Den så otroligt viktiga läsförmågan

Idag presenterades resultaten på kunskapsmätningarna TIMSS 2011 och PIRLS 2011. Skolverket sammanfattar det på följande sätt:

Svenska fjärdeklassares läsförmåga har försämrats men deras kunskaper i naturvetenskap har förbättrats. Bland åttondeklassarna har resultaten i matematik försämras ytterligare. Det visar de internationella kunskapsmätningarna TIMSS 2011 och PIRLS 2011. I matematik och naturvetenskap lär sig också svenska elever mindre mellan årskurs 4 och 8 än i andra länder.

Jag ser en röd tråd i resultaten. En röd språktråd. Svenska elever läser sämre, speciellt när det gäller faktatexter och även om fjärdeklassarnas kunskaper i naturvetenskap har förbättrats är det trots allt fortfarande många elever som har svårt att förstå NO-språket och det tror jag påverkar kunskapsutvecklingen i allra högsta grad. Det kan troligtvis finnas en hel del språkliga förklaringar bakom de försämrade resultaten gällande matematik för elever i åk 8 också, för när det kommer till kritan är språk grunden till kunskap. Utan ett språk att tänka på kan man inte utveckla kunskap och utan ett kunskapsrelaterat språk och en god läsförmåga kan man inte nå skolframgång.

Under Björklunds presskonferens idag när han kommenterade kunskapsresultaten pratade han en del om Norge och att Norge hade förbättrat sina resultat. Björklund förklarade att detta troligtvis handlade om Norges skolreformer med tydliga kunskapskrav och fler nationella prov. Jag tänker lite annorlunda. Jag kan tänka mig att det är Norges tydliga språkfokus i deras läroplaner som påverkat deras kunskapsresultat i rätt riktning. I Norge finns nämligen "grundleggende ferdigheter" i alla ämnen:

"Grunnleggende ferdigheter er integrert i kompetansemålene der de bidrar til utvikling av og er en del av fagkompetansen."

De grundläggande färdigheterna är uppdelade utifrån att kunna uttrycka sig muntligt, att kunna uttrycka sig skriftligt, att kunna läsa, att kunna räkna och att kunna använda digitala verktyg. Som man förstår ser dessa färdigheter olika ut i olika ämnen och att det tydliggörs i varje ämne tror jag påverkar både elevernas läsförmåga och kunskapsutveckling.

"I hver læreplan for fag er det beskrevet hvordan de grunnleggende ferdighetene er forutsetninger for utvikling av fagkompetanse. For å sikre kontinuerlig utvikling av elevenes grunnleggende ferdigheter gjennom hele den 13-årige grunnopplæringen, er ferdighetene integrert i kompetansemålene. De kan imidlertid framstå ulikt og komme til uttrykk i varierende grad i forskjellige læreplaner for fag."

Detta är något vi saknar i Lgr 11. Det är inte alls lika tydligt uttryckt vad som krävs av eleverna när det gäller  dessa grundläggande färdigheter. Titta på detta exempel på den norska kursplanen i naturkunskap:

"Å kunne uttrykke seg muntlig og skriftlig i naturfag innebærer å presentere og beskrive egne opplevelser og observasjoner fra naturen. I naturfag er skriftlige rapporter fra eksperimenter, feltarbeid, ekskursjoner og fra teknologiske utviklingsprosesser sentrale. Å kunne formulere spørsmål og hypoteser og å bruke naturfaglige begreper og uttrykksformer inngår i dette. Å argumentere for egne vurderinger og gi konstruktive tilbakemeldinger er viktig i naturfag. 

Å kunne lese i naturfag dreier seg om å samle informasjon, tolke og reflektere over innholdet i naturfaglige tekster, brosjyrer, aviser, bøker og på Internett. Lesing i naturfag innebærer også lesing av bruksanvisninger, oppskrifter, tabeller, ulike diagrammer og symboler. 

Å kunne regne i naturfag er å bruke tall og beregninger for å registrere og utarbeide resultater fra ens egne målinger og å lage tabeller og diagrammer med naturfaglig innhold. Å regne innebærer også å bruke og tolke formler og modeller fra virkeligheten samt bearbeide og tolke ulike typer data. 

Å kunne bruke digitale verktøy i naturfag dreier seg om å kunne benytte slike verktøy til utforskning, måling, visualisering, simulering, registrering, dokumentasjon og publisering ved forsøk og i feltarbeid. For å stimulere kreativitet, levendegjøre og visualisere naturfaglige problemstillinger er digitale animasjoner, simuleringer og spill gode hjelpemidler. Kritisk vurdering av nettbasert naturfaglig informasjon styrker arbeidet med faget. De digitale kommunikasjonssystemene gir muligheter for å drøfte naturfaglige problemstillinger."

Att svenska elevers läsförmåga försämras är väldigt oroväckande och att eleverna har en dålig kunskapsutveckling från åk 4 till åk 8 är, tror jag, en tragisk följd av elevernas försämrade läsförmåga. Att texterna blir mer komplexa i mellanstadiet, och att det ofta är först då man märker att elevens läsförmåga inte räcker, är inget ovanligt och därför är det det dags att vi gör något åt det. På riktigt. Att ha ett språkfokus i våra styrdokument är en lösning. Att alla lärare arbetar språk- och kunskapsutvecklande är en annan. Det perfekta vore kanske en kombination?

Jag har tidigare skrivit ett långt inlägg med en hel del lästips när det gäller sjunkande läskunnighet. Läs gärna det också.