Jag retar mig på en sak.
När man jämför skolors resultat (meritvärden och resultat på nationella proven) jämför man skolor utan att ägna en tanke åt vilka individer som gömmer sig bakom resultaten.
Vi som jobbar i skolan vet ju att det oftast finns en eller flera förklaringar till varför just vår skolas resultat blev bättre eller sämre just i år, men andra vet kanske inte. Hur mycket vet föräldrar om vad en skolas resultat egentligen säger? Vad vet politiker? Vad vet journalister?
Jag försökte så gott jag kan hänga med i debatten runt Rinkebyskolans resultat och hur jag än läste och hur mycket jag än lyssnade så var det ingen som nämnde de nyanlända eleverna.
Jag ska förklara.
Varje år kommer många nyanlända elever till den svenska skolan. De elever som kommer i de lägre åldrarna har oftast inga större svårigheter att komma ikapp sina klasskamrater och således bli godkända i kärnämnena i år 9. Men, vad händer med de sent anlända eleverna? De som kanske börjar i den svenska skolan i år 5-6 eller senare? Har de eleverna egentligen en reell möjlighet att nå målen i svenska som andraspråk i år 9 när det tar minst 9 år för de allra flesta andra elever att nå dit?
Och kanske framförallt, vill vi ha en skola med så lågt satta kunskapsmål att man kan klara av att nå godkänt på 2-3 år? Självklart inte och alltså borde inte dessa, sent anlända, elevers resultat räknas med.
Varför talar ingen om de nyanlända eleverna när man jämför skolors resultat? Deras resultat räknas med och eftersom de inte når godkänt dras ju både betygsstatistik och snittet för behörigheten till gymnasiet ned.
Och en sak till. När man jämför skolors resultat, varför frågar man inte hur de har räknat fram just sitt resutltat? Vilka elever räknas med? Fastän man inte ska, så gör skolor olika.
Vissa skolor låter inte förberedelseklasselever delta i nationella provet i svenska som andraspråk och alltså räknar de inte med just deras resultat. Andra skolor låter dessa nyanlända elever gå i en separat skola "på pappret" just bara för att man ska slippa räkna med dessa, ofta mindre bra, resultat.
Media jämför gärna skolor i "liknande områden" men även om man räknar bort faktorer som socioekonomisk bakgrund och föräldrars utbildning etc så finns det en annan viktig faktor kvar. De nyanlända eleverna.
De skolor som har många sent anlända elever kommer såklart få sämre snitt när man jämför olika skolors resultat. Mitt förslag är att man lyssnar lite mer på forskarna som brukar säga att det tar 5-8 år att lära sig ett nytt språk. Det borde betyda att de elever som inte når godkänt i svenska som andraspråk i år 9 och som samtidigt inte gått mer än 4-5 år i svensk skola, deras resultat borde inte räknas med.
Först då kan vi börja prata om att vi kan jämföra olika skolors resultat och även dra slutsatser om varför vissa lyckas bättre än andra.
Jag rekommenderar varmt Skolverkets publikation Vid sidan av eller mitt i om ni vill läsa mer om just de sent anlända eleverna.
Läs även andra bloggares åsikter om skolresultat, nationella prov, nyanlända elever, svenska som andraspråk
http://intressant.se/intressant
