30 oktober 2008

Jämföra skolresultat

Jag retar mig på en sak.

När man jämför skolors resultat (meritvärden och resultat på nationella proven) jämför man skolor utan att ägna en tanke åt vilka individer som gömmer sig bakom resultaten.

Vi som jobbar i skolan vet ju att det oftast finns en eller flera förklaringar till varför just vår skolas resultat blev bättre eller sämre just i år, men andra vet kanske inte. Hur mycket vet föräldrar om vad en skolas resultat egentligen säger? Vad vet politiker? Vad vet journalister?

Jag försökte så gott jag kan hänga med i debatten runt Rinkebyskolans resultat och hur jag än läste och hur mycket jag än lyssnade så var det ingen som nämnde de nyanlända eleverna.

Jag ska förklara.

Varje år kommer många nyanlända elever till den svenska skolan. De elever som kommer i de lägre åldrarna har oftast inga större svårigheter att komma ikapp sina klasskamrater och således bli godkända i kärnämnena i år 9. Men, vad händer med de sent anlända eleverna? De som kanske börjar i den svenska skolan i år 5-6 eller senare? Har de eleverna egentligen en reell möjlighet att nå målen i svenska som andraspråk i år 9 när det tar minst 9 år för de allra flesta andra elever att nå dit?

Och kanske framförallt, vill vi ha en skola med så lågt satta kunskapsmål att man kan klara av att nå godkänt på 2-3 år? Självklart inte och alltså borde inte dessa, sent anlända, elevers resultat räknas med.

Varför talar ingen om de nyanlända eleverna när man jämför skolors resultat? Deras resultat räknas med och eftersom de inte når godkänt dras ju både betygsstatistik och snittet för behörigheten till gymnasiet ned.

Och en sak till. När man jämför skolors resultat, varför frågar man inte hur de har räknat fram just sitt resutltat? Vilka elever räknas med? Fastän man inte ska, så gör skolor olika.

Vissa skolor låter inte förberedelseklasselever delta i nationella provet i svenska som andraspråk och alltså räknar de inte med just deras resultat. Andra skolor låter dessa nyanlända elever gå i en separat skola "på pappret" just bara för att man ska slippa räkna med dessa, ofta mindre bra, resultat.

Media jämför gärna skolor i "liknande områden" men även om man räknar bort faktorer som socioekonomisk bakgrund och föräldrars utbildning etc så finns det en annan viktig faktor kvar. De nyanlända eleverna.

De skolor som har många sent anlända elever kommer såklart få sämre snitt när man jämför olika skolors resultat. Mitt förslag är att man lyssnar lite mer på forskarna som brukar säga att det tar 5-8 år att lära sig ett nytt språk. Det borde betyda att de elever som inte når godkänt i svenska som andraspråk i år 9 och som samtidigt inte gått mer än 4-5 år i svensk skola, deras resultat borde inte räknas med.

Först då kan vi börja prata om att vi kan jämföra olika skolors resultat och även dra slutsatser om varför vissa lyckas bättre än andra.

Jag rekommenderar varmt Skolverkets publikation Vid sidan av eller mitt i om ni vill läsa mer om just de sent anlända eleverna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,
http://intressant.se/intressant

9 kommentarer:

  1. Hej - jag länkar till dig... viktigt det du gör och verkar för. Anne-Marie

    SvaraRadera
  2. Hej
    Vid sidan av eller mitt i. Ska kolla in den. För ett par veckor sedan fick skolan 1 (EN!!)ny elev - nyanländ till sverige. Det är den enda vi har som har annat hemspråk och den enda vi har haft på mycket länge. Skolor är ...ja...mycket olika. Tar med glädje och allvar del av dina erfarenheter.

    SvaraRadera
  3. Hej Erica och välkommen hit!

    Kolla även in Skolverkets allmänna råd för nyanlända elever:
    http://www.skolverket.se/publikationer?id=2027

    SvaraRadera
  4. Viktiga och relevanta åsikter! Bra att du som sitter på information "från insidan", vågar lyfta upp och påpekar eventuella brister i dessa mätningar. Det svåra med information och rapportering om skolan är ju just kommplexiteten - att kompetensområdet är så stort och svårt att överblicka. Därför behövs bloggarna från verkligheten!

    SvaraRadera
  5. Bra skrivet men tänkte berätta en annorlunda historia.
    Jag flyttade till Sverige som 12-åring, när jag började i årskurs 6. I mitt hemland hade jag medelmåttigt betyg i tex matte men när jag började i den svenska skolan blev jag bäst i klassen på matte och förblev det till och med på gymnasiet. Behövde aldrig plugga, överlevde på mina kunskaper som jag redan hade. Jag upplevde det svenska högstadiet som väldigt simpel jämfört med undervisningen i mitt hemland.

    SvaraRadera
  6. Anonym: Tack för ditt inlägg! Du har rätt i att i isvenska skolan inte alls har lika höga krav (speciellt just i matte) som i andra länder. Det skulle vara intressant att höra vilket land du kommer ifrån?

    Jag hörde t ex att de mål vi har i matte i år 9 är jämförbara med målen för år 5 i matte i Eritrea. Intressant, tycker jag.

    Vad härligt att höra att det har gått bra för dig i mötet med den svenska skolan!

    //Anna

    SvaraRadera
  7. Anonym: Det beror nog dels på hur gammal man är när man börjar skolan i sitt hemland. En unge som börjar skolan när han är 5 år och kommer till Sverige är ju två år före sina jämnåriga om han går i samma årskurs som de infödda svenska eleverna. Sen är i vissa skolor majoriteten elever kanske inte speciellt studiemotiverade av olika anledningar eller har svårigheter med svenska språket vilket i sin tur påverkar studietakten i klasserna avsevärt. Sen handlar inte kvalitet inte enbart om mängden stoff man lär sig, utan också man förstår det man lär sig. I vissa länder handlar det mer om teori, faktapluggande och utantillkunnande snarare än förståelse och praktisk tillämpning. Det kan då te sig som deras skolor ligger på en högre nivå beroende på hur man värderar kunskap.
    Jag läste den nya kursplanen för årskurs 4-6 häromdagen och blev smått chockad över att de börjar med algebra och ekvationer i 4:an idag! Minns aldrig att vi höll på med sånt när jag gick i 4-6:an i slutet av 80-talet. Dock hade vi duktiga lärare som lärde oss förstå ordentligt.

    SvaraRadera
  8. "Jag hörde t ex att de mål vi har i matte i år 9 är jämförbara med målen för år 5 i matte i Eritrea. Intressant, tycker jag."

    Förmodligen också bara en massa teoretiskt formelpluggande utan djupare förståelse. De brukar vara bra på sånt i U-länder. Källa?..

    SvaraRadera
  9. "Anonym: Tack för ditt inlägg! Du har rätt i att i isvenska skolan inte alls har lika höga krav (speciellt just i matte) som i andra länder."

    Det beror på hur man definierar krav. Krav som i kvantitet eller kvalitet, det är frågan det. En del länders skolsystem verkar gå ut på att trycka in så mycket fakta som möjligt utan att ifrågasätta något. Det är bara teori, faktaplugg utan någon djupförståelse alls. Helt värdelöst i mina ögon. I Sverige betonar vi ju snarare mer djupförståelse och kreativitet i undervisningen. Jag läste om en kinesisk professor i pedagogik som uttalade sig att det är ett problem det kinesiska skolsystemet att man inte tränar kreativitet tillräckligt. Samma problem finns i t ex Syd-Korea.

    SvaraRadera