23 november 2008

nya, och fler, elever

En svår sak med att arbeta i förberedelseklass är att man aldrig får en konstant grupp. Gruppen förändras ständigt eftersom elever flyttar, slutar för att gå i sin ordinarie klass eller kasnke behöver gömma sig då de fått ett avslag på sin asylansökan. Att de gömda barnen ofta får gå kvar i skolan är inte alltid något som föräldrarna vet. Eller så vågar de inte låta barnen gå kvar.

Vi i skolan och polisen har ju som "policy" att inte jaga gömda föräldrar genom barnen. Men det kan ju finnas andra personer som söker efter asylsökande personer i Sverige. Personer som tillhör olika grupperingar fårn de asylsökandes hemland. Personer som kan vara farliga. Om sådant vet vi inte mycket. Om den rädslan vet vi inget.

Förberedelseklass-gruppen förändras ju också av att nya elever tillkommer. Ibland är det många. Ibland inga alls. Det går aldrig att vet när det kommer nya elever och man vet inte varifrån.

Nu de senaste veckorna har det kommit flera nya elever. Mest från Somalia.

Att ständigt få in nya elever i gruppen är påfrestande. Och nyttigt. Att individualisera undervisningen är oerhört viktigt. Alla måste få sitt på sin nivå utifrån sin kunskap och sina erfarenheter. Det ställer oerhörda krav på oss lärare. Vi behöver ständigt utveckla oss för att klara av det. Ständigt nya material. Som vi gör själva eftersom inget färdigt läromedel någonsin passar perfekt.

Nya elever betyder ny energi och nya utmaningar. Och en ny spännande gruppdynamik.

Jag är redo för en ny arbetsvecka.

Intressant: Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

8 kommentarer:

  1. Skönt att du är lite mer positiv i ditt bloggande än vad jag är för tillfället ... Måste vara oerhört inspirerande att arbeta med dessa elever ... Hur gör ni för att ständigt utvecklas och ha höga krav på er. Får ni fortbildning eller är det upp till dig som lärare att själv förkovra dig? Ha en givande arbetsvecka - det ska jag ha ...

    SvaraRadera
  2. Trevligt att höra något från dig, jag förstår att det har varit hektiskt. Det måste vara lite omtumlande när gruppen förändras och det påverkar både lärare och elever gissar jag.
    Ha det gott!

    SvaraRadera
  3. Öpedagogen, det är tufft och inspirerande. Det är väl den där inspirationen som gör att vi orkar utveckla oss, kan jag tro. Vi erbjuds ingen riktad kompetensutveckling utan det gäller att hålla ögon och öron öppna överallt för att inte missa något.

    Hoppas du får en bra vecka!

    Asapasa: Ja, det har varit hektiskt och varje gång jag tänkt skriva i bloggen har något annat dykt upp. Visst är det lite omtumlande med nya elever men för det mesta så är det positivt för eleverna. De gillar när det kommer nya, alla kan ju känna igen sig.

    //Anna

    SvaraRadera
  4. Ja - tänk - jag har precis sänt in en krönika om språklösheten och språket i att se och inte tala. Vilket arbete du gör. Anne-Marie

    SvaraRadera
  5. Anne-Marie, krönikan låter spännand eoch intressant. Var kan man läsa den?

    //Anna - som ställer frågan i din blogg också. För säkerhets skull.

    SvaraRadera
  6. Hej Anna.
    (Anne-marie skriver krönikor i Lärarnas Tidning... ja, jag är en sån som bara MÅSTE få svara när jag kan svaret...)

    Vad kul att du hittat in till mig. Hur hamnade du där? Jag läser just nu en delkurs inom ramen för min svensklärarutbildning om Svenska som andraspråk. Ska bli kul att läsa igenom din blogg och kopiera klokskaper.)

    //Killfröken

    (Förresten så länkar jag tillbaka, jag hoppas det är lugnt...)

    SvaraRadera
  7. Jadu, killfröken... Hur hamnade jag hos dig? Jag minns inte riktigt. Jo. Det var från Christermagister! (Var tvungen att kolla upp det.)

    Tack för info om Ann-Maries krönika!

    //Anna

    SvaraRadera
  8. Hej Anna!
    Du var inne på en av mina bloggar och nyfiken som jag är var jag tvungen att se vem du var...
    Jag är också lärare men en mammaledig sådan. Intressant blogg!
    Mvh åsa

    SvaraRadera