20 oktober 2015

Ny masteruppsats om kartläggning av nyanlända elever

Äntligen kan vi ta del av min kollega Anniqa Sandell Ring​s masteruppsats: Att utforska nyanländas erfarenheter och kunskaper - om kartläggning som ett didaktiskt redskap i nyanlända elevers utbildning.

Det är en fröjd att få läsa om lärare som på ett strukturerat och systematiskt sätt kartlägger de nyanlända elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter för att både kunna organisera samt planera och genomföra undervisningen så den utgår ifrån elevernas förkunskaper samtidigt som den anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Kartläggning av nyanlända elever är en utmaning men det är en ännu större utmaning att låta det som framkommer i kartläggningen ligga till grund för planering och genomförande av den undervisning eleven sedan får.

Om jag utgår ifrån mina egna erfarenheter inser jag snabbt att jag skulle vilja göra vissa saker annorlunda. Jag skulle velat använda våra lärarresurser på andra sätt. Jag skulle velat ha dubbel bemanning och samundervisa så som lärarna i Anniqas studie gör. Jag skulle velat använda modersmålslärarna och studiehandledarna på ett helt annat sätt än vi gjorde för att t ex kunna genomföra gruppkartläggningar inför ett arbetsområde.

Uppsatsen väcker en hel del tankar och jag hoppas ni tar er tid att läsa den. Resultatdelen och diskussionsdelen lämpar sig väldigt väl som underlag för kollegiala samtal, tycker jag. Och har du inga kollegor att diskutera med är du välkommen att skriva dina tankar i facebook-gruppen Svenska som andraspråk. Här är t ex den tråd där jag tipsar om Anniqas uppsats.

Sammanfattning av uppsatsen

Här följer en lite längre sammanfattning av innehållet för er som inte hinner läsa uppsatsen just nu men som ändå är nyfikna:

Syftet med fallstudien är att försöka närmare beskriva vad kartläggning är för slags fenomen genom att studera (via 21 st intervjuer och 18 st observationstillfällen) hur man på en skola arbetar med och tänker kring kartläggningsprocessen och olika kartläggande aktiviteter. Skolan har en förberedelseklass där eleverna placeras och de personer som studien utgår ifrån är klasslärarna Kim och Lo (som är lärare i NO/SVA resp SO/SVA - vilket också bestämde hur de delade upp kartläggningsaktiviteterna inom de båda ämnesblocken), modersmålslärarna Nilo och Pim samt eleverna Cam, Isa, Senja och Vally (eleverna är 9-11 år). Därutöver intervjuas rektor och en annan lärare som ansvarar för elevernas övergång till ordinarie undervisning.

Kartläggning som en del av den formativa bedömningen

Lärarna i studien såg de kartläggande aktiviteterna som en naturlig del av den formativa bedömningen och att informationen från de kartläggande aktiviteterna primärt syftade till att ligga till grund för planering av elevens fortsatta utbildning, på både en organisatorisk och innehållsmässig nivå. Klasslärarna och modersmålslärarna hade olika roller under de kartläggande aktiviteterna och det var klasslärarna som hade huvudansvar för att samla in information om eleverna. Flera språk användes under de kartläggande aktiviteterna och de kartläggande samtalen hade ofta en öppen och dialogisk struktur. Kartläggningsaktiviteterna sågs som en process över tid och påbörjades från elevens första dag i förberedelseklassen, främst i undervisningen men även utanför undervisningen via samtal med klasslärare och/eller en modersmålslärare.

Kartläggande aktiviteter

De kartläggande aktiviteterna genomfördes på olika sätt och fångade olika aspekter av elevens erfarenheter och kunnande. Kartläggningsaktiviteterna ägde rum både i och utanför undervisningen i förberedelseklassen och genomfördes på olika sätt:

  • samtal om elevens personuppgifter och bakgrund
  • samtal och uppgifter kring elevers skolerfarenheter och språk- och ämneskunskaper
  • iakttagelser av och samtal om elevens erfarenheter och kunskaper i allmänna skolsituationer 

Kartläggningsaktiviteterna beskrivs i resultatdelen vilket gör att vi får en bra bild över vilken information lärarna eftersökte, hur de motiverade behovet av denna information och hur de gick tillväga för att inhämta den.

Kartläggningsaktiviteternas effekt på undervisningen

I studien blir det även tydligt vilken effekt kartläggningsaktiviteterna får på undervisningen. När lärarna med hjälp av de olika kartläggningsaktiviteterna fick mer och mer information om eleverna försökte de successivt anpassa undervisningsinnehållet så att det bättre stämde överens med elevernas egna förkunskaper. Utöver att lärarna anpassade undervisningen till elevernas förutsättningar och behov arbetade lärarna ämnesövergripande, vilket var gynnsamt för elevernas språk- och kunskapsutveckling.

Lärarna använde sig av resultatet av de kartläggande aktiviteterna vid planering och genomförande av undervisning. Det fanns även en synlig och påtaglig kunskapsöverföring från kartläggningen till organisationen av och innehållet i undervisningen:

  • Informationen från kartläggningsaktiviteterna användes också för beslut om stöd, studiehandledning och planering av inriktningen på modersmålsundervisningen.
  • Klasslärarna ansåg också att elevernas styrkor synliggjordes genom de kartläggande aktiviteterna och att de därmed kunde utgå från dem i organisation och genomförande av undervisningen. Hur de bemötte eleverna, vilka förväntningar de hade på eleverna, påverkades av vad de fick fram genom kartläggningsarbetet.
  • Den samlade informationen om eleven låg till grund för en individuell planering för varje elev, både på en organisatorisk nivå (inslussning i ämnen i ordinarie undervisningsgrupp, gruppindelning i klassrummet, studiehandledning etc.) och på en detaljerad lektionsplaneringsnivå (ämnesområden, ord och begrepp, uppgifter etc.).

Gynnande respektive hindrande faktorer

Avslutningsvis kan vi i resultatdelen ta del av faktorer som (enligt klasslärarna och rektorn) gynnade respektive hindrade möjligheterna att man lyckades genomföra kartläggande aktiviteter som kunde användas som underlag för fortsatt undervisning:
  • Mottagande och de kartläggande aktiviteterna skedde på skolan av lärare som sedan mötte eleverna i undervisningen.
  • Att förberedelseklassens lärare sammanlagt hade en bred ämneskompetens.
  • Att alla involverade lärare hade kunskaper om nyanlända elever, om språk och kunskapsutvecklande arbetssätt och om kartläggningsarbete, samt upparbetade rutiner för kartläggningsprocessen.
  • Att såväl skolledning som involverade lärare hade tid för uppföljning och samverkan kring resultatet av kartläggningsaktiviteterna.
  • Dubbelbemanning i förberedelseklassen och en välstrukturerad studiehandledning.
  • Undervisning i förberedelseklass under elevernas första tid i skolan för att kunna fullfölja och också allsidigt ta tillvara informationen från kartläggningsaktiviteterna.

Kartläggning på mottagningsenhet?

När det gäller en av de gynnsamma faktorerna, nämligen att det fanns stora vinster med att kartlägga på skolan, tänkte jag kopiera in ett citat eftersom detta med kartläggning på mottagningsenheter är en högaktuell fråga för många av oss:

"Alla deltagande lärare och rektor var överens om fördelarna med att skolan och förberedelseklasslärarna Kim och Lo ansvarade för kartläggningsprocessen. I kommunen hade enligt lärarna och rektorn en ny mottagningsenhet öppnat, som bland annat skulle ansvara för kartläggning av nyanländas bakgrund och kunskaper. Kim resonerade om fördelarna med kartläggning på skolan och jämförde med om kartläggningsaktiviteterna skulle ha genomförts på en central mottagningsenhet:
För oss känns det väldigt naturligt att koppla kartläggning till undervisningen, att vi gör mycket av den i klassrummet. För gör vi en uppgift som de också lär sig nånting av, som vi också jobbar vidare med sen, än att man kanske kartlägger centralt och så får man ett papper på vad den här eleven kan, det känns naturligare att man gör det i det sammanhanget som man jobbar tycker jag (Kim, 141119). " (Sandell Ring 2015, s. 72)
Referens:
Sandell Ring, Anniqa, (2015). Att utforska nyanländas erfarenheter och kunskaper. Om kartläggning som ett didaktiskt redskap i nyanlända elevers utbildning. Masteruppsats Göteborg : Göteborgs universitet

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar