Ny wiki: språkutveckling och digitala verktyg

Det är med glädje jag ser att UR tillsammans med lärarna Jonas Lindahl och Sara Lövestam nu har påbörjat en wiki som jag tror att många av oss kommer ha nytta av. Wikin heter SFI - Svenska för invandrare och är inspirationskälla och plattform för lärare som vill främja språkutveckling med t ex hjälp av digitala verktyg. Det finns en fantastisk samling olika länkar och resurser om digitala verktyg uppdelade utifrån "förstå", "tala" och "skriva".

Det finns även länkar med resurser för pedagoger, som intressanta bloggar eller andra tips som inte har med den direkta undervisningen att göra. Dessutom finns en del youtubefilmer inlänkade lite här och där på sidan där Jonas Lindahl ger en hel del praktiska tips om hur man kan arbeta med t ex poddar, wikipedia eller bloggar.

Det bästa av allt är ändå att detta bara är början. En wiki är en plats där vi alla kan bidra med våra egna tips och de länkar som vi tycker är användbara. Även om denna wiki heter SFI passar den lika bra för oss som undervisar flerspråkiga elever i grund- eller gymnasieskolan och jag ser fram emot att få bidra på de sätt som jag kan. Hoppas du också gör det!

När kommer jultomten?

Att arbeta med nyanlända elever är ett häftigt sätt att få reflektera över saker och ting som man tar för självklart. Som våra traditioner. Hur ofta funderar vi över hur ett Luciafirande går till och hur ofta funderar vi över hur detta fenomen kan upplevas av en som aldrig sett vitklädda personer med ljus i håret. Jag skrev ett inlägg om det förra året, hur det kan vara att komma ny till den helkonstiga svenska skolan.

I år fick vi inga nya elever på just Luciadagen utan vi hann nog förbereda de allra flesta med hjälp av bilder och musik. Och med hjälp av film. Bilder säger mer än 1000 ord sägs det och det är så oerhört sant. Har du, precis som vi, många barn som inte känner till hur de svenska jultraditionerna går till så kan jag med värme rekommendera filmen När kommer jultomten? från UR, Världens fest - Sverige. Den finns tillgänglig på UR access och via din AV-central.

I den filmen får vi följa en helt vanlig svensk familj under december månad och efteråt är det bra mycket enklare för våra elever att relatera till vårt julfirande.

Lyckad andraspråksundervisning

Det finns ett UR-program som jag tycker är väldigt intressant och givande för oss som har andraspråkselever i våra klasser. Programmet heter Språkresan special och finns bara som UR access och tyvärr inte på UR play. Det handlar om hur man skapar en framgångsrik andraspråksinlärning och i programmet får vi bl a möta Martin Bentancourt som berättar hur han med hjälp av sitt rappande kunde tillägna sig det svenska språket och hur hans lärare tillät honom närma sig skolspråket och skolämnena genom hans intresse för musik. Vilket påverkade hans skolresultat i positiv riktning. Martin Bentancourt gör nu många skolbesök för att prata om vikten av ett rikt språk.

I programmet intervjuas Pauline Gibbons och som vanligt har hon mycket intressant att förmedla. Eftersom inte alla har tillgång till UR access har jag valt att plocka ut Pauline Gibbons citat och publicera här så ni kan läsa och ta del av hennes ord. Hon pratar bl a om vikten av höga förväntningar och god relation till sina elever.

Relationen mellan lärarna och eleverna är det avgörande. Jag tror att lärarnas sätt att tilltala och tala om eleverna, har stor betydelse för hur det går för barnen i skolan. Blir man behandlad som en intelligent person som kan lära sig ett andraspråk, om man blir behandlad och tilltalad på det sättet och att läraren har höga förväntningar, så går det mycket bättre för barnen.

Pauline Gibbons talar ofta om att det är viktigt att elever med ett annat modersmål så långt det är möjligt integreras i den ordinarie undervisningen.

Jag tycker att så många barn som möjligt bör gå i vanlig klass. Det kanske inte går om de precis har kommit till Sverige, men jag anser att andraspråkselever så fort som möjligt bör placeras i samma klassrum som alla andra.

En annan viktig aspekt som Pauline gibbons ofta belyser är att språk- och kunskapsutveckling går hand i hand.

Det är en fördel om man lär sig andra saker med hjälp av språket. Om man bara fokuserar på språket finns inget egentligt innehåll. Men i en vanlig klass följer man den vanlilga läroplanen och det verkar som att folk lär sig ett andraspråk bättre om de använder det för att lära sig andra saker. Om man integrerar språk och innehåll, så som jag har föreslagit, så 'återvinns' språk och begrepp. De omtalas mer än en gång. Barnen lär sig sitt andraspråk genom det ämne som lärs ut och de lär sig om ämnet genom språket. Det blir en dubbeldos där språket och begreppen stöder varann.

I den svenska skolan har många lärare synen att andraspråkseleverna inte kan tillräckligt mycket svenska för att hänga med på lektionerna och många lärare önskar att svenska som andraspråksläraren ska ta mer ansvar för eleven. Det är inte ovanlingt med lösningar där elever går ifrån den ordinarie undervisningen för att få undervisning i svenska som andraspråk. Om detta säger Pauline Gibbons:

Vi kan inte låta barnen vänta tills de har lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. Det är ett annat viktigt skäl till att sätta dem i vanliga klasser: Att de kan lära sig saker medan de utvecklar sitt andraspråk.

Om flerspråkighet säger Pauline Gibbons

Att se på världen på två eller tre olika språk måste vara en fördel och det vi vet om tvåspråkighet tyder på att det har positiva effekter på alla aspekter av inlärningen. Ett av mina favoritcitat är: 'Huruvida man lär sig ett språk beror på ens sällskap'. Deltar man i många olika sammanhang har man större chans att lära sig ett språk fullt ut än om man bara sitter i ett klassrum och lär sig grammatik.

Pauline Gibbons poängterar ofta vikten av vårt synsätt.

Ett flerspråkigt klassrum är något som alla inblandade kan dra nytta av. Vi måste se flerspråkighet som en resurs, inte som ett problem. Ett flerspråkigt klassrum är rikare än ett enspråkigt. Det handlar om att ändra inställning. Barn som inte talar svenska ska inte ses som problembarn utan som potentiellt tvåspråkiga som redan talar ett annat språk. De talar inte lärospråket men de talar ett annat språk.

I programmet får vi även träffa Monica Axelsson, docent i tvåspråkighetsforskning, och hon pratar om de svårigheter vi har idag när vi ska bedöma vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk.

Vi har kommit till det läget att vi nu har en andra och tredje generationen, kanske fjärde generationen, och där blir det ganska svårt att göra en bedömning vem som behöver svenska och vem som behöver svenska som andraspråk. Vi kommer mer och mer in i att vi behöver ett gemensamt ämne och eleverna som har svenska som andraspråk kan dra väldigt stor nytta av de elever i klassrummet som har svenska som modersmål.

Monica Axelsson tar även upp skillnader mellan att tillägna sig ett vardagsspråk och ett skolspråk.

Det är ganska lätt när man kommer till ett nytt land, en ny miljö, att lära sig vardagsspråket. Det klarar alla på ett år eller två. Men det som tar lång tid och som kräver en mycket större insats och stöttning från skola och så vidare, det är det här skolspråket, att lära sig språket i de olika ämnena. Utan att behärska skolspårket når man inte skolframgång, dvs man får inte några bra betyg i skolan. Vi har fyra studier internationellt som säger att det tar mellan 4 och 8 år att lära sig skolspråket.

I programmet får vi även besöka olika klassrum där man på ett konkret sätt får ta del av hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och utifrån genrepedagogik. En av skolorna man besöker är Knutbyskolan som jag skrivit om tidigare.

Ytterligare en bonus i programmet är att få se Stavros Louca i sin hemmiljö, i sin egen klass i Rinkebyskolan, där han pratar om vikten av goda språkkunskaper för att kunna förstå matematiken. Vi får även höra hur hans elever med jämna mellanrum rättar Stavros när han uttalar ord fel på svenska, något som Stavros respekterar och tar till sig av. För om de får rätta mig, får jag rätta dem när det gäller matematiken, säger han.

Jag har tidigare tipsat om ett annat intressant UR-program "Barn av sitt språk - på väg mot ett andra språk" och troligtvis är även det ett UR access-program nu men har du möjlighet att ordna så du kan logga in via din AV-central så se även det programmet.

Båda dessa program är väldigt aktuella nu inför implementeringsarbetet med Lgr 11. För det är ju så att det tydligt poängteras i våra styrdokument att språkutveckling sker i alla ämnen, vilket jag skrivit om i inläggen Språkets betydelse i Lgr 11 och Ämnesdidaktiska perspektiv på lärande.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om andraspråksutveckling, svenska som andraspråk, Pauline Gibbons, Monica Axelsson, UR, Lgr11, genrepedagogik, språkutveckling, kunskapsutveckling,

Genrepedagogik

Genrepedagogik. Vad är det?

Enkelt uttryckt är genrepedagogik ett sätt att undervisa explicit för att ge eleverna tillgång till skolspråket och förståelse för hur olika slags texter är uppbyggda. Genrepedagogik handlar om att synliggöra sådant som man i den vanliga undervisningen ofta tar för givet att eleverna redan känner till, sådant som elever från studievana hem kanske har med sig men som andra saknar. Det handlar om att tydliggöra textstrukturer för att eleverna lättare ska kunna läsa och förstå och det handlar om att ge eleverna kunskaper i hur man producerar olika texttyper.

Genrepedagogik handlar också om att ge eleverna ord och begrepp för att kunna tala om språk och om språkanvändning, ett metaspråk.

Det är inte det lättaste att sätta sig in i vad genrepedagogik är och hur man gör, men det är värt arbetet. Vill du ha inspiration kan jag rekommendera UR.se och deras sida om genrepedagogik i Rinkeby. För den som vill sätta sig in i hur man kan arbeta med genrepedagogik i ett mångkulturellt klassrum är sidan guld värd. Man får se exempel ur klassrumssituationer, läsa beskrivningar av olika textgenrer samt höra och läsa intervjuer med pedagoger och forskare. Materialet om genrepedagogik har tagits fram i samarbete med Knutbyskolan i Rinkeby där man arbetat med detta "Knutbyprojekt" i flera år. Läs även artikeln om Knutbyskolan i tidningen LÄRA.

Man kan bl a lyssna på Pauline Gibbons när hon berättar om vikten av att se flerspråkiga elever som en resurs och att de utvecklas bäst av att integreras i den ordinarie undervisningen så snart som möjligt.

Det finns även en intervju med språkforskaren Monica Axelsson där hon beskriver hur viktigt det är att man stöttar eleverna så att de kan erövra skolspråket och på vilket sätt genrepedagogiken kan bidra till detta.

Ett annat intressant program som visar upp hur genrepedagogik fungerar i praktiken är UR-programmet På väg mot ett andra språk i serien Barn av sitt språk.

Igår startade även URs nya serie Lärare på hemmaplan och i första avsnittet (programmet kräver inloggning via mediacentral) får vi möta Camilla Asker, lärare i Knutbyskolan, och vi får ta del av hur hon arbetar parallellt med att utveckla elevernas språk och ämneskunskaper. Mycket intressant! (Även om jag tycker att de nyanlända eleverna borde få börja sin skolgång i en förberedelseklass en kort period innan de får delta i sina ordinarie klasser på heltid...)

I en artikel publicerad i Lärarförbundets tidning Alfa kan ni läsa om Mariana Sellgren och om hur hon arbetar med genrepedagogik och SO. Mariana Sellgren har även skrivit en uppstats, om hur man arbetar språk- och kunskapsutvecklande i SO, som heter Den dubbla uppgiften. (.pdf-fil)

Det finns även en relativt ny bok som handlar om genrepedagogik: "Låt språket bära - genrepedagogik i praktiken", av Anniqa Sandell-Ring och Britt Johansson¨som jag varmt kan rekommendera.
Till sist måste jag ännu en gång nämna "Stärk språket - stärk lärandet" av Pauline Gibbons. En bok som alla pedagoger borde läsa. Och till min glädje finns det nu en uppföljare för lärare som undervisar äldre elever: "Lyft språket - lyft tänkandet"

Om du vill veta hur jag arbetar med genrepedagogik, läs även följande inlägg: Genrepedagogik på mitt sätt, Genrepedagogik - det fungerar och Genrepedagogik är fusk? Nationellt centrum för svenska som andraspråk har även en sida med många tips om genrepedagogik.

Vill du läsa en D-uppsats om genrepedagogik tycker jag du ska ladda hem Anniqa Sandell Rings uppstats. (.pdf-fil)

På Nationellt centrum för svenska som andraspråk finns många tips att ta del av under rubriken Vad är genrepedagogik?

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om genrepedagogik, Pauline Gibbons, Monica Axelsson, UR, Knutbyprojektet