15 juni 2018

Analys och utvärdering av läsåret

Slutet av läsåret i skolans värld innebär ofta resultatanalyser och utvärderingar av olika slag. Så även på min skola där vi lärare i förberedelseklass precis har haft ett grupputvecklingssamtal tillsammans med vår närmaste chef för att utvärdera de mål vi hade satt upp för vår undervisning under läsåret.

Våra gemensamma mål har varit att utveckla undervisningen genom att dra nytta av elevernas flerspråkighet som resurs, att börja använda Skolverkets bedömningsstöd Bygga svenska, att försöka hitta former för att kunna genomföra ämneskartläggning (steg 3) och att hitta fungerande former för samarbete i arbetslaget. Med tanke på att jag enbart arbetar 40% med undervisning är det svårt att få till gemensamma möten.

Utöver att utvärdera våra gemensamma mål har jag även behov av att utvärdera min egen undervisning och eftersom det här läsåret har varit mitt första på en nya skola i en ny kommun finns det flera saker som är intressanta att analysera.

Svårigheten att anpassa stöttningen

Alla som har erfarenhet av att undervisa i förberedelseklass känner till hur svårt det är att planera och genomföra undervisning i en elevgrupp där spridningen i språk, kunskaper och ålder är så enormt stor som den är i förberedelseklass. Om intentionen är att alla elever ska kunna delta i undervisningen och arbeta mot samma mål behöver stöttningen som undervisningen erbjuder variera utifrån elevernas olika behov. Och det är detta som jag brottas med för att utveckla.

Att ha elever utan skolbakgrund, som inte kan läsa på något språk, tillsammans med elever med god skolbakgrund är inte optimalt men ändå något som vi ofta har. Visst, de ska allihop lära sig grundläggande svenska men de ska även fortsätta utveckla de kunskaper de redan har - och här har ju elever med skolbakgrund ofta helt andra förkunskaper än elever utan skolbakgrund. Som tur var har vi även haft stunder då vi kunnat ha riktad läs- och skrivinlärning, vilket jag bloggade om tidigare.


Att anpassa stöttningen betyder väldigt många olika saker men en sak som jag fokuserat extra på detta läsår är att alla elever ska kunna lyckas med samma uppgift utan att det varken blir för enkelt eller för svårt. Här är ett konkret exempel:


Att arbeta medvetet med begrepp är ju något man alltid gör men i år testade jag en ny form som jag tycker fungerade bra som avstämning när det gäller att få syn på elevernas begreppsförståelse (med inspiration från Läslyftet-modulen Tidig läsundervisning). 


Fotot visar ett arbete med begreppsförståelse, geografi åk 9, i syfte att öka medvetenheten för mig och eleverna kring vilka begrepp som eleverna känner att de förstår och inte. Eleverna fick göra samma övning flera gånger under arbetsområdet och det blev tydligt att begreppen flyttar till höger i tabellen ju längre tiden går.

Att anpassa stöttningen innebär även att fundera över hur man grupperar eleverna. När vi arbetade med läsförståelse under vårt Svenska djur-tema var det inte avkodningen som stod i centrum så då parade jag ihop elever på ett sätt så de båda kunde dra nytta av varandras styrkor. Det kan t ex innebära att en elev som är nybörjarläsare men som har kommit längre i sin muntliga svenska språkutveckling får samarbeta med en elev som kan avkoda på svenska men som kanske inte har kommit lika långt i språkutvecklingen. Tillsammans kan de två förstå mer av texten än vad de skulle kunna göra på egen hand.


Under nästa läsår ska jag försöka hitta ännu fler sätt att anpassa stöttningen så jag gärna emot tips om ni har.

Behovet av ännu mer strukturerad skrivundervisning

Den som följt min blogg länge vet att genrepedagogik är något jag undersökt och försökt använda mig av under flera år. Trots att jag tycker att jag är medveten och att jag både läst och testat mycket så är det väldigt svårt att få till en strukturerad skrivundervisning. Jag skrev tidigare ett inlägg om mitt undervisningstänk där jag redogör för det som ligger till grund för min undervisning och varför jag gör som jag gör. Men att omsätta detta i praktiken är komplext, framförallt i en elevgrupp med stor spridning i språk- och kunskapsutveckling. Mitt mål för nästa läsår är därför att fortsätta utveckla skrivundervisningen så den blir mer strukturerad men framförallt att den leder till att eleverna skriver bättre texter med ett ämnesrelevant innehåll. Jag vet såklart att man inte kan skynda på skrivprocessen men när man har elever som man vet kan skriva avancerade texter på modersmålet så tänker jag ändå att nivån på min undervisning behöver höjas så eleverna får rätt stöttning för att kunna skriva liknande texter även på svenska.



Dra nytta av det muntliga språket

Eftersom vi i grupperna har haft elever som behöver grundläggande läs- och skrivinlärning har inte alla elever kunnat inhämta kunskaper via läsning och inte heller kunnat visa sina kunskaper via skrift. Detta innebär att jag var tvungen att planera undervisningen på ett annat sätt där eleverna kunde få använda deras muntliga språk på ett mer medvetet sätt än man behöver göra när eleverna kan läsa och skriva. Till exempel har det inneburit att jag använt filmformatet på olika sätt för att dokumentera elevernas språk- och kunskapsutveckling. Jag valde även att testa Flipgrid vilket jag tycker fungerade väldigt bra. Med hjälp av Flipgrid kunde jag ge eleverna uppgifter som de svarade på muntligt genom att spela in sig själva. Dessa korta filmer kunde jag sedan ge respons på och eleverna kan även ha tillgång till varandras inspelningar så de kan ge kamratrespons. Att använda film är ju inget nytt men Flipgrid blev som ett klassrum där allt fanns samlat. Ett plus är också att det var enkelt att integrera med Google classroom (som vi använder i Sollentuna). Flipgrid använde jag bland annat för att låta eleverna repetera sådant vi arbetat med, spela in när de läser högt, berätta fritt kring en frågeställning, beskriva ett fenomen samt för utvärdering av lektionspass. Det sistnämnda visade sig vara väldigt svårt och jag insåg direkt att mina instruktioner hade varit alldeles för otydliga och stöttningen alltför bristfällig så det var lärorikt för mig.

Inför nästa läsår vill jag fortsätta utveckla detta arbete och få in mer systematik kring hur jag kan använda elevernas muntliga språk som resurs i språk- och kunskapsutvecklingen och även som en del av dokumentation för den formativa bedömningen. Det är trots allt återkopplingen från elev till mig som lärare som är avgörande för den framåtsyftande planeringen av undervisning och för att kunna anpassa stöttningen.

Svårigheten att omsätta kursplanerna till nyanlända elever

Att vår läroplan och våra kursplaner inte är skrivna utifrån nyanlända elevers förutsättningar och behov är ingen nyhet men ändå något som är värt att notera. Vi försöker så gott det går att planera ämnesövergripande undervisning i olika teman vilket vi tycker gynnar elevernas språk- och kunskapsutveckling. Eftersom vi har fbk 3-9 (i två grupper) har vi dock alla tre stadier att ta hänsyn till när vi planerar undervisningen. Vilket inte alltid fungerar. Ett talande exempel är Tema Svenska djur som vi avslutade läsåret med. För de yngre eleverna är detta ett ämnesövergripande arbete i sva och biologi men för de äldre eleverna är det enbart undervisning i sva. Biologiämnets centrala innehåll och kunskapskrav för åk 7-9 är på en helt annan nivå än att man kan hävda att vårt Svenska djur-tema är undervisning biologi (enligt kursplanen, alltså). En annan svårighet är såklart kursplanen i svenska som andraspråk men där kan man ändå hitta centralt innehåll och kunskapskrav för åk 7-9 som är relevant även om det är på en helt annan nivå än där våra elever befinner sig. För att vi lärare inte ska behöva planera ihjäl oss har vi ändå valt att ha gemensamma teman för alla våra nyanlända elever men under nästa läsår tänker jag försöka höja den kognitiva nivån för 7-9-eleverna ännu mer. Jag bloggade tidigare om ett arbetsområde om etik och moral där jag försökte höja nivån, ett arbetsområde jag lärde mig mycket av.

Under nästa läsår ska jag fortsätta att använda Bygga svenska-materialet vilket jag tycker är bra för att dokumentera elevernas språkutveckling och på så sätt kunna hitta ingångar i de olika kursplanernas språkliga krav. Kanske leder det arbetet även till att det blir lättare att kunna höja den kognitiva nivån utifrån ämnesinnehåll i t ex SO-ämnena.

Att låta elevernas röster höras

En sak som jag fokuserat lite extra på i år är att försöka lyfta fram elevernas röster så jag får syn på vad de tycker och tänker om undervisningen. Detta är nämligen inte helt enkelt när man undervisar nyanlända, dels för att de inte är vana vid att lärare frågar efter deras åsikter och tankar om undervisningens innehåll och form, dels för att det är svårt med kommunikationen när lärare och elev inte har något gemensamt språk. Men jag har ändå försökt och med små steg tycker jag att eleverna vågade bli mer och mer ärliga.




Elevcitatet ovan var en ärlig reflektion kring en ny arbetsform. Vi läste boken Ondskan och jag hade valt att testa Text Graffiti för att få syn på elevernas tankar kring olika citat samt att de skulle få möjlighet att tänka högt i skrift kring varandras tankar. Eleven som i sin utvärdering skrev att hen inte lärde sig någonting fick några följdfrågor av mig. Då visade det sig att eleven inte tyckte att uppgiften gav några nya uppslag eller tankar som fördjupade elevens förståelse av karaktärerna eller händelserna i boken. Den utvärderingen gav mig intressanta tankar kring hur jag kan utveckla uppgiften nästa gång. Att ha tydligare frågeställningar och instruktioner samt att klargöra syftet med uppgiften exempel på sådant som jag bär med mig. En annan lärdom är att det inte räcker att testa en uppgift en gång, både eleverna och jag behöver testa flera gånger för att jag ska kunna anpassa den till mitt sätt att undervisa och till den elevgrupp jag för tillfället undervisar.

Detta var ett urval av sådant som jag har reflekterat kring under läsåret men framförallt såhär efter skolavslutningen. I höst tänker jag plocka fram det här blogginlägget och läsa igenom det inför att nästa läsår drar igång.

Trevlig sommar!