01 januari 2014

Förmågan att lyssna

Det finns en språklig färdighet som är oerhört viktig men som vi inte alltid undervisar explicit i, nämligen förmågan att lyssna. Många gånger tror jag att vi tänker att förmågan att lyssna utvecklas per automatik men lika lite som förmågan att läsa eller skriva utvecklas automatiskt gör förmågan att lyssna det. Det krävs träning och det krävs att någon modellar och undervisar om hur man gör när man aktivt lyssnar. Hur pass mycket fokus på elevernas förmåga att lyssna har vi när vi planerar, genomför och utvärderar vår undervisning? Hur mycket fokus på elevernas förmåga att lyssna har vi när vi gör våra bedömningar?

Lyssna, tänker ni kanske nu, lyssna ingår ju som en självklar del av förmågan att kommunicera och att samtala. Javisst är det så. Men även de mest självklara förmågorna kan våra elever behöva explicit undervisning i för att utveckla. Därför skriver jag nu detta inlägg om förmågan att lyssna. En förmåga som är så självklar att den ofta glöms bort. Men först ett citat om hur förmågan att lyssna ser ut i vår läroplan.

Förmågan att lyssna i läroplanen

Att kunna kommunicera är centralt i mötet med andra människor oavsett ämnesområde eller var i livet och samhället en människa befinner sig. Kommunikationsformerna kan variera mellan och inom skolans ämnen men behovet av att själv förstå och att göra sig förstådd är ofrånkomligt. Detta behov finns hos alla som verkar i skolan och det är således viktigt att lärare i sin planering av verksamheten är medvetna om detta och strävar efter att underlätta kommunikationen i elevgruppen. Att själv kunna uttrycka sig såväl som att kunna lyssna eller avläsa och ta emot någon annans budskap är viktiga delar av en fungerande kommunikationsförmåga. Lyssnade nämns i en del kurs- och ämnesplaner som ett särskilt undervisningsinnehåll. Detta gäller till exempel i de olika språkämnenas kurs- och ämnesplaner. I andra fall tar inte kursplanerna upp lyssnandet som ett särskilt undervisningsinnehåll eller som en särskilt angiven förmåga men det ingår ändå som en självklar del i de kommunikativa aspekterna i de flesta eller till och med alla ämnen. Det är många gånger via lyssnandet eller avläsandet som eleverna tar in sina kunskaper. 
I kursplanerna för ämnena svenska, svenska som andraspråk och modersmål i de obligatoriska skolformerna finns kunskapsområdet Tala, lyssna och samtala med innehållspunkter som innebär att undervisningen ska behandla olika former av samtal och muntliga presentationer. Det innebär inte att undervisningen i dessa ämnen ska ge eleverna kunskaper i hur man för samtal i andra ämnen men de kan ändå bidra till att elevernas generella förmåga att tala och samtala utvecklas. Alla kurs- och ämnesplaner har inte detta kunskapsområde men i många av dem finns ändå tal och samtal med på olika sätt. Lyssnande ska då ses som en del av att samtala. Genom att tala och samtala om ett specifikt ämnesinnehåll kan eleverna tillägna sig ny kunskap, få höra hur andra tänker och känner i någon aktuell fråga eller själva få uttrycka sina tankar och åsikter. Detta är inget som händer av sig själv utan det kräver lärare som utifrån styrdokumenten, sina ämneskunskaper och sina elevers förkunskaper och behov medvetet planerar sin undervisning så att detta blir möjligt.
Ur: Få syn på språket – Skolverket

Att utveckla förmågan att lyssna

För att eleverna ska bli aktiva lyssnare krävs det att vi i vår undervisning tränar eleverna på att lyssna men vad innebär det att lyssna och hur kan vi utveckla våra elevers förmåga att lyssna? Hur kan vi göra lyssnandet nödvändigt och hur kan vi i vår undervisning uppmuntra till aktivt och lyhört lyssnande? Detta har jag haft en föreläsning om en gång och i stället för att skriva om allt i bloggform tänkte jag att ni ta del av innehållet i min presentation "Att lyssna - en aktiv och kognitivt krävande process. Hur lär man någon att lyssna?"


Utöver kunskap om vad förmågan att lyssna innebär och hur vi genom får undervisning kan ge eleverna träning i aktivt lyssnande behöver vi även ge eleverna möjlighet att bli medvetna om sitt eget lyssnande och hur de kan göra för att utveckla denna förmåga. Det finns många intressanta länkar om olika lyssningsstrategier men jag har valt en checklista som är uppdelad utifrån lyssningsstrategier eleverna kan ta del före, under och efter lyssnandet. En del av punkterna passar bäst för äldre elever men kanske kan du hitta några punkter som passar till just dina elever?

Lyssningsstrategier att lyfta tillsammans med eleverna


Strategier före lyssnandet

Du kan underlätta för ditt lyssnande och din förståelse genom att innan lyssnandet tänka på:
  • Vilket syfte har talaren? Vem talar? Vad tror du att den personen vill att du ska känna eller göra?
  • Vilket syfte har du med ditt lyssnande? Ska du ta reda på någon specifik information? Lyssnar du för att kunna göra en sammanfattning? Lyssnar du för att ta reda på hur talaren känner sig eller kanske för att stötta den som talar?
  • Utgå ifrån din kunskap och din erfarenhet. Fundera på vad du redan vet om ämnet, om situationen och sammanhanget samt vad du redan kan om språket som du tror kommer att användas.
  • Utgå även ifrån hur du skulle lyssna på ditt modersmål. Hur skulle du se till, och kontrollera, att du förstår? Hur skulle du lyssna aktivt?
  • Fundera även på vad som kan distrahera dig i lyssnandet. Vad kan du begränsa och vad kan du ta bort?
  • Du kan förutspå vad du kommer att få höra genom att tänka igenom vilka språkliga drag du kommer att få ta del av när du lyssnar, t ex nyckelord eller fraser, grammatik, tempus etc. Du kan också förutspå genom att fundera över vilken information eller vilka åsikter som du förväntar dig att få ta del av


Strategier under lyssnandet

Medan du lyssnar kan du använda följande strategier för att förstå: 
  • Använd visuella ledtrådar som du kan få genom att betrakta omgivningen, talarens kroppsspråk eller ansiktsuttryck
  • Försök lyssna efter någon specifik information
  • Lyssna efter nyckelord som du känner till
  • Lyssna efter språkliga ledtrådar som verbändelser, intonation eller ordföljd som kan hjälpa dig att förstå
  • Ta anteckningar för att hjälpa dig att organisera och komma ihåg vad du hör
  • Pausa regelbundet för att fråga dig själv: ”Låter detta rimligt?”
  • Bestäm vad som är, och vad som inte är, viktigt att förstå så du vet vad du kan "hoppa över"
  • Be om hjälp om du inte förstår, be om ett förtydligande eller be talaren upprepa sig. Du kan också fråga om det du tror dig ha förstått är korrekt. Ställ även förtydligande frågor för att förstå ännu mer


Strategier efter lyssnandet

Efter lyssnandet kan dessa strategier hjälpa dig att analysera, tolka och värdera det som du har hört:
  • Kontrollera om du kan omformulera eller sammanfatta det du lyssnade på
  • Fundera över hur det du just lyssnade på passar in på det du redan vet
  • Kontrollera om det du hörde stämde överens med de förutsägelser du gjorde innan lyssnandet
  • Utveckla eller återanvänd det du hörde genom att skriva om, rita eller dramatisera innehållet.
  • Identifiera vad som är fakta och vad som är åsikter av det du hört. Vilka detaljer är mer eller mindre viktiga? Är argumenten väl underbyggda?
  • Har ditt syfte med lyssnandet uppnåtts? Om inte, vad behöver du göra nu?
  • Tänk igenom hela lyssningsprocessen och de strategier som du använde för att lyssna och förstå. Vilka strategier fungerade bra?

(Checklistan ovan är från början nedtecknad av Catherine Howell på http://www.literacysource.org och sedan modifierad och översatt av mig. Lyssningsstrategierna ovan finns även som .pdf-fil om ni vill använda dem tillsammans med eleverna.)

Lyssningsövningar

I Pauline Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet finns ett helt kapitel som handlar om förmågan att lyssna och i det kapitlet finns många övningar som man kan prova med sina elever. En övning, som kallas dictogloss, kan du ta del av i denna film:


Det finns många olika lyssningsövningar (jag vet att det brukar kallas för hörövningar men jag tycker Kent Adelmann har rätt. Att höra är definitivt inte samma sak som att lyssna. Därför väljer jag att använda begreppet lyssningsövning.) man kan söka efter på nätet men jag har haft stor nytta av två olika böcker där det finns många olika exempel på språkutvecklande övningar man kan använda: Språkmosaik och Snacket går vidare. När jag har haft yngre elever har jag även använt mig av övningar i boken Svenska lekande lätt (som egentligen vänder sig till förskolepedagoger).

Hur arbetar du med att utveckla dina elevers förmåga att lyssna? Jag tar gärna del av konkreta exempel från just din undervisning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar