20 november 2011

Läsrelaterade aktiviteter - oerhört viktiga!

Jag får ofta frågan vilka läromedel jag använder eller som jag rekommenderar för nyanlända elever (eller i ämnet svenska som andraspråk). Det är ingen lätt fråga att svara på. Jag kan helt ärligt säga att jag inte tycker att det finns något heltäckande läromedel som passar alla. I stället för att rekommendera läromedel skulle jag vilja rekommendera er att välja läromedel och texter utifrån det ni arbetar med för tillfället.

Det behöver inte vara ett läromedel specialskrivet för nyanlända. Det behöver inte finnas anpassade arbetsuppgifter till. Vi som arbetat ett bra tag med nyanlända elever vet att vi oftast gör om materialet så det ska passa just de elever vi för tillfället har i vår grupp och det är långt ifrån alltid som det går att återanvända material.

Jag arbetar ofta utifrån ett tema och då utgår jag ifrån det i allt jag planerar. Just nu är det tema sagor som gäller (mer om vad vi gör kan du kolla i vår klassblogg, norrbackafbk.se). Jag utgår ifrån elevernas förkunskaper och bygger successivt upp deras ord- och genrekunskap genom att vi läser sagor, pratar om sagor och återberättar sagor, muntligt, skriftligt och i bild och form. Vi sjunger, vi diktar, vi målar och skriver. Vi arbetar i stort sett alltid utifrån cirkelmodellen som jag beskrivit här och exemplifierat här.

Ibland när jag högläser så "modell-läser" jag. Jag ställer frågor till texten och "tänker högt" för att eleverna ska lära sig att göra inferenser, att läsa mellan raderna. Vi pratar mycket om det som gömmer sig i texterna, det som man kan ana eller gissa men som egentligen inte står där.

Jag brukar tänka utifrån tre olika perspektiv när jag planerar min undervisning när det gäller läsning av texter, före-läsning-aktiviteter, under-läsning-aktiviteter och efter-läsning-aktiviteter. Beroende på vilket tema vi arbetar med och vad det är för typ av texter vi ska läsa så varierar uppgifterna.

Det jag hela tiden har i bakhuvudet när jag väljer uppgifter, är att uppgifterna ska ge eleverna strategier, verktyg och kunskaper för att de ska kunna läsa och förstå liknande texter utan hjälp i framtiden samt att uppgifterna ska bidra till att eleverna ska kunna förstå innehållet i den text vi ska läsa.

Före-läsning-aktiviteter kan vara att man tittar på bilder eller annat visuellt stöd för att väcka intresse och samla ord/begrepp i en tankekarta. Det kan vara att man med hjälp av en modersmålslärare har låtit eleven läsa samma text på sitt modersmål. Det kan vara att man tittar på textens layout, rubriker, underrubriker, faktarutor etc och försöker gissa vad texten handlar om. Det kan också vara att någon berättar något om det texten handlar om, något självupplevt och engagerande, kanske.

Att arbeta mycket med förförståelse är oerhört viktigt. Traditionellt brukar lärare gå igenom "svåra ord", ord som är nya för de flesta elever, men det räcker inte att bara gå igenom dessa ord innan man läser, man måste även fokusera på det under själva läsningen.

Under-läsning-aktiviteter kan vara att man börjar med att skumläsa, att ögna igenom texten. Låt eleverna berätta vad de tror att det är för typ av text och vilken information den innehåller. Man kan läsa och pausa och ställa frågor av typen "Vad tror ni händer nu?" eller "Varför blev det så?" och låta eleverna diskutera två och två och motivera sina svar. En annan aktivitet är att man kan skriva frågor i marginalen på texten. Frågor som ska träna eleverna i lässtrategier, inte kontrollfrågor på textens innehåll. Exempel på frågor kan vara att eleven ska gissa vad ett specifikt ord betyder, eller kunna visa vad som är viktigaste informationen i ett stycke. Det kan också vara en uppgift utifrån en beskrivning: "Om du skulle rita det här, hur skulle det då se ut?"

Det finns mängder att aktiviteter att göra under läsningen men minst lika viktigt är de aktiviteter man gör efter läsningen. Det är nu eleverna har möjlighet att gå in på djupet i texten och det är dessa aktiviteter som ofta ger eleverna strategier att klara av att läsa liknande texter på egen hand i framtiden. Det är också efter läsningen som eleverna kan ge personlig respons och kritik på det de har läst.

Efter-läsning-aktiviteter kan vara att man ger eleverna en samling påståenden utifrån texten som eleverna ska ta ställning till, det kan vara enkla "sant eller falskt"-påståenden. Det kan vara uppgifter där eleverna ska sammanfatta text eller kanske sätta egna underrubriker på stycken. Det kan vara lucktexter (dvs texter där vissa ord saknas) av olika slag beroende på vad i språket det är man tränar för tillfället. Det kan vara uppgifter där eleverna ska rekonstruera en text som man klippt sönder, kanske i meningar, ord eller i satser, för att träna ordföljd eller hur man bygger meningar. Det kan också vara att man klipper i sär ord till bokstäver för att eleverna ska träna vissa stavningsmönster. Efter läsningen kan man också göra uppgifter där eleverna får ändra om slutet på, eller fortsätta skriva, texten. Eller kanske ändra perspektiv eller något i handlingen. Att dramatisera en text är ett annat sätt att bearbeta den på. Vissa elever kan även uppskatta att få omvandla en berättelse till en serie där dialoger motsvaras av pratbubblor. Har man en berättelse med mycket dialog så kan man på ett roligt sätt träna högläsning genom att dela upp texten mellan olika elever som då får agera skådespelare. På så sätt läser ofta eleverna med mycket mer inlevelse och tro det eller ej, de får ofta till ett mycket svenskare uttal.

Så. Vilken lärobok erbjuder all denna träning runt en och samma text? Alla, skulle jag vilja säga. Eller ingen. För det handlar inte så mycket om läroboken utan om den som styr undervisningen, dvs du och jag.

Det är inte alltid uppgifterna som ska variera i ett klassrum där vi har elever som befinner sig på olika nivåer, utan det är formen och graden av stöttning vi ger till våra elever som ska variera. Inget läromedel kan göra detta utan det är helt och hållet vårt ansvar som lärare.

Ska jag däremot rekommendera några böcker så väljer jag böcker som jag som lärare inte klarar mig utan. För det är ju inte så att det är jag som hittat på alla övningar som jag skrivit om ovan. Nä, det är sådant som jag lärt mig av Pauline Gibbons, Maaike Hajer, Anniqa Sandell-Ring, Britt Johansson och många andra som skrivit böcker om språk och lärande. Så, här är böckerna på min Topp 5-lista. Vilka finns på din?



Vill du få fler tips på läsaktiviteter man kan göra före, under och efter läsning kan nog denna lista med 103 läsaktiviteter räcka långt.