Att förstå att man inte förstår - krönika i Alfa

Jag har helt glömt bort att länka till min senaste krönika i tidningen Alfa. Krönikan heter Att förstå att man inte förstår och handlar om vikten av att undervisa explicit i lässtrategier.

Rik på språk - krönika i Alfa

Jag är nybliven krönikör i tidningen Alfa och i senaste numret kan du läsa en krönika som handlar en del om hur det är att arbeta med nyanlända elever. Krönikan heter Rik på språk.

Språkutvecklande arbetssätt

Jag har ju tidigare skrivit en hel del om språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt, kanske mest i form av genrepedagogik. Men det finns ju ett UR-program som jag har glömt att nämna, ett program som tar upp alla mina hjärtefrågor och på ett positivt och intresseväckande sätt tar upp hur man arbetar med språk- och kunskapsutveckling enligt genremetodiken på Sollentuna International School. I tv-programmet får vi även höra Ulrika Dahl berätta om vad andraspråksutveckling och genrepedagogik är och hur viktigt det är att alla lärare arbetar språkutvecklande i alla ämnen.

Har du 30 minuter över så missa inte att se Barn av sitt språk - På väg mot ett andra språk. Passa på nu, om några månaderförsvinner programmet från UR Play.

Vill du bara höra intervjun med Ulrika Dahl så går det också bra fast tv-programmet är väl värt att ta del av. Om inte annat för att se hur ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan se ut i NO och SO i en år 5-klass med många elever med flesrspråkig bakgrund.

Det viktiga samtalet

Vi i svenska som andraspråksvärlden pratar ofta om vikten av det goda samtalet, det dialogiska och flerstämmiga klassrummet och om vikten av öppna genuina frågor. Vi pratar ofta om att det sällan är tyst i ett språkutvecklande klassrum och vi är alla överens om att vi både utvecklar vårt språk och vår kunskap maximalt när vi interagerar med andra människor i en kontext som betyder något för oss. I ett sammanhang där vi vill kommunicera, där vi vill uttrycka oss och känner att vi vill göra oss förstådda.

Vi gör detta medvetet och genomtänkt med våra elever men hur ofta sätter vi oss ner med våra kollegor och gör samma sak? Hur ofta sätter vi oss ner och sätter ord på det vi gör och varför? Hur ofta hinner vi reflektera och analysera med andra?

Jag brukar då och då återkomma till ett litet sönderbläddrat häfte från Skolverket. Det är en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Mitt sönderbläddrade exemplar handlar om svenska som andraspråk men det finns ju samtalsguider i fler ämnen. Vill man få igång en diskussion i sitt arbetslag så är frågorna i samtalsguiden mycket bra. Dessutom lär man sig alltid något nytt.

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om reflektion, kunskapsutveckling, språksamtal, språkutveckling, svenska som andraspråk, Skolverket, litteraturtips,

Måste man vara ful för att kunna säga Y?

Ibland, eller ganska ofta, förvandlas en planerad och påbörjad lektion till en lektion som handlar om något helt annat.

I stället för att få panikkänslor över att det "blir fel" och att eleverna "missar något" så brukar jag helt enkelt spinna vidare på det spår vi kommer in på och antingen improvisera fram en bra lektion eller på något sätt försöka vända tillbaka till det ursprungliga spåret.

Idag var tanken att vi skulle fortsätta jobba med ordklasser och eleverna skulle kongruensböja adjektiv. För att underlätta inlärningen och förståelsen utvalda adjektiv talade vi om dem som motsatsord, stor/liten, tjock/smal etc. När vi kom till adjektivet billig var det ingen som kunde motsatsordet dyr. Och som vanligt var det inte heller speciellt många som kunde uttala ordet dyr utan det blev antingen dur eller dir.

Självklart blev det en liten uttalslektion där alla fick försöka få fram det svenska y-ljudet, vilket inte är det lättaste. Efter att ha tittat på varandra och mig (som såklart överdriver munrörelserna så jag har en gigantisk halvöppen pussmun med en tillhörande rynkad uppnäsa) börjar de flesta klara av att få fram ett godkänt y-ljud. De elever som fortfarande inte kan, får ta händerna till hjälp genom att lägga händerna på kinderna och pressa fram samtidigt som de säger i. Då blir det ett y och det brukar de allra flesta eleverna tycka är rätt kul.

Det blev många spontana skratt och även de mest försiktiga eleverna vågade bjuda på sig själva och överdriva sina munrörelser för att få fram ett riktigt y-ljud.

Mitt i allt detta skratt säger en elev med ett leende:

"Man måste ju vara ful för att säga Y!"

Och det kanske stämmer. Ta en titt i spegeln samtidigt som du säger y så får du se att man ser rätt rolig ut.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om nyanlända elever, planering som spricker, språksamtal, uttalsträning

Bokstaven M

Vi pratade om bokstaven M häromdagen. Och ljudet "m".

Mina elever, som har varit i Sverige i några månader och är 7-8 år, fick brainstorma fram ord som börjar på "M" och det är alltid lika intressant att veta vilka ord som är de mest frekventa.

Vad sägs om:

• mamma
• mobil
• morot
• mus
• måndag
• mål
• moln
• måne

Utifrån ovan nämnda ord gled diskussionen vidare in på ljudet "å" då några elever undrade varför mål och måne stavas med "å" medan moln stavs med "o". Helt rätt konstaterade de att "å-ljudet" lät likadant i alla tre orden.

Den svenska stavningen är inte helt lätt. Det svenska uttalet ännu svårare.

Att samtala om språket ger så mycket.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om språksamtal