Flerspråkiga böcker

Jag vill lyfta något som är en otroligt viktig tillgång för mig som lärare. Nämligen barnböcker. Jag har skrivit om det förut, dels om hur viktigt det är att använda böcker för att gynna läsinlärningen, dels hur viktigt det är att få hjälp att hitta rätt böcker.

Det finns en aspekt till. Vikten av de flerspråkiga böckerna. Både de böcker som finns översatta till många andra språk och de böcker som har två språk i en och samma bok. Det kommer fler och fler sådana barnböcker och barnen älskar att de kan läsa sagan både på sitt modersmål och på svenska på samma gång. På Tema Modersmål finns det en lista där man kan hitta många spännande böcker översatta till många olika språk.

Vill man arbeta med sagor med hjälp av datorn kan jag rekommendera Barnens polarbibliotek där man bl a kan läsa och lyssna på boken om Nora på en mängd olika språk. Sedan är ju fortfarande UR:s Sagor i världen väldigt bra.


Översatta böcker till våra stora "invandrarspråk" blir som sagt vanligare och vanligare och nya förlag dyker upp hela tiden. Ett exempel på ett förlag som specialiserat sig på att översätta svenska böcker till arabiska (även några böcker till persiska och somaliska) är Dar al-Muna. Där finns många av våra storsäljare översatta.

Samtidigt som jag vill förmedla det svenska kulturarvet, i form av svenska barnböcker, till mina elever vill jag ju på samma gång få eleverna att känna sig hemma i litteraturen. Därför brukar jag ganska ofta komplettera mina bokval med litteratur som har ursprung i barnens kulturer. Det är ingen lätt uppgift men det finns hjälp att få. På Macondo - vägvisare till världslitteraturen, finns både tips på böcker att läsa med eleverna och studiehandledningar att få inspiration av. Det finns även en gedigen lista på "interkulturella barnböcker" på Tema Modermål.

Men, tänker ni nu, på vår skola finns inga pengar att köpa flerspråkiga eller översatta böcker för. Och vårt bibliotek har inte alls så många böcker på andra språk. Då är det tur att Internationella Biblioteket finns. Därifrån kan ni beställa hem böcker till ert lokala bibliotek. Tänk vilken service! Och glöm för all del inte att tipsa elevernas föräldrar om att det finns ett bibliotek som förmedlar böcker, tidningar, musik, CD-rom-skivor och mycket mer på 100 olika språk! Visst är det imponerande?

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om andraspråksutveckling, litteraturtips, länktips, lärande, läsinlärning, läsning, skönlitteratur

Men.. Hur gör ni?

Jag får ganska ofta frågan hur vi gör när vi lär barnen ett nytt språk. En viktig fråga. Själva kärnan med hela mitt arbete, faktiskt.

Många tror att man måste ha enorma språkkunskaper i "världens språk" för att kunna undervisa nyanlända elever. Det behövs inte. Vi tolkar inte. Vi översätter inte.

Många "utomstående" ser på språkundervisningen för nyanlända på samma sätt som de ser på sina egna språklektioner i skolan när de lärde sig engelska eller kanske tyska. Det är inte så vi jobbar heller.

Att lära sig ett främmande språk är inte samma sak som att lära sig ett andraspråk. Åke Viberg skriver så här:

Främmande språk lärs in enbart genom undervisning utanför den miljö där språket
talas medan ett andraspråk lärs in genom kontakt med infödda talare. Svenska som
andraspråk talar man om då svenska lärs in som ett andraspråk i Sverige medan
termen svenska som främmande språk kan användas om inlärningen av svenska
utanför Sverige, bland annat vid olika universitet runt om i världen.

Så. Hur gör jag?

Enkelt beskrivet så börjar vi med oss själva. "Vad heter du? Jag heter Anna..." Var kommer du ifrån?" "Hur gammal är du?" Eleverna måste redan första dagen förstå, och kunna svara på dessa frågor, för under dagen kommer många nyfikna barn och vuxna ställa just dessa frågor.

Sedan fortsätter vi med att benämna saker och företeelse i vår absoluta närhet. Saker i klassrummet och i skolan. I vår familj. I vår närhet. Vi sätter ord på våra upplevelser och erfarenheter.

Samtidigt så läser vi. Mycket. Och skriver.

Vi tränar uttal genom att sjunga eller genom att göra roliga grimascher framför speglar. (Prova gärna att lägga handflatorna på kinderna och trycka ihop munnen med hjälp av händerna samtidigt som du säger "i". Visst blir det "y"? Y är många gånger svårt att uttala för många...)

Vi använder oss av bilder i mängder och datorn är ett oerhört bra redskap som bildbank och mycket annat.

Jag tror på att man lär sig språk genom att använda det. Alltså är det nästan aldrig tyst i vårt klassrum. Jag tror på genuina frågor utan givna svar. Jag tror att intressanta diskussioner tvingar eleverna att använda ett "svårare" språk än vad de egentligen trodde att de klarade av.

Jag tror mer på innehåll än korrekthet. När det gäller nybörjarna. Jag vill väcka elevernas lust till läsning för att jag vet att läsning främjar skrivutvecklingen. Men läsning ger så mycket mer. Det ger eleverna en inblick i Sverige och den svenska kulturen och därför spelar vår "barnlitteratur-kulturskatt " en stor roll. Pippi, Alfons, Mamma Mu och alla andra står i bokhyllorna och väntar på att bli lästa.

Utifrån litteratur kan man prata om mycket. Och man vet aldrig vilken vändning diskussionerna kan ta. Som lärare måste jag alltid vara förberedd på att "spinna vidare" om vi halkar in på ett nytt spår. Eftersom jag har rätt lång erfarenhet har jag många äss i skjortärmen men gång på gång kommer jag på mig själv med att ständigt komma på nya idéer och nya arbetsområden.

Vår elevgrupp förändras ständigt. Nya elever kommer och gamla slutar. Inget är konstant förutom möblerna och jag. Alltså är flexibilitet ett viktigt ord.

Ungefär så gör jag.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om metodik, skönlitteratur, språkutveckling, svenska som andraspråk, läsning, lärarrollen,

Att lära sig läsa på ett nytt språk

Det är svårt att lära någon att läsa. På ett sätt undrar jag om det egentligen går att lära någon att läsa eller om det egentligen handlar om att den som ska lära sig läsa måste besitta en inre lust av att vilja kunna läsa för att kunna lära sig att läsa.

Jag tror alltså på att man måste väcka en lust för läsning innan man kan lära ut konsten att läsa. För jag kan ju lära ut hur mycket jag vill utan att det betyder att min elev lär in. Man lär sig läsa genom att läsa men vill man inte läsa... nej, då lär man sig heller inte det.

Men. Hur lär man ut läsningens konst till någon som inte behärskar språket som läsningen ska ske på? Hur kan man lära sig läsa ord som man inte förstår? Hur kan man motivera någon att lära sig läsa ord och meningar som är helt obegripliga på ett språk som kanske är helt olikt ens modersmål och med bokstäver som kanske ser helt olika ut?

Hur?

Det är ännu svårare.

Svårt. Men inte omöjligt.

Just nu har jag en grupp med svaga läsare. Nybörjare som inte knäckt läskoden på sitt eget språk. Nya medlemmar i de läsandes klubb. Hur gör vi?

Först och främst måste eleverna få ett litet muntligt ordförråd. Vi benämner saker och händelser i vår närhet och vi skriver texter utifrån våra erfarenheter. Vi tar hjälp av bilder och vi låter sakta muntliga ord bli textade ord. Ordbilder.

De allra flesta av våra nybörjarelever har lättare att ta till sig läsningen på det nya språket genom ordbilder, men eftersom alla inte lär på samma sätt lär vi oss parallellt hur orden låter och vilka bokstäver som står för vilket ljud. Eftersom elevernas ordförråd är begränsat använder vi samma ord om och om igen. På olika sätt.

Tänk er LTG på 80-talet. Lite så jobbar vi.

Jag har en penna, sa Mohammed.
Jag har en bok, sa Ahmed.
Jag har en krita, sa Marta.

Ungefär så. Fast på olika sätt. Med olika ord. Och olika innebörd.

Enkla texter med ett känt innehåll som både blir bokstavsträning och läsläxa. Enkelt och begripligt.

Men man får inte glömma att språket måste utvecklas. Berikas. Därför läser vi mycket skönlitteratur. Barnböcker som Alfons och Grodan. Böcker med många bilder och en lättförståelig handling. Böcker som jag som lärare kan läsa, eller läsberätta, på ett lite svårare språk än eleverna egentligen klarar av. Allt för att språkutvecklingen ska bli maximal.

Att väcka läslust är viktigt. Kanske det absolut viktigaste för en gynnsam andraspråksutveckling? Eller som det står i Skolverkets kursplan för svenska som andraspråk:

För elever med ett annat modersmål och en annan kulturell bakgrund har
litteraturläsningen på svenska flera olika dimensioner. Utöver själva
läsupplevelsen ger litteraturen stöd för att förstå svensk eller västerländsk
referensram och jämföra med den egna. Litteraturläsningen vidgar
omvärldskunskaperna och utgör en grund för ord- och begreppsinlärning i
meningsfulla sammanhang. Arbetet kring välvalda skönlitterära texter ger
möjlighet till en allsidig övning i språket.

Om man tänker på just detta så är ju läsinlärningen en oerhört viktig aspekt. Men att lära sig läsa på ett nytt språk är alltifrån lätt.

Det är faktiskt väldigt svårt. Men det går!