna_kaya Jag har läst intresserat om språkutv. arb sätt men skräms av ytterligare krav där det redan är svårt. @braneback @stefan_palsson
— Jan Lenander (@janlenander) oktober 21, 2012

@janlenander Du missförstår. Det handlar om att förtydliga det innehåll som redan finns. Inte mer eller mindre. @braneback @stefan_palsson
— Anna Kaya (@Anna_Kaya) oktober 21, 2012

@janlenander Att alla barn ska få ett språk att tänka, utvecklas och lära påär vårt viktigaste uppdrag! @braneback @stefan_palsson
— Anna Kaya (@Anna_Kaya) oktober 21, 2012

@janlenander Och hur ser den kunskapsbasen ut om eleverna inte har ett språk att tänka på?Obefintlig, eller hur? @braneback @stefan_palsson
— Anna Kaya (@Anna_Kaya) oktober 21, 2012

Diskussionen om vikten av ett funktionellt språk för att nå skolframgång och vikten av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ledde sedan vidare till att Jan Lenander helt enkelt undrade om alla lärare faktiskt behövde känna till hur andraspråksutveckling går till. Jag hävdar med bestämdhet att alla lärare måste vara medvetna om att det kunskapsutveckling på sitt modersmål inte är samma sak som att lära i och på ett andraspråk. Så här lät vår konversation:

Vad säger man? Ska inte alla lärare möta flerspråkiga elever? Här har vi i flera decennium försökt förklara att flerspråkiga elevers lärande angår oss alla. Vi kan inte låta en svenska som andraspråkslärare ta ansvar för elevens hela kunskapsutveckling. Vi måste samarbeta. Alla lärare är viktiga och hela skoldagen (och gärna mycket mer) ska vara språkutvecklande. Det krävs för att eleverna ska kunna nå skolframgång.

Men så kommer den oundvikliga frågan som alltid dyker upp:

@janlenander Jag menar inte att lärare ska kunna allt. Absolut inte. Jag menar att alla lärare måste veta språkets betydelse för lärandet
— Anna Kaya (@Anna_Kaya) oktober 21, 2012

.@janlenander Sedan tror jag på samarbete där du är expert på ämnet & jag är expert på språket. Samplanerar vi får våra elever ett guldläge!
— Anna Kaya (@Anna_Kaya) oktober 21, 2012

Det handlar inte om att ämneslärare måste bli språkexperter. Det handlar om att få upp ögonen på vad det är i just mitt ämne och i just de texter jag använder som kan skapa språkliga fallgropar. Det handlar om att i jag i mina planeringar inte bara fokuserar på ämnesspecifika förmågor utan även på vilka språkliga förmågor jag vill att eleverna ska utveckla. Hur vill jag att de ska kunna använda ämnesområdets ord och begrepp? Vilka textgenrer ska eleverna kunna producera? Vilka av textgenrens språkliga drag ska vi fokusera extra mycket på denna gång?

Nej, det handlar inte om att lära sig ännu ett ämne eller bli språkexpert. Det handlar om att göra sitt eget ämne tillgängligt till ännu fler elever och anpassa sin undervisning så ännu fler elever når skolframgång. Och anpassa i det här fallet betyder inte "eget arbete" eller "individualisera" genom att förenkla uppgifter och låta eleverna arbeta på en alltför lätt nivå. Nej, jag citerar Pauline Gibbons: "Det är formen och graden av stöttning som ska variera. Inte uppgifterna i sig." Vi ska alltså förtydliga, inte förenkla. Och vi ska med hjälp av stöttning av olika slag skapa möjligheter för alla elever att lyckas med samma kognitivt svåra uppgifter som de högpresterande eleverna klarar (med betydligt mindre stöttning). Det är vårt uppdrag! Och med hjälp av språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, eller en språkinriktad ämnesundervisning om man hellre vill, är det en framkomlig väg för fler elever att nå skolframgång.

Jag väljer att avsluta detta inlägg med ett sorgligt citat av Jan Lenander och jag hoppas verkligen att han är tämligen ensam om detta synsätt.

@lindaode kan det inte räcka med att nå många elever? @algodhe @anna_kaya @braneback @stefan_palsson
— Jan Lenander (@janlenander) oktober 21, 2012

Nej, Jan. Det räcker inte att nå många. Alla elever ska lyckas. Det är uttryckligen sagt i alla våra styrdokument att alla ska lyckas och att vi ska ha höga förväntningar. När det gäller flerspråkiga elever står det så här i Greppa språket:

Flerspråkiga elever behöver mötas av höga förväntningar och utmanas tankemässigt i sitt lärande, även om deras språkförmåga inte nått en fullgod nivå.

Är du intresserad av att veta mer om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt har jag sammanställt en liten artikel med lästips på Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Vill du läsa mer om genrepedagogik finns en artikel om det också. Arbetar du med flerspråkiga barn i förskolan finns lästips även för dig.

Handledning för lärande för 10 skolor

Kanske har ni hört talas om det uppdrag som Skolverket har fått av regeringen som går under namnet Handledning för lärande. Så här beskriver Skolverket uppdraget:

Under tre år kommer Skolverket att stödja tio utvalda skolor med låga kunskapsresultat. Lärarna på skolorna kommer att få stöd av handledare för att utveckla sin undervisning, men i insatserna ingår även studiehandledning på elevernas modersmål, stöd för kontakter med vårdnadshavare och läxläsning.

Nu har uppstartskonferensen i Göteborg varit och jag har följt konferensen via twitter. Konferensdeltagarna har fått ta del av en hel del och här kommer ett urval av de tweets som skrevs under dagarna.

Anna Ekström: Stödet till skolorna ska utgå ifrån lärarens verklighet i klassrummet. #svhfl
— Skolkonf (@Skolkonf) augusti 14, 2012

Anna Ekström: Projektet ska inte leta efter en gyllene metod eller enkel lösning. #svhfl
— Skolkonf (@Skolkonf) augusti 14, 2012

Anna Ekström: Däremot har kollegialt lärande, att idéer från lärare systematiskt följs upp och dokumenteras på visat sig fungera #svhfl
— Skolkonf (@Skolkonf) augusti 14, 2012

Möjligheter: att utvecklas som lärare, få tid för ped. diskussioner, ha ett gemensamt projekt på skolan och att få handledning. #svhfl
— Skolkonf (@Skolkonf) augusti 14, 2012

Anna Österlund: I #svhfl handlar det om att på ett strukturerat och flexibelt sätt arbeta tillsammans med sina kollegor.
— Skolkonf (@Skolkonf) augusti 14, 2012

Anna Ö: Idag kommer ni att få möta tre varianter av kollegialt lärande: grupphandledning, individuell coachning och lesson study. #svhfl
— Skolkonf (@Skolkonf) augusti 14, 2012

Språket centralt för lärandet - det går inte att åtskilja språk och lärande från varandra #svhfl
— Cilla Dalén (@cilladalen) augusti 15, 2012

Jag tänker att detta med formativ bedömning tvingar fram ett arbete med språket. Bra! #svhfl
— Cilla Dalén (@cilladalen) augusti 15, 2012

Ansvar för det egna lärandet kräver också att eleverna förstår #svhfl
— Cilla Dalén (@cilladalen) augusti 15, 2012

Anna Österlund berättar att alla de olika typerna avhandledning vi har hört om kan förekomma på skolorna under projektets gång #svhfl
— Skolkonf (@Skolkonf) augusti 14, 2012

Gunilla P-B:Kan vi undervisa så att eleverna lär sig? Så enkelt och så svårt är det #svhfl
— Skolkonf (@Skolkonf) augusti 14, 2012

Ämnesmässiga förkunskaper, nivå i sin språkutveckling, hur läraren jobbar påverkar förståelse #svhfl
— Cilla Dalén (@cilladalen) augusti 15, 2012

OJ, vilket exempel. Vi läser rappakaljatext på obegripligt språk och KLARAR att svara på instuderingsfrågor. Skolkritik!!! #svhfl
— Cilla Dalén (@cilladalen) augusti 15, 2012

Nat. centr: Alla lärare som möter flerspråkiga elever behöver vara medvetna om hur andraspråksinlärning går till #svhfl
— Skolkonf (@Skolkonf) augusti 15, 2012

Hela twitterflödet kan du läsa här.

Jag ser fram emot att få följa de 10 skolorna under dessa år och jag hoppas att Skolverket och skolorna i fråga kommer hålla oss uppdaterade under tiden så vi slipper vänta i 3 år innan vi får ta del av resultatet.

Arbetar du på någon av dessa skolor? Vill du berätta om arbetet och/eller dina tankar är du varmt välkommen att höra av dig till mig. Har du ingen egen blogg kan du alltid skriva ett gästblogginlägg i min.

Läs mer: Cilla Dalén, skolbibliotekarie Hjulsta grundskola. På Skolverkets webbplats kan du ta del av en del av konferensens presentationer.

Språk i alla ämnen - ett utvecklingspaket

I våras hörde jag talas om att Skolverket skulle ge ut olika utvecklingspaket för lärare inom gymnasieskolan och nu kan man läsa mer om detta på Skolverkets sida. Eftersom jag tycker att ett av paketen Språk i alla ämnen är lite extra intressant för oss som arbetar med flerspråkiga elever har jag skrivit ett inlägg om detta på Nationellt centrum för svenska som andraspråks webbplats.

I inlägget finns även de två filmer som utvecklingspaketet innehåller. Filmerna förtydligar det kommentarmaterial Få syn på språket, som Skolverket gett ut när det gäller språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen.